Etikettarkiv: Delaktighet

Ett utvecklingsarbete med delaktighet

När vi förra hösten skulle starta upp ett nytt utvecklingsarbete på Marbäcksskolan tog vi i utvecklingsgruppen fasta på vad Helen Timperley säger:

”En lärdom från en mängd utvecklingssatsningar är att det är viktigt att våga prioritera och att ta sikte på vissa mål tills de verkligen är uppnådda. Alla skolor har en gränslös mängd tänkbara utvecklingsområden som man skulle kunna arbeta med. Men att behålla fokus, att vara uthållig, är ett av de viktigaste men också kraftfullaste sätten att arbeta på.”

Helen Timperley är en stark förespråkare för att överge synen på professionsutveckling som något som varje lärare själv väljer utifrån intresse och ansvar. I stället bör det önskade utfallet, dvs. att eleverna ska förbättra sina resultat, vara utgångspunkten för lärarnas professionella lärande. När lärare och rektorer tillsammans funderar över hur de ska utveckla sin praktik kan detta inte styras av vilka färdigheter man vill ska förändras hos läraren. Utvecklingsinsatsen måste styras av att den antas leda till förbättringar i elevernas lärande och utveckling. (Skolverkets skrift ”Forskning i klassrummet”, s26)

Fortsätt läsa Ett utvecklingsarbete med delaktighet

Forskning och intressanta stickspår

Ett lyxproblem man har när man forskar är alla intressanta stickspår man stöter på under resans gång. Saker man inte direkt har användning för i sitt arbete men som man ändå inte lyckas släppa taget om. I årets sista blogg blir det en en liten rapport om hur arbetet i forskarskolan framskrider och en blandning av några spännande stickspår.

Forskarskolan…

Jag har nu varit igång i knappt två år med forskarskolan och nu börjar forskandet skifta karaktär. Så här långt har det handlat mest om teori, metoddesign och datainsamling. Arbetet har rullat på och Fortsätt läsa Forskning och intressanta stickspår

Elevinflytande och delaktighet i klassrummet

Elevinflytande och delaktighet är begrepp som har en betydande plats i vår skola. Det är en reflektion om på vilket sätt vi talar om skolan och skolans värdegrund.  Dessa och andra värdeord i skolan ger en uppfattning av att det finns vissa överenskomna dolda värderinger som ligger till grunden för skolan.

Vad händer i lärandet och vad är det som är viktigt för elevernas lärande?  Lärandet är naturligt, det är något vi alla är med om även i vuxen ålder.

Jag har valt att fokusera på tre olika områden i mitt inlägg.  Tre områden som alla kan kopplas till elevinflytande och delaktighet: tillit, klimat och återkoppling.

Fortsätt läsa Elevinflytande och delaktighet i klassrummet

Utvecklingssamtal

Nu är höstens utvecklingssamtal klara. Det har varit de bästa utvecklingssamtal jag haft under mina år som lärare. Av ren rutin har jag haft utvecklingssamtal som alltid sett ut på liknande sätt; jag förbereder, håller i mötet, försöker fördela ordet så att alla får komma till tals. Det har fungerat helt okej, men något har ändå saknats, elever och föräldrar har ibland varit för passiva. Fortsätt läsa Utvecklingssamtal

Det flerstämmiga klassrummet

Jag har läst mycket bra litteratur som hjälpt mig att utveckla min undervisning, en av dem är Olga Dysthe bok Det flerstämmiga klassrummet. Mitt första möte med boken var på Lärarhögskolan men sedan dess har bokens budskap, att lärarens röst endast ska vara en av många röster som hörs i undervisningen,  följt mig och varit en ledstjärna i min egen undervisning. När jag talar om röst menar jag, precis som Olga Dysthe, att eleverna muntligt eller skriftligt ska få uttrycka sig på lektionerna. Det är deras röster som ska driva undervisningen framåt.

För att skapa ett klassrum där alla är aktiva och delaktiga i undervisningen jobbar jag bl. a med digitala responsverktyg, t ex Answergarden. Eleverna får här svara på en fråga och deras anonyma svar blir sedan inledningen till en gemensam diskussion. Ett annat digitalt verktyg som går att använda på samma sätt är appen Formulär i Googles verktygslåda.

Under året som gått har jag utvecklat mitt sätt att använda Dylan Williams glasspinnar i undervisningen. Så här gör jag: varje elev finns representerad med sitt namn på en glasspinne.  Med hjälp av glasspinnarna styr jag vem som ska få tala. Efter att ha utvärderat metoden med eleverna använder jag numera endast pinnarna när eleverna på något sätt fått förberedda sig kring det aktuella ämnet. Det kan vara vid t ex återkoppling från en övning som skett i grupp där gruppen tillsammans gjort en uppgift som den enskilde sedan förväntas kunna samtala kring. Jag brukar också använda pinnarna för att återkoppling kring föregående lektion. För att dessa samtal inte endast ska bli som en pingismatch mellan lärare och elev där läraren frågar och eleven svarar är det viktigt att låta eleverna reflektera över det kompisarna säger genom att använda det som sägs. T ex: ”Anna, vad tycker du om det Anders säger?”. På så sätt blir samtalet mer som en basketmatch som tvingar eleverna att följa med och lyssna och fundera över det som sägs. Det är också viktigt att stanna upp hos varje elev och låta dem utveckla det de säger, det gör man bäst med öppna frågor, t ex: ”Varför säger du det?”, ”Vad exakt innebär det?”, ”Kan du ge oss ett exempel på vad du menar?”.  På så sätt stöttar man eleverna i både språk, – och kunskapsutvecklingen.

En annan metod som jag använder  är ”löpelden”.  I ”löpelden” förväntas eleven säga något kort i en viss förutbestämd ordning om det aktuella ämnet.  Ordet ska löpa som en eld genom klassrummet och ingen får kommentera eller fråga just då, det sker efteråt och styrt av läraren och möjligen med hjälp av glasspinnarna. Eleverna får säga det någon annan redan har sagt och man får även säga pass. För att undvika att någon säger pass brukar jag låta eleverna skriva något kort om ämnet eller stryka under i en gemensam text och detta förväntas de sedan säga i löpelden. Även här hjälper förberedelsen eleverna att vara delaktiga.

Att jobba aktivt och medvetet med att få eleverna att uttrycka sig är inte bara viktigt för deras språk,- och kunskapsutveckling. Genom att i undervisningen visa att vi förväntar oss att de ska bidra,  stärker vi elevernas känsla av att de är viktiga och att det de tänker/tycker/säger  är viktigt.