Svenska språket – i alla ämnen

Svenska är ett av skolans kärnämnen. Samtidigt är svenska det språk som de flesta andra ämnen bygger på. Att klara andra ämnen på bästa sätt bygger på läskunnighet, läsförståelse och möjlighet att att kunna uttrycka sig i tal och skrift. Därför är det också viktigt att utvecklingen av det svenska språket sprider sig utanför svenskämnets ramar.

Det betyder inte att alla lärare måste börja undervisa i grammatik, men att man är medveten om att man som lärare, oavsett ämne, ständigt bidrar till att bredda och fördjupa språkkunnigheten hos eleverna.

“Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.”

LGR 11

Språk är ett kitt som binder samman mänskliga relationer och därför är det viktigt att både dela med sig och ta till sig av språket vi delar med våra elever. Jag tipsar om två favoriter som man inte nödvändigtvis behöver vara lärare i svenska för att prata med eleverna om.


Nytt år, nya möjligheter – nyord

Oavsett vad vi tycker om att språk ändras så gör det det. Vissa ord och uttryck blir omoderna och faller kanske lite i glömska medan det istället uppstår nya spännande ord som tar deras plats eller tar form för att beskriva ett fenomen vi aldrig sett tidigare.

I slutet av december gav “Institutet för språk och folkminnen” ut 2016 års nyordlista. En lista som radar upp ord som börjat användas frekvent i svenska språket under de senaste åren.

Flera av orden är konstruerade av vårt eget språk men givetvis finns det även många låneord. Jag tycker att det är festlig läsning och jag känner att jag har en del att lära för att känna att hänga med.

Nyord

Eftersom jag har elever som följer internetfenomen som “I just want to be cool” på YouTube råkar jag redan ha koll på vad en “mukbang”* är för något men hade ingen aning om vad verbet “ghosta”** innebär.

*mukbang: internetsändning där någon äter och samtidigt talar med sin publik

”Mukbang är en trend som startade i Sydkorea. Det är människor som spelar in sig själva när de äter och pratar med kameran” (Eskilstuna-Kuriren 2 april 2016).

*ghosta: göra slut med någon genom att sluta ge ifrån sig livstecken

”Skådespelerskan Charlize Theron, 40, talar ut om separationen från Sean Penn, 55. Den gick nämligen inte till som media rapporterat, säger hon bestämt. Det sägs att hon ”ghostade” honom vilket betyder att man oförklarligt slutar svara på samtal eller sms och drar sig undan” (Svensk Damtidning 14 april 2016).

Eleverna svänger sig också med ord och uttryck som man inte alltid känner till betydelsen av. Att lyssna på elevernas språk, fråga om mystiska sms-förkortningar och vara nyfiken på nya ord ger kunskap och en ömsesidig känsla av gemenskap.


Gamla godingar – idiom

Samtidigt som jag tycker att det är viktigt att hänga med i språkets nya svängar tycker jag att det är viktigt att eleverna lär sig utveckla sitt språk med befintliga ord och uttryck och där ligger idiomen högt på min topplista.

Vadå idiom? Jo, två eller flera ord som får en annan betydelse när de står tillsammans än då de står ensamma. Man kan alltså inte förstå ett idiom genom att översätta ett ord i taget.

Ex: “att dra öronen åt sig” och “att ha is i magen”

Man ser ofta att idiomen beskrivs som språkets muskler eller krydda och det håller jag med om. Några av de saker jag tycker är bra med idiom:

  • statushöjare för språket
  • utvecklar språket
  • berikar språket
  • ökar språkförståelsen
  • ökar möjligheterna att uttrycka sig
  • ger språklig mognad och medvetenhet

Listan kan lätt byggas på…

Jag gillar idiom eftersom det ger en naturlig ingång till att prata kring svenska språket och analysera det. Dessutom får man så fort man lärt sig ett idiom ett språkverktyg att använda sig av i vardagen. Efterhand som eleverna lär sig nya idiom är det alltid lika roligt att höra dessa uttalas såväl i klassrum som i korridorer, i matsal eller ute på rast.

Idiomen kan man dessutom dra fram närsomhelst. I musik kan summan vara större än delarna, man kan ha fått något om bakfoten i matte, det är ingen ko på isen om man inte kan exakta årtalen i historia och kanske är det någon som släpar benen efter sig på idrotten. (Förhoppningsvis är det dock ingen som får sina fiskar varma på hemkunskapen…)

För vissa elever kan det förstås vara svårare att både förstå och använda idiom. Jag haft många roliga diskussioner kring missförstånd med andraspråkselever. Uttrycket “det brinner i knutarna” kan ju ge en konstig bild i huvudet när man egentligen menar att att det är bråttom. Samtidigt har det alltid varit väldigt utvecklande för alla inblandade. Ibland säger man också att idiom är konsten att uttrycka sig obegripligt. Det är ju fullt begripligt!

Svenska språket – ett uppdrag för alla ämnen

I läroplanen betonas vikten av “ämnesspecifikt språk”. Det betyder t ex att man ska använda sig av konkreta matematiska termer i matte, att man i historia vet vad kronologisk ordning betyder och att man ska säga öster istället för höger när man tittar på en karta i geografi. Gott så, men i övrigt anser jag att alla vuxna i skolan har ansvar för att utveckla elevernas språk mer allmänt. Jag menar inte att matteläraren ska börja förklara vad ett adverb är men man måste inte vara lärare i svenska för att klämma in ett idiom eller ett nyord där det passar sammanhanget i sin undervisning och prata lite om det.


För att sätta fingret på det jag menar vore det obror att inte hjälpa eleverna att utveckla sitt lingo oavsett vilket ämne du undervisar i. Inte börjat än? Det är ingen ko på isen. Det är aldrig för sent att få tummarna loss!

Sugen på att komma igång och behöver inspiration?

Svenska idiom

Nyordlistan 2016

Aktuellt nyord


Att diskutera:

  • Vilka ämnesspecifika ord och uttryck är viktiga i ditt ämne?
  • Hur kan du i övrigt bidra till utveckla svenska språket i ditt ämne?
Share Button

3 reaktion på “Svenska språket – i alla ämnen”

  1. Illustrerade svenska idiom hittar du också på webben –
    idiom.nu och i den nu tredje upplagan av Svenska idiom –
    5.000 vardagsuttryck!

    Mycket nöje idiomen
    Hans Luthman
    (författare)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *