Etikettarkiv: Engagemang

Du Magnus…

Så stod det i dokumentet. Inget mer. Jag kunde ju inte stänga av kommunikationen helt med mina elever under svensklektionen. Nedan följer en redovisning av en lektion med mina nior där jag nog lärde mig precis lika mycket som eleverna. Älskar mitt jobb fortfarande!

Jag hade jobbat hårt för att sälja in författare inför vårt avslutande arbete. Eleverna valde omsorgsfullt och intresserat. Sedan dog det. Tanken var som så många gånger förr att eleverna själva under några lektioner skulle förkovra sig i de författare de själva valt ut. “Om ni vet för lite för att skriva om något vad behöver ni då göra?” Skaffa koll. När jag släppte eleverna fria föll många direkt in i gamla beteendemönster och lektionen blev mer ett socialt forum för privatliv, fotbollsstatistik, nya trender på Tiktok varvat med den där farbrorn Moberg eller tanten Lagerlöf. Jaha… Det var det det…

Du Magnus…

Vad händer när du upplever att du inte kan göra annat är att göra som alla andra? Gör du då som alla andra? Åtminstone var det den teori jag klurade på inför elevernas nästa svensklektion. Om alla andra befinner sig i ett socialt forum dras du med i det kollektiva sorlet. Å andra sidan vad skulle hända om alla andra arbetade flitigt och du var den enda som inte gjorde det? 

Jag samlade eleverna utanför klassrummet och förklarade för dem att idag gör vi något annorlunda. Jag hade delat ett dokument med dem där alla kunde skriva till mig i och alla såg varandras kommentarer. “Det är bara här ni får kommunicera med mig under lektionen”. Jag förklarade för eleverna att det skulle vara helt tyst när eleverna passerat klassrumströskeln och om någon sa något fick de lämna lektionen. Det tog inte tio sekunder innan jag körde ut första eleven under protest. Efter trettio sekunder fick nästa elev lämna. Hårt och orättvist men direkt nödvändigt om min lektion skulle lyckas. Efter det var det tyst. Nu behöver du som läser detta förstå att jag har en väldigt god relation till min klass och eftersom de känner mig väl köper de också lektionsupplägget eftersom de förstår att jag har en baktanke med den. Det behöver kanske också klargöras att de elever som fick lämna inte satte sig ner och rullade sina tummar utan dök också upp i dokumentet med relevanta funderingar. Med andra ord de arbetade med det de skulle. 

Tre aspekter av vad som följde var intressanta för mig. Att följa deras funderingar i dokumentet, att betrakta hur de arbetade och att i slutet av lektionen diskutera med eleverna hur de upplevde lektionen.

Dokumentet

Det är fascinerande att följa elevernas funderingar i skrift. När jag rör mig i klassrummet i vanliga fall svarar jag säkert på samma frågor men här har jag en möjlighet att analysera deras funderingar. Den största behållningen jag bär med mig är hur osäkra de är, Flera frågor som ställdes är frågor som jag vet att de redan kan svaren på. Varför är det så? 

Hur arbetade de?

De var tysta och arbetade. I vilken utsträckning och hur effektivt de arbetade har jag såklart svårt att greppa på individnivå. Mina ögon var ofta riktade på de elever som vanligtvis har svårt att koncentrera sig och även om det syntes att de ibland vred och vände på sig så arbetade de. 

Vad tyckte de?

Har lugnet blivit vår fiende? Jag lyssnar på mina elever och funderar på hur svårt en majoritet av dem upplever tystnaden. Även om flera elever lyfter att de fått mer gjort än vad de själva förväntat sig är jag mer intresserad av det faktum att en betydande del av eleverna uttrycker att de “inte står ut” med tystnaden. 

