Studieteknik – mer än bekvämt sittande, lugn miljö och bra belysning!

Vikten av att tillämpa rätt studieteknik är för många pedagoger ett återkommande inslag i undervisningen. Det talas om hur du som elev ska sitta/ligga bekvämt, det talas om en lugn plats där man känner sig bekväm, kanske ska det även finnas musik i hörlurar. Vidare talas det om bra belysning, rätt material, längden på arbetspasset och tidpunkt på dygnet för studierna. En del av detta avser endast läxläsning, annat är tillämpligt även under lektionstid.

Men det talas sällan eller aldrig om studieteknik i de praktiska ämnena. Man kan ju undra varför. Är det mindre viktigt hur man tar sig an dessa ämnen för att få hög måluppfyllelse? Givetvis inte! Kanske man ofta förknippar studieteknik med hemmamiljön och då i de skolämnen som det förekommer läxor i. Men visst finns det studieteknik även i färdighetsämnen typ slöjd, bild och musik och kopplat till arbete i skolans ämnessalar.

Jag tänkte här utvidga begreppet studieteknik en aning till att omfatta allt det som behövs för att kunna skapa bästa förutsättningar för inlärning i ett färdighetsämne. Var drar man gränsen för de förutsättningar man skapar för god inlärning och de förberedelser man gör för att genomföra en färdighetsövning? Ibland smälter det lite in i det andra, gränsen blir diffus.

foto; Bengt Christensson

Min utgångspunkt för detta blir givetvis mitt ämne; trä- metallslöjden. Vad finns det då att hämta i detta ämne om man vill hitta passande studieteknik?

Om vi börjar med lärargenomgång i ett ämne där verktyg och maskiner utgör arbetsmateriel i mycket högre utsträckning än datorer och papper/penna. Hur kommer du som elev ihåg och kan tillgodogöra dig innehållet i genomgången? Vill du anteckna, och vilka strukturer har du då för det? Var finns dina anteckningar när du behöver dem vid ett senare tillfälle? Man ska notera att i slöjden har man ofta ett arbetsområde som varar över minst en halv termin. Det som läraren visar vid ett tillfälle kanske en viss elev inte kommer att tillämpa förrän en månad senare. Då är det desto viktigare att ha en hållbar strategi!

När man handhar och bearbetar material typ trä, metall, plast, m.m. bygger detta oftast på att materialet är fastspänt för att ha båda händerna fria till att använda verktyg, maskiner eller hjälpmedel. Under min långa gärning har jag sett åtskilliga exempel på hur ineffektivt ett arbetsmoment kan bli p.g.a. fel sätt att spänna fast. Ibland finns det mer än ett rätt sätt att spänna fast och ibland kan ett arbetsmoment vara så kort att det inte lönar sig tidsmässigt att spänna fast efter konstens alla regler. Men ibland kan ett fel fastspänt arbetsstycke få oönskade resultat. Om du t.ex. spänner en plywoodskiva i lodrätt läge för att kapa får det effekten att det blir svårt att styra sågen, detta i kombination med att risken för urflisningar på baksidan ökar markant. Det finns många paralleller där just fastspänning utgör grunden för ett framgångsrikt arbetsmoment.

Att handha och hålla ett verktyg eller maskin på rätt sätt kan innebära en stor skillnad i tidsåtgång men också med vilken säkerhet arbetet genomförs. För att ta ett exempel; den som håller en fil eller rasp endast i handtaget i ena änden av verktyget får mycket sämre kontroll än den som håller med en hand i varje ände av raspen/filen. Avseende säkerheten kan den lätt exemplifieras av hur man bär eller räcker över en kniv eller en sax till en annan elev. Ett ganska harmlöst moment kan plötsligt innebära en avsevärd säkerhetsrisk om det handhas på fel sätt.

Ibland har en elev spänt ett träarbete på en höjd som innebär att man står och hyvlar med verktyget i ansiktshöjd. När jag konfronterar eleven med problemet genom att hålla verktyget i min ansiktshöjd och låtsashyvla där, då brukar eleven se det orimliga i situationen. Vad jag vill komma till är att ha rätt belastning på rätt ställe. Om jag med en skruvdragare inte har tillräckligt med tryck på maskinen kommer bitset (typ skruvmejselspetsen) snart att förstöra skruvens huvud. Detta inte att förväxla med hur hårt du trycker på skruvdragarens avtryckare som om du trycker för hårt inte kommer att kunna kontrollera skruvmomentet och kanske dra i skruven för djupt med sprickrisk som följd.

foto. Bengt Christensson

Eleven som sitter ner på en pall när han/hon ska använda en syl lägger ju sin tyngdpunkt på baken istället för sylen. Ofta kommer ergonomin in som en del av studietekniken. Där ett arbetsmoment känns bekvämt, där blir ofta också arbetet utfört på det bästa sättet.

