Synligt lärande “Prov” – Hur kan bedömning användas som ett verktyg för inlärning?

Jag har under en tid gått och tänkt att jag skulle vilja utrota begreppet prov ur svensk skola, i alla fall så som de flesta elever och föräldrar tänker kring begreppet idag. Tyvärr, verkar det finnas skolor som svänger sig med begreppet på olika sätt om man får tro en publicerad artikel i Expressen (141201). Enligt Expressen var det Östlyckeskolan i Alingsås som haft prov på temat kärlek, sex och samlevnad. En bild på provet med totalt 100 frågor spreds i sociala medier där bl.a. rätt svar var madrass på frågan: Vad kallas en tjej som ligger runt?

En sådan fråga fyller så klart ingen funktion i något bedömningssammanhang. Frågan går inte att koppla till något kunskapskrav i skolan. Frågor av det slaget motverkar dessutom en av skolans viktigaste uppgift att förmedla den värdegrund som det svenska samhället vilar på: alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män och individens rätt till frihet och integritet. För många elever verkar prov fortfarande vara en mer eller mindre ångestskapande aktivitet, en slags domedag där allt du lärt dig dem senaste veckorna ska sammanfattas.

Det senaste året har jag haft många nya undervisningsgrupper. Varje gång jag frågat eleverna på vilket sätt de skulle vilja redovisa sina kunskaper har jag mötts av ett rungande: “inte prov”. Till saken hör att jag sällan använder prov så som många elever tänker kring det. Det är ju inte ett enskilt bedömningstillfälle som avgör ett betyg utan  bedömningen utgår från mitt helhetsintryck av en elevprestation. Många elever känner sig också främmande inför att prov/bedömningsmoment också är ett tillfälle att lära.

Hur kan då bedömning användas som ett verktyg för inlärning?Skolforskaren Dylan William har sammanfattat fem nyckelstrategier för bedömning för lärande (BFL):

  1. Vad ska eleverna lära sig?
  2. Vad kan de just nu?
  3. Hur kan man ge återkoppling som för lärandet framåt?
  4. Hur kan eleverna stödja varandras lärande?
  5. Hur kan de bedöma och styra det egna lärandet?

Jag tänker inte uppehålla mig nämnvärt vid punkterna 1-2 utan fördjupa mig kring punkt 3,4 och 5. Vad eleverna ska lära sig är fastslaget i centralt innehåll och kunskapskrav. En stor pedagogisk utmaning är givetvis att konkretisera kunskapskrav. I mitt fall handlar det om att vinkla undervisningen mot kunskapskraven och anpassa frågeställningar och uppgifter utifrån kunskapskrav till undervisningsgruppens nivå. Kring punkt två tänker jag liksom Lev S. Vygotskij att lärarens uppgift är att finna elevens proximala utvecklingszon och hjälpa eleven vidare till nästa nivå.

Hur kan man då ge återkoppling som för lärandet framåt?

Nyligen avslutade jag ett större formellt bedömningsmoment med ”muntliga prov” i åk 6. Det var ca 4-5 elever i varje grupp. Ämnet för provet var stormaktstiden. Det stora flertalet av eleverna brukar tycka om den formen av ”prov” mycket. Många elever tycker att man kommer på saker under tiden provet pågår och man hör hur andra tänker och resonerar. Varför jag som lärare gillar denna provform är för att det också innebär att eleverna lär sig saker även under själva provtillfället. Man har också möjlighet att visa kunskaper inom arbetsområdet som inte bara är kopplat till specifika frågor. Framförallt ger det mig som lärare möjlighet att generera tänkande genom att jag kan ställa följdfrågor och be dem utveckla mer direkt där och då. Dylan William skriver att feedback om det ska generera lärande måste uppmuntra tänkande. Ett exempel på hur man kan göra det är att sätta en siffra i en text där eleven behöver utveckla sitt svar, och sedan låta eleven svara på det själv. Siffran kan sägas motsvara när jag ber elever utveckla något under tiden de pratar under ett muntligt prov.

I en grupp som jag undervisar, avslutade vi terminen med att de fick lämna önskemål kring hur de större bedömningsmomenten ska arrangeras nästa termin. Hälften av klassen var mycket positiva till muntliga prov. Den andra halvan av klassen framhöll skriftliga uppgifter där man får ha med sig anteckningar som ett bedömningsmoment de föredrar. Det intressanta i sammanhanget var det som hände efter att vi diskuterat hur de formella bedömningsmomenten skulle vara utformade. En pojke dröjde sig kvar i klassrummet. Han lade huvudet lite på sned och så tittade han mig allvarsamt i ögonen och så sa han: “Du, de som vill ha muntligt prov, de är bara lata.” Något överrumplad över hans konstaterande fann jag mig ändå förhållandevis snabbt. “Kommer du ihåg,”sa jag, “att vi för några veckor sedan hade ett flervalstest i formulär på Google drive. Du blev jättefrusterad över att det bara gick att klicka i ett rätt svar men egentligen tyckte du att det var två svar som var de rätta.”

Frågan var: Vad tror du var anledningen till att personen som skrev om drottning Kristina endast gav en positiv bild av henne? Alternativen som fanns att välja mellan var:

  1. Personen stod henne nära och ville endast förmedla en positiv bild av henne.
  2. Personen vågade inget annat.
  3. Det var sant.
  4. Det finns bara en bild av drottning Kristina.

Vår diskussion fortsatte: “Jag tror att dina kamrater känner det litet som du gjorde i den situationen. Du kunde mycket mer än vad du i själva verket fick visa. När jag pratade med dig höll ditt resonemang mycket höga kvalitéer. Du berättade att man inte fick kritisera en regent på 1600-talet. Du berättade också mycket utförligt varför det kan finnas två bilder av en historisk person. Ibland vill man ju berätta mycket mer än vad uppgiften tillåter och få bekräftelse på att man är på rätt väg.” Nöjd med mitt svar gick han ut i korridoren. Han hade liksom jag uppmärksammat att de som föredrog muntligt prov var mestadels de elever som är i behov av extra feedback.  De behöver höra att deras resonemang håller och att de är på rätt väg. Många av dem behöver också att man formulerar samma fråga på olika sätt. De är inte lata, bara mycket väl medvetna om vad som bäst gynnar deras lärande.

För mig är elever lärresurser för varandra, liksom upphovsmannen till det sociokulturella perspektivet Lev. S Vygotskij framhåller, så tror också jag att människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Frågan är inte om man lär sig utan snarare vad man lär sig. Den stora utmaningen för mig som lärare är att konstruera tydliga uppgifter som möjliggör att elever kan driva varandra framåt och möjliggöra maximalt lärande. Därför tycker jag det är extra roligt att många elever också anser att muntliga prov i grupp främjar deras lärande.

Hur kan man då göra med traditionella papper-och-penna-prov för att bedömning ska användas som ett verktyg för lärande? Då jag har förmånen att arbeta på en 1-1 skola ska jag berätta om många lärares dröm nämligen självrättande prov. I SO har jag ofta valt att utforma dem som flervalsfrågor eftersom att programmet är känsligt för stavfel.

Det finns ett tillägg man kan använda i Google drives funktion formulär som heter Flubaroo. Flubaroo gör det möjligt att ge eleverna direkt feedback på sina kunskaper genom att elevens svar tillsammans med facit mailas tillbaka till eleven inom loppet av någon minut räknat från det att den sista eleven avslutat testet. Feedbacken är dels summativ i form av poäng men också formativ genom att eleven direkt ser om den förstått huvuddragen inom ett ämnesområde. Röd färg markerar att eleven inte förstått och måste korrigera sin kunskap.

Inom ett specifikt ämnesområde brukar jag låta eleverna göra flervalstestet först och därefter börjar de med en större uppgift som mäter en förmåga t.ex. analysförmåga. Inom judendom gjorde t.ex. eleverna först flervalstestet och därefter när de fått testet mailat tillbaka till sig så började de att arbeta med sin jämförelse kring judendom och kristendom. De beskrev mönster och drog slutsatser.  Flervalstestet ger mig som lärare en snabb inblick i hur elevens kunskaper inom ämnet är. Det ger mig tid att fånga upp elever som eventuellt missat väsentlig fakta och förståelse kunskap. Under själva skrivandet med jämförelsen får eleverna återkoppling från mig/läraren och även från kamrater.