Varför är det så svårt att koncentrera sig under en så begränsad tid? Switch-cost effekten kan beskrivas som den tid du förlorar när du flyttar fokus från en sak till en annan och hur detta påverkar oss i det vi gör. Ordet multitaska ses idag som en positiv egenskap men våra hjärnor är inte riktigt skapta för att göra flera saker samtidigt. Vi kan egentligen bara göra en sak i taget om vi förväntar oss ett betydande resultat. Ändå är det precis så våra ungdomars vardag ser ut. De multitaskar. Hjärnan stimuleras konstant av intryck. Vad hände egentligen i klassrummet när jag genomförde lektionen på det sätt jag gjorde? För de som “inte stod ut” försvann möjligheten att multitaska. Något som de annars gjort om lektionen sett ut som vanligt. Den positiva effekten var att de arbetade längre koncentrerat. Den negativa att det var jobbigt för dem eftersom det blev en utmaning.

Dagen efter vad det dags för svensklektion igen och jag samlade klassen utanför klassrummet och berättade för dem att de hade trettio minuter att arbeta själva på innan jag skulle börja gå igenom det fortsatta arbetet. Jag var också tydlig med att det inte fanns några förhållningsregler att rätta sig efter så som lektionen dagen innan. Jag var helt övertygad om att gamla beteendemönster skulle fallas in i som så många gånger förr. Jag hade fel. Samtliga elever arbetade tyst och koncentrerat i trettio minuter. När jag avbröt klassen för att gå igenom något nytt blev flera elever irriterade på mig. Här finns mer att undersöka tänker jag. 

 

 Det är svenska som gäller här Del 2: Det är inte en liten sak!

”Idag präglas svensk skola i mångt och mycket av ett monokulturellt synsätt. Det innebär att det är en enspråkighetsnorm som råder. Undervisningen genomförs och utförs på svenska där svenska språket och den svenska kulturen har högst status. Andra språk ses som hinder i verksamheten och målet är att så fort som möjligt försvenska så att alla passar in i normen. Detta synsätt skapar en olikvärdighet och exkludering både i utbildning och i elevernas identitetsskapande.” Fortsätt läsa  Det är svenska som gäller här Del 2: Det är inte en liten sak!

Resultatmål, nationella prov och motivation

En del i Marbäcksskolans systematiska kvalitetsarbete är våra resultatmål. Resultatmålen och planen för att nå dem beslutar vi tillsammans i våra team. Vi utgår från våra elevers behov och vår egen reflektion, som vi skriver varje termin då vi analyserar våra tidigare resultat. Vad behöver våra elever utveckla under läsåret för att nå bättre resultat? Ett av våra resultatmål i årskurs 3 det här läsåret är att vi vill se förbättrade resultat på det nationella provet där eleverna skriver faktatexter. 

Vi har bestämt oss för att under hösten träna på att skriva faktatexter utifrån givna stödord liknande strukturen på det nationella provet och även förbereda eleverna på hur det går till praktiskt eftersom vi sällan har prov. Min erfarenhet är att många elever är lite oroliga inför de nationella proven och jag hoppas att de genom träning kan känna att det inte är läskigt och svårt. Tänk om de istället kan längta lite tills det är dags och älska utmaningen…

Fortsätt läsa Resultatmål, nationella prov och motivation

Inget klydd! En enkel regel.

För att skapa en god miljö och omgivning att leva i behövs regler, ramar och riktilinjer.  Detta gäller inte minst skolan där dessa regler ska stå som en garant för arbetsro och en trivsam och hälsosam miljö att vistas i. Jag har vid många tillfällen tillsammans med kollegor fastnat i formuleringar och funderingar kring tanken om att “ju färre regler desto lättare att komma ihåg” Man måste sålla för att inte eleverna ska gå vilse i en skog av regler.


  Många gånger har säkert fler än jag suttit tillsammans med kollegor och försökt att på ett vattentätt sätt formulera frågorna så att de är lätta att förstå, inte kan misstolkas eller kringgås. 

  Sen har vi ju det där med att regler ska låta trevliga samtidigt som de ska bestämma över oss. Helst ska man dessutom inte ha negationer som förklarar vad och hur man inte ska göra utan på ett mer positivt sätt uppmana hur man ska göra för att regler ska följas.

