Etikettarkiv: Förmågor

Katt, katter eller gulliga katter? – Informationssökning på internet

När jag ställde frågan “Hur söker man information om något?” till mina elever i årskurs 5, var det självklara svaret “på internet”. De var överens om att använda böcker eller andra icke digitala källor bara är krångligt. Men det är ju inte alltid så enkelt på internet heller. Var och hur ska man söka för att få den information som man är ute efter? Vi testade genom att använda en och samma sökmotor där en tredjedel av klassen sökte på “katt”, den andra  tredjedel sökte på “katter” och sista tredjedelen sökte på “gulliga katter”. Såklart fick de helt olika sökresultat vilket ledde till en bra och intressant diskussion. Fortsätt läsa Katt, katter eller gulliga katter? – Informationssökning på internet

Kunskap är att veta, kunna och förstå

För att nå kunskapskraven för betyget E i till exempel ämnet fysik, måste man som elev veta vad olika begrepp betyder, kunna beskriva dem, men även till viss del förstå och använda dem i sammanhang när man förklarar olika fenomen. Hur kan man utforma ett prov som mäter detta? Jag har försökt genom att dela upp provet i de tre delarna “Veta, kunna och förstå”. Provet är gjort i ett digital provverktyg som vi har i kommunen. 

“Veta”

När jag som lärare ställer en muntlig fråga till en elev händer det ibland att man får svaret “Jag vet vad det är, men jag kommer inte ihåg vad det heter”. Du kanske känner igen dig i detta när du en fredagskväll sitter framför teven och tittar på “På spåret” och det kommer en fråga som du mycket väl vet svaret på men du kommer inte på det. Skulle du få tre alternativ skulle du spika det rätta svaret direkt. Samma gäller för eleverna, får de alternativ så klarar de oftast para ihop ett begrepp med rätt förklaring. Därför består provets första del av uppgifter där eleven ska para ihop ett antal begrepp med rätt förklaringar. Det finns även frågor med tre svarsalternativ, där eleven ska välja ett av dem. Här får eleverna möjlighet att visa vad de vet, alltså vad begreppen betyder. 

Exempel från del ett “Veta”:

“Kunna”

Del två på provet består av frågor där eleverna får möjlighet att visa att de kan beskriva olika begrepp eller använda rätt begrepp i sitt svar på en fråga. Alltså att kunna, utan att få alternativ att välja mellan. Här finns frågor där eleven såklart ibland har lärt sig svaren utantill. Då kan man fundera på om det är kunskap som ska betecknas som “Kunna” eller “Veta”. Oavsett så finns det en viss skillnad när eleven själv måste formulera svaret istället för att para ihop begrepp med förklaringar. I den sista delen av provet ska eleverna använda det som de vet och kan för att visa att de förstår. Då kan man även upptäcka om det är “Veta”- eller “Kunna”-kunskap. Här kan man oftast tydligt se om de förstått innebörden av ett begrepp då de ska använda det i ett beskrivande sammanhang. 

Exempel från del två “Kunna”:

“Förstå”

Som nämns i inledningen, finns det i denna del möjlighet för eleverna att visa att de förstår och kan använda begreppen för att förklara olika fenomen eller händelser. I kunskapskraven för fysik står det:

E C A
“Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp”. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.

På alla tre nivåerna måste eleven visa att den kan beskriva fysikaliska fenomen med användning av fysikens begrepp. Det som skiljer E jämfört med C och A är att på C- och A-nivå ska eleven kunna visa på samband mellan olika fenomen. Skillnaden mellan C och A är att på A-nivå ska eleven även visa på gemensamma drag mellan fenomenen. 

Exempel från del tre “Förstå”:

Ge exempel på en händelse då du vill ha så lite friktion som möjligt.

Förklara också hur detta kan skapas.

Vad innebär en olikformig rörelse rent fysikaliskt?

Utveckla ditt svar och använd lämpliga begrepp.

I mitt nästa blogginlägg kommer jag att visa och diskutera, med hjälp av elevexempel, frågor med svar som motsvarar kraven för de olika nivåerna i kunskapskraven. 

Att diskutera vidare:

  • Har du exempel på “veta-, kunna- och förståkunskap” i ditt ämne?
  • Hur kan du koppla det till kunskapskraven i ditt ämne?

Koll på Alla elever

I början av terminen fick vi uppgift av skolledning att sätta upp personliga åtagande. Det är tre enkla frågor som får mig att se mig själv i spegeln och reflektera över min roll som lärare.

  • Vad behöver jag göra i min undervisning / mitt arbete för att fler elever ska nå minst E nivå kommande läsår?
  • Vad behöver jag göra för att utveckla / förbättra / bibehålla relationerna med eleverna?
  • Vad behöver jag göra för att utveckla kommunikationen och samarbetet med mina kollegor så att fler elever kan lyckas?

Jag ser mig själv som en engagerad lärare där jag har stort fokus att få alla elever att lyckas, men när jag tittar på måluppfyllelsen på skolan, då räcker inte detta, jag måste göra något mer.

Ett av åtaganden som jag kom fram till är att jag ska skapa möjligheter för eleverna att få tätar återkopplingar om hur det går i skolan och hur de utvecklats. Fortsätt läsa Koll på Alla elever

Skriva skrev struligt

När skriver jag, du, våra elever? I vilka sammanhang och vilken typ av skrivande håller vi på med egentligen? Jag skriver nu. Mitt syfte med texten är att på något sätt klura lite på var skrivandet finns i skolan och vad syftet med skrivandet är. Ofta när jag skriver mina bloggar börjar jag med en diffus bild av vad jag vill berätta. Inte sällan tar min text nya banor och slutprodukten kan bli något annat än vad min ursprungliga tanke var. Varför blir det så? Ibland känns det faktiskt som att processen är mer givande för mig än själva slutprodukten.  Nu har jag suddat ut meningen du just nu läser flera gånger i letandet efter en slutknorr på mitt intro som jag inte riktigt får till. Galet som jag måste tänka för att kunna skriva när andra ska läsa det jag skriver. Fortsätt läsa Skriva skrev struligt

Sugrör och tiotalsövergångar

För några år sedan skrev jag ett blogginlägg om långsiktiga mål och uthållighet. I det beskrev jag mitt arbete med att räkna skoldagarna från första skoldagen i åk 1, för att eleverna bland annat skulle få förståelse för antal, ordningstal, hundrarutan och positionssystemet.

Nu har vi snart gått 250 dagar i skolan och har tre hundrarutor under vår almanacka och vi fortsätter diskutera och laborera med våra sugrör. Jag ser och hör under elevernas arbete och diskussioner, att det nu ger resultat.

Fortsätt läsa Sugrör och tiotalsövergångar