Etikettarkiv: Formativ bedömning

BFL i årskurs 1 – en bra idé?

För några år sedan var jag väldigt inspirerad av Dylan Wiliam och av BFL. Min professionella utveckling kretsade mycket kring de 5 nyckelstrategierna och hur mina elever skulle kunna bli mer medvetna om hur de presterade i förhållande till kunskapskraven och som en effekt av detta kunna reglera sitt eget lärande. I höstas var det dags att ta emot en ny etta och mitt fokus flyttades till andra saker: ledarskapet i klassrummet och den tidiga läs- och skrivinlärningen. Ett par månader in på läsåret började tankarna dock återvända och jag ställdes inför en ny utmaning: BFL med 7-åringar som knappt kan läsa och skriva, hur funkar det egentligen?

Fortsätt läsa BFL i årskurs 1 – en bra idé?

Ett litet BFL-experiment

Att användandet av BFL-strategierna ökar elevernas lärande verkar det inte råda något tvivel om. I varje fall om man ska lita på forskning, och det ska man väl ändå göra?
För att det ska få största möjliga effekt bör bedömning för lärande snarast vara ett förhållningssätt som genomsyrar all undervisning och man bör arbeta så på lång sikt. Detta köper jag förstås, men jag blev ändå nyfiken: Går det att få lärandeeffekter även på kort sikt?Jag beslutade mig för att göra ett litet och ganska ovetenskapligt experiment.

Fortsätt läsa Ett litet BFL-experiment

Formativt förhållningssätt – stön? Nej, tips, råd och rön!

I mitt förra inlägg skrev jag om Anna Tebelius Bodins undersökningar om hur elevens hjärna fungerar i ett klassrum. Jag vill absolut skriva mer om hennes arbete men kommer den här gången att  ta fasta på en annan föreläsares syn på symbiosen lärare-elev. Kunskapsinhämtning sker med såväl hjärna som hjärta, och Bjarne Engström har ett och annat att säga om detta.

Den 21 november 2016 hade vi på Naverlönnskolan en kompetensutvecklingsdag huvudsakligen kring formativ bedömning. Märk väl skillnaden i formuleringarna ”formativt förhållningssätt” i rubriken och ”formativ bedömning”. Förstelärarna på vår skola ansvarar för de flesta KU-dagarna och innan vi börjar planera, pejlar vi läget vad som känns angeläget och aktuellt för kollegiet. Trots att formativ bedömning som term och företeelse har sjunkit in hos oss, finns det ändå behov av kollegialt utbyte och fördjupning. För att skapa bra förutsättningar för dagen hade två av våra fem förstelärare möjlighet att gå på en föreläsning, min kollega Rickard och jag och det är denna föreläsning jag vill skriva om idag. Fortsätt läsa Formativt förhållningssätt – stön? Nej, tips, råd och rön!

Feedback för lärande?

På min skola har vi under en längre tid bedrivit ett utvecklingsarbete med fokus på BFL, Bedömning För Lärande. Kollegiet har tillsammans arbetat med flera av nyckelstrategierna på konferenser och under arbetslagstid samt vid ett par lektionsobservationer. Ett arbete som har givit mig ett nytt sätt att bedriva undervisning på, relativt smärtfritt. Ibland har jag dock fastnat (i normer) och gömt mig bakom mina elevers ålder och förväntade kunskaper då jag arbetat med vissa av nyckelstrategierna. Och anledningen är enkel, vissa delar har varit svåra att överföra samt otroligt tidskrävande. Speciellt vad gäller ”nyckelstrategi 3” som handlar om att ge eleverna feedback som för lärandet framåt.

feedback

Fortsätt läsa Feedback för lärande?

Flexibel undervisning utifrån elevernas behov

När vi startar upp ett nytt arbetsområde behöver vi en noggrann planering. Men kan det bli för mycket planering? Om jag planerar varje steg i förväg så utgår jag ifrån vad jag tror att eleverna kommer att behöva, men går det inte att hitta ett sätt att undervisa utifrån vad eleverna verkligen visar sig behöva? Det här inlägget ska handla om att följa lärande och att låta elevernas kunnande styra mitt agerande som lärare.

Fortsätt läsa Flexibel undervisning utifrån elevernas behov