När det gäller studieteknik så finns ofta kopplingen till studiero. Då måste vi först definiera vad begreppet studiero innebär. För mig är det inte synonymt med att det måste vara en lugn miljö fri från buller eller fri från rörlighet bland eleverna. En elev kan på träslöjden jobba alldeles utmärkt (t.o.m. bättre ibland) när det finns två andra elever vid samma bänkgrupp som använder var sin planslipmaskin. Bullret från maskinerna omöjliggör kommunikation bänkkamraterna emellan och då skapas förutsättningar till ökat fokus på egen uppgift. Hörselskydd påbjudes! Vidare bjuder en slöjdsal på en miljö där elever under eget ansvar hämtar och lämnar verktyg och material.  Men detta brukar sällan störa någon. Förmodligen skulle samma företeelse betraktas annorlunda i ett klassrum där man t.ex har matte, men här ingår det som ett naturligt görande som inte tar fokus från lärandet. Däremot kan studieron störas av att en duktig elev kanske ofta får frågor om hur man löser ett slöjdproblem från andra elever, eller en snäll elev som ständigt blir tillfrågad  (utnyttjad) att bära eller hålla någon annans arbetsmaterial typ långbräda eller plywoodskiva. Det är viktigt att eleven i dessa lägen kan säga nej om han/hon känner sig ”utnyttjad”. För mig är studiero i en slöjdsal ett mått på vilka förutsättningar det finns att fokusera på sitt eget arbete.

Studieteknik är givetvis också – liksom i andra ämnen – att allt materiel som behövs finns framtaget. När jag hjälper elever finns ibland inte skiss/ritning framtaget på bänken. En av hörnstenarna – hur du som elev planerat ditt arbete – finns inte till hands när du ska gå över från ett moment till ett annat. Eleven har sällan helheten med alla detaljer i huvudet. Än mindre jag som då skulle ha mer än hundra elevers planeringar/ritningar i huvudet.

foto: Bengt Christensson

En del av begreppet studieteknik innebär för mig att eleven måste kunna hantera situationer där man kört fast eller inte vågar gå vidare själv.  Jag har ett laminerat blad på whiteboardtavlan med rubriken ”Spola väntetiden”. Där finns sedan flera punkter i form av underrubriker typ ”pröva dig fram”, ”hoppa över aktuellt moment så länge”, fråga kompis om hjälp”, ”dokumentera”, ”börja planera inför nästa moment eller arbete” m.m. Allt detta för att kunna använda tiden på ett rationellt sätt. På min whiteboardtavla hänger också ett citat signerat Oscar Wilde och som anknyter till problematiken: ”Gör aldrig ingenting”. Jag är väl medveten om att detta kan tolkas på olika sätt men förhoppningsvis ger jag på detta sätt eleven tankar och möjligheter att på något sätt komma vidare eller åtminstone använda tiden på rätt sätt.

Ibland finns det i slöjden moment som tar lång tid. Man kanske har många sidor på sina träbitar som ska handhyvlas, kanske det är ett stort antal delar som ska sättas samman eller en urholkningsuppgift där själva huvudmomentet tar rejäl tid. Det kan bli färdighetsträning som efter ett tag kan bli både jobbig och enahanda. Både fysiskt och mentalt. Desto viktigare att eleven kan dela upp arbetet i delmoment där man kanske kan varva ett långt arbetsmoment med andra moment för att få omväxling. Ofta finns det olika alternativ att sysselsätta sig med och växla mellan för att föra sitt arbetet framåt i slöjden.

Sammanfattningsvis…..

För att skapa bästa förutsättningar för inlärning/färdighetsträning i slöjden; fokusera på…

  • Att ha strategier för memorering vid lärargenomgång
  • Fastspänning av arbetsstycke
  • Handha och greppa ditt verktyg/maskin
  • Att lägga den fysiska tyngdpunkten rätt
  • Att skapa studiero (på slöjdvis)
  • Att ha allt material/materiel tillgängligt
  • Att ha strategier när man ”kör fast” i ett moment
  • Att kunna alternera mellan olika moment vid monotont arbete

 

Att diskutera:

  • Hur tar du upp ämnet studieteknik i din undervisning?
  • Vilka problem brukar dyka upp i dessa sammanhang och vad finns det för lösningar?
  • Har dina elever kommit med några okonventionella förslag på studieteknik?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *