För några år sedan skrev jag ett blogginlägg om långsiktiga mål och uthållighet. I det beskrev jag mitt arbete med att räkna skoldagarna från första skoldagen i åk 1, för att eleverna bland annat skulle få förståelse för antal, ordningstal, hundrarutan och positionssystemet.
Nu har vi snart gått 250 dagar i skolan och har tre hundrarutor under vår almanacka och vi fortsätter diskutera och laborera med våra sugrör. Jag ser och hör under elevernas arbete och diskussioner, att det nu ger resultat.
“First you learn to read, then you read to learn”
Jag snubblade över det här uttrycket i veckan. Visst finns det otaliga sätt att lära sig på men vi kommer inte runt att läsningen är en grundpelare i kunskapsutvckling för våra elever.
På Spångholmsskolan är vi i startgroparna för ett skolövergripande projekt där vi vill utveckla läsandet hos eleverna. Det finns flera goda anledningar till att göra detta. Elever idag läser allt mindre såväl skönlitteratur som tidningar. Enligt den senaste Pisarapporten från 2018, som bla testar 15-åringars läsförståelse har en negativ trend vänts och skvallrar om att vi är på rätt håll, men vi upplever ändå att detta är något vi behöver jobba vidare med. Vad kan vi då göra för att få våra elever att läsa mer? Eller kanske viktigare: Vad kan vi göra för att få våra elever att läsa på rätt sätt? “First you learn to read, then you read to learn”
För oss handlar det både om att hitta läslust och strategier för att läsa olika slags texter i alla ämnen för att eleverna ska kunna utvecklas. Fortsätt läsa Läslust och läsförståelse i alla ämnen
Bara är ett samhälle i förändring och som under några år vuxit och brett ut sig. Nya villa- och radhusområden har tillkommit och centrum har byggts om med flervåningshus och nya lokaler för folktandvård och vårdcentral. Inflyttningen av barnfamiljer i Bara har medfört att även Baraskolan utökats med nybyggda lokaler i en påbyggd huskropp. Byggandet har pågått under hela läsåret 2019/2020 och beräknas vara inflyttningsklart till höstterminsstarten 2020.
För några år sedan ersattes idrottshallen i Bara med multihallen Kuben som byggdes bredvid skolgården. Den klass jag var klassföreståndare i då följde och dokumenterade bygget. Vi fotograferade förändringen med digitalkamera och beskrev med handskriven text på papper cirka en gång i månaden. Bilderna och texten ställdes ut på skolan, men utmynnade också i en uppskattad utställning på biblioteket i Bara. Fortsätt läsa Vi dokumenterar förändring i närområdet
I undervisningen i matematik ställs vi ofta inför utmaningen att lära ut nya ord och begrepp. För att engagera eleverna och skapa en god begreppsförståelse behöver vi variera undervisningen och skapa många tillfällen till att diskutera matematik och få prova sina tankar. I arbetet med språkutvecklande undervisning i matematikämnet har jag bl a hämtat inspiration från boken Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons och Kooperativt lärande. I denna blogg har jag sammanställt ett antal metoder som jag själv stött på och provat, men först en snabbtitt på vad som menas med ett begrepp och vad som står i kursplanen för åk 1-3. Fortsätt läsa Matematiska begrepp på olika sätt
Detta läsår undervisar jag årskurs 4 i svenska och So. Eftersom jag märkte hur tiden för högläsning minskade successivt förra året när jag hade årskurs 6, och det bekymrade mig, var det viktigt för mig när jag planerade höstterminen att lägga upp undervisningen så att det finns mycket tid för högläsning. Jag vet efter många år som lärare att högläsning är ett mycket uppskattat sätt att få eleverna att njuta av böcker, få egen läslust, få ny kunskap och upptäcka hur man egentligen gör när man läser. Eleverna tycker nästan alltid att jag slutar läsa för tidigt, oavsett hur länge jag har läst, och detta har naturligtvis också med att göra hur jag läser högt. En högläsare behöver bjuda på sig själv och läsa med rätt intonation, olika röster och tonlägen och använda kroppsspråk. Jag tycker också att det är viktigt att använda högläsning på olika sätt. Ibland är den bara till för att vara avkopplande njutning, andra gånger vill jag få eleverna att förstå hur vi gör när vi läser och ibland kan vi använda det vi läser i vårt arbetsområde som vi arbetar med i So.