“Den gyllene regeln” har jag vid perioder av mitt yrkesliv haft hängande på väggen i klassrummet: Den är en grundläggande etisk princip som återfinns inom många religioner och filosofiska och etiska läror. Principen kan uttryckas både positivt “Behandla andra som du själv vill bli behandlad” och lite mer negativt (som vi ju skulle försöka undvika…) “Behandla inte andra som du själv inte vill bli behandlad”. Förekomsten av den gyllene regeln i så många olika religioner har gjort den användbar vid samarbete över religionsgränserna. Gott nog, men även där har jag vid något tillfälle hamnat i kläm. Exempelvis den gången jag pratade med en elev som hade kastat vattenballong i klassummet som mycket väl kunde tänka sig en få en ballong splashad på sig eftersom det var så varmt ute…

Det är alltså inte lätt det där med reglerna. Ytterligare en dimension, som någon brukar tillägga i regeldiskussioner, brukar vara att det måste finnas konsekvenser om man bryter mot regler och att reglerna annars blir utan verkan. Kan diskuteras. De allra flesta låter bli att göra fel eftersom att de har en välkalibrerad moralisk kompass och inte för att de är rädda för ett möjligt straff.


Den enda regeln

För att komma undan många och långa formuleringar och underlätta för både mig och eleverna har jag kokat ner reglerna till den enligt mig ultimata regeln. Den är kortfattad och kärnfull. Klatchig i sitt uttryck och lätt att komma ihåg. Den är bred i omfånget men ändå precis och distinkt. Här kommer den: 

INGET KLYDD!

Regeln är svår att kringgå eftersom den är lätt att härleda till betraktarens upplevelse. 

Om man någonstans i härledningskedjan kan bevisa att någon tyckte att det var klydd – ja, då är det så! “Du kastade en vattenballong. Det är klydd. Din kompis ville inte ha den på sig och fick gå hem och byta tröja. Dubbelklydd. Dessutom får någon komma med trasa och hjälpa till att torka upp. Trippelklydd!.

Regeln är lätt att komma ihåg för eleverna och blir viktig och lite rolig på samma gång. Tro det eller ej, men denna regel är applicerbar i många situationer och har på ett enkelt sätt hjälpt mig vid flera tillfällen.

Självklart löser den här regeln inte alla världsproblem, men den har faktiskt gjort både mitt och mina elevers liv enklare vid många tillfällen genom åren.


Var en förebild

Ska jag vara ärlig så finns det något som har minst lika stor betydelse som regler och konsekvenser för att allt ska fungera i skolan. Det att du som vuxen i skolan är en god förebild och visar vägen för våra unga. Våga erkänna om du själv klyddat till det och visa att man kan rätta till sina misstag. Visa på goda rutiner. Alla barn har inte med sig en tillräckligt bra moralisk kompass när de kommer till skolan och vissa har svårare att göra rätt. Då måste vi vuxna göra allt som står i vår makt att visa rätt väg. Det gör vi inte med främst med regler utan som förebilder. 

Någon som vill opponera sig? – INGET KLYDD! 😉


Diskussionsfrågor

  • Vilka regler brukar det oftast brytas mot på din skola? 
  • Varför bryter eleverna mot dessa regler?
  • Hur gör vi på skolan för att eleverna ska följa regler?
  • Finns det andra faktorer än regler som kan hjälpa till att hålla ordning på en skola?

 

Läxfällan

Vi människor behöver balans och variation i våra liv för att må bra. Det är när vi tappar kontrollen över denna balans som vårt mående påverkas negativt. Vad händer egentligen med oss när vi upplever att vi inte kan styra över vår egen verklighet? 

För en tid sedan upptäckte jag att elever bortprioriterar en del av sina läxor i mina språkämnen. Jag bestämde mig för att ta reda på varför och en alternativ verklighet öppnade upp sig för mig. En verklighet som var elevernas perspektiv på fenomenet läxor. Jag bestämde mig för att diskutera läxor i helklass med olika årskurser och i min nia intervjuade jag samtliga elever i par. Har vi nytta av att förstå deras perspektiv när det gäller ett så omfattande område där vi lärare faktiskt inte är delaktiga? Vi förväntar oss att de ska göra sina läxor men hur ser detta studerande ut när de är hemma? Fortsätt läsa Läxfällan