Etikettarkiv: Begrepp

Minikyl är bättre än inget

Vi repeterar begrepp och fakta inför provet om livets utveckling. 70% har lämnat rätt svar, men vad svarade de som inte fick rätt? Jag klickar upp svaren som lämnats och vi tittar på dessa tillsammans. Vi valde denna gång att använda verktyget Quizlet live, men kunde lika väl valt något annat. Fördelen med detta är att det först kommer en rad begrepp med fyra val där man klickar på den rätta förklaringen, lite som en Kahoot, sedan kommer några frågor där man själv ska formulera svaren. Min enda regel är:  Ingen får lämna några frågor obesvarade eller skriva svar som “jag vet inte”. Kan man inte, får man chansa med ett begrepp som tillhör området. Helst det första som dyker upp i skallen. Vi scrollar i listan. Frågan löd; “Vilket begrepp passar på beskrivningen: Härma annan arts utseende eller beteende för att öka chansen till överlevnad.” Av de 30 % som inte visades som rätta svar fanns ett par felstavade varianter men också ord som evolution, hybrid, anpassning, mutation och så minikyl. Ett litet fniss hördes. Perfekt tillfälle till lärande. Fortsätt läsa Minikyl är bättre än inget

Genrepedgogik inom matematiken

Att nå fram till alla elever och se till att alla ges en möjlighet att utvecklas är eftersträvansvärt och ett av våra mål som lärare. Jag har dock under årens lopp funnit det svårt att få alla elever att vara delaktiga i diskussioner, och där ge dem en chans att utveckla sin förmåga att föra och bemöta påståenden med matematiska resonemang. Likaså kan jag finna att det ordinarie arbetet med färdighetsträning inte riktigt ger den möjligheten att resonera och fundera mer djupgående kring vad som sker och varför inom matematiken.  Tiden för reflektion är svårt för många elever att ge sig själv, samt att det vid gemensamma genomgångar eller vid grupparbete så är det många som förblir tysta eller fåordiga. Fortsätt läsa Genrepedgogik inom matematiken

Men hörni – vad är egentligen studiero?

Under föregående läsår kartlade vi skolans arbetsmiljö för eleverna. Detta gjorde vi genom att eleverna svarade på enkäter samt deltog i  elevhearing. Analysen av resultatet visade att eleverna upplever att studieron i klassrummet behöver förbättras.

I de efterföljande samtalen började vi ställa oss frågan: uppfattar vi och eleverna ordet studiero på samma sätt? Vad lägger de in i begreppet, och vad lägger vi lärare in i det? Det bestämde vi oss för att undersöka och därför blev ett av våra SKA-mål för innevarande läsår:

Nästa sommar ska vi ha skapat samsyn och ett gemensamt språk utifrån begreppet studiero hos både pedagoger och elever. 

Fortsätt läsa Men hörni – vad är egentligen studiero?

Kunskap är att veta, kunna och förstå

För att nå kunskapskraven för betyget E i till exempel ämnet fysik, måste man som elev veta vad olika begrepp betyder, kunna beskriva dem, men även till viss del förstå och använda dem i sammanhang när man förklarar olika fenomen. Hur kan man utforma ett prov som mäter detta? Jag har försökt genom att dela upp provet i de tre delarna “Veta, kunna och förstå”. Provet är gjort i ett digital provverktyg som vi har i kommunen. 

“Veta”

När jag som lärare ställer en muntlig fråga till en elev händer det ibland att man får svaret “Jag vet vad det är, men jag kommer inte ihåg vad det heter”. Du kanske känner igen dig i detta när du en fredagskväll sitter framför teven och tittar på “På spåret” och det kommer en fråga som du mycket väl vet svaret på men du kommer inte på det. Skulle du få tre alternativ skulle du spika det rätta svaret direkt. Samma gäller för eleverna, får de alternativ så klarar de oftast para ihop ett begrepp med rätt förklaring. Därför består provets första del av uppgifter där eleven ska para ihop ett antal begrepp med rätt förklaringar. Det finns även frågor med tre svarsalternativ, där eleven ska välja ett av dem. Här får eleverna möjlighet att visa vad de vet, alltså vad begreppen betyder. 

Exempel från del ett “Veta”:

“Kunna”

Del två på provet består av frågor där eleverna får möjlighet att visa att de kan beskriva olika begrepp eller använda rätt begrepp i sitt svar på en fråga. Alltså att kunna, utan att få alternativ att välja mellan. Här finns frågor där eleven såklart ibland har lärt sig svaren utantill. Då kan man fundera på om det är kunskap som ska betecknas som “Kunna” eller “Veta”. Oavsett så finns det en viss skillnad när eleven själv måste formulera svaret istället för att para ihop begrepp med förklaringar. I den sista delen av provet ska eleverna använda det som de vet och kan för att visa att de förstår. Då kan man även upptäcka om det är “Veta”- eller “Kunna”-kunskap. Här kan man oftast tydligt se om de förstått innebörden av ett begrepp då de ska använda det i ett beskrivande sammanhang. 

Exempel från del två “Kunna”:

“Förstå”

Som nämns i inledningen, finns det i denna del möjlighet för eleverna att visa att de förstår och kan använda begreppen för att förklara olika fenomen eller händelser. I kunskapskraven för fysik står det:

E C A
“Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp”. Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.

På alla tre nivåerna måste eleven visa att den kan beskriva fysikaliska fenomen med användning av fysikens begrepp. Det som skiljer E jämfört med C och A är att på C- och A-nivå ska eleven kunna visa på samband mellan olika fenomen. Skillnaden mellan C och A är att på A-nivå ska eleven även visa på gemensamma drag mellan fenomenen. 

Exempel från del tre “Förstå”:

Ge exempel på en händelse då du vill ha så lite friktion som möjligt.

Förklara också hur detta kan skapas.

Vad innebär en olikformig rörelse rent fysikaliskt?

Utveckla ditt svar och använd lämpliga begrepp.

I mitt nästa blogginlägg kommer jag att visa och diskutera, med hjälp av elevexempel, frågor med svar som motsvarar kraven för de olika nivåerna i kunskapskraven. 

Att diskutera vidare:

  • Har du exempel på “veta-, kunna- och förståkunskap” i ditt ämne?
  • Hur kan du koppla det till kunskapskraven i ditt ämne?

Den fantastiska fusklappen!

Som undervisande lärare i NO behandlar jag och eleverna varje termin flera olika ämnesområden som innehåller mycket fakta, samt olika modeller och teorier, som kräver att de förstår en stor mängd begrepp och specifika ämnesord. Inför varje nytt ämnesområde får eleverna därför en begreppslista att ha som stöd. Både för att enklare hänga med i undervisningen men även som en checklista för att enklare kunna öva inför ett avslutande prov. Som exempel har jag nyligen avslutat ett arbetsområde om evolutionsteorin med mina sexor där deras begreppslista blev ganska diger med över tjugo begrepp, till exempel cell, cellkärna, DNA, gener, arv, naturligt urval, selektion, variation, konkurrens, mutationer, arter och raser. När eleverna i uppstarten får se en lång lista med för dem obegripliga och svåruttalade ord kommer det inte sällan en och annan protest. Denna förväntade och kanske i viss mån rimliga reaktion bemöter jag sedan med följande argument. Jag vet att det är många begrepp att lära sig så därför får ni använda en fusklapp på provet!

Fortsätt läsa Den fantastiska fusklappen!