Arbetsområdet som beskrivits ovan avslutades innan jul. Jag hade då plockat ut tre anonyma elevexempel A, C och E som vi först gick igenom gemensamt.  Därefter gick eleverna tillbaka till sina egna texter och bedömde dem själva. Under sin text skrev de ett bokstavsomdöme. Därefter gav jag mitt omdöme om texten. Eftersom det var innan jul hade vi därefter ett betygsprat där vi diskuterade om det fanns någon diskrepans mellan min bedömning och elevens självbedömning. Utav ca.60 elever avvek elevens bedömning från min/lärarens bedömning i två fall. Det stora flertalet av eleverna förstod också vad som skiljde texterna åt. Man såg att det fanns skillnader i utveckling av svar och att man på t.ex. A-nivå använt mer avancerade ord och begrepp.

I forskarna John Hattie och Helen Timperleys modell för framåtsyftande återkoppling används tre frågor: ”var är jag nu?” (feedback); ”vad är målet?” (feed-up) och ”hur ska jag komma vidare” (feed-forward). Hattie och Timperley skiljer vidare mellan fyra olika nivåer som återkoppling kan ges på: uppgiftsnivå, processnivå, metakognitiv nivå och personlig nivå. För att eleverna ska kunna använda återkopplingen behöver deras förmåga att bedöma sig själva och att ta ansvar för sitt eget lärande stärkas. Enligt John Hattie och Helen Timperley är den mest effektiva återkopplingen den som kan generaliseras till andra uppgifter eller som riktas mot att stärka elevens förmåga att driva det egna arbetet framåt. Min tanke med att låta elever bedöma sig själva är inte enbart att de ska förstå varför ett omdöme satts på exempelvis uppgiften utan också att de ska kunna införliva sin kunskap kring vad de behöver utveckla nästa gång de arbetar med en ny uppgift i SO.

En termin har avslutats och en ny står för dörren. Till slut kommer lärare till det oundvikliga. Betyg måste sättas. Efter julavslutningen gick jag mer eller mindre in i en elev som stod och slätade ut sitt betyg. Det var väldigt uppenbart att betyget befunnit sig i papperskorgen och vänt. Eleven var fortfarande i valet och kvalet om betyget skulle få stanna i papperskorgen eller följa med hem. Tårarna började dessutom tynga ögonlocken på pojken. “Du vet,” sa han, “det spelar ingen roll hur mycket jag kämpar det blir F i några ämnen ändå,” sen så tog han betyget i handen och gick. Återkoppling är viktigt, inte enbart med fokus mot hur bedömning kan användas som ett verktyg för inlärning. Skolforskare Wynne Harlen har poängterat att en återkoppling som endast består av betyg kan också uppfattas som riktad mot eleven som person. I sådana fall riskerar den att fokusera på eleven istället för uppgiften. Detta kan påverka motivationen, i synnerhet för elever som får låga betyg eller omdömen menar Harlen.

Att diskutera

  1. Vilken typ av prov brukar du använda och varför?
  2. Hur brukar du variera dina bedömningssituationer inom ett och samma ämne/ kurs?
  3. Hur kan självbedömning och kamratbedömning användas som en resurs i din praktik?
  4. Hur kan man som lärare planera undervisningen och ge återkoppling så att eleven kommer vidare i sin läroprocess?
  5. a) Vilka bedömningsrelaterade dilemman ställs du inför i din undervisning?
    b) Hur hanterar du dessa?

Frågorna ovan är hämtade från: Kunskapsbedömning i skola – praxis, begrepp, problem, möjligheter stödmaterial från skolverket

 

Källor:

Kunskapsbedömning i skola – praxis, begrepp, problem, möjligheter stödmaterial från skolverket

Harlen, Wynne (2006). On the relationship between Assessment for Formative and Summative Purposes. I J. Gardner (Ed.), Assessment and Learning. London, California, New Delhi: Sage Publications

Hattie, John & Timperley, Helen (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77, (1), 81–112.

Wiliam, Dylan (2010). An integrative summary of the research literature and implications for a new theory of formative assessment. I H.A. Andrade & G. J. Cizek (Eds.), Handbook of formative assessment. New York & London: Routledge.

Share Button

2 reaktioner på ”Synligt lärande “Prov” – Hur kan bedömning användas som ett verktyg för inlärning?”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *