Den här höstterminen har Naverlönnskolans utvecklingsarbete fokuserat på begreppet studiero. Målet är att vi lärare och elever ska ha en gemensam bild och förståelse för vad som menas med studiero.
Träff 1
Det första vi ville ta reda på var hur vi lärare definierar själva begreppet och detta gjordes genom individuella enkäter. Därefter gjorde vi skattningar på gruppnivå i arbetslagen utifrån framgångsfaktorer som Skolinspektionen och Skolverket lyfter som viktiga områden för att nå bättre studiero – Skattning på gruppnivå.
Exempel på enkätfrågor som besvarades var:
- Beskriv hur studiero kan se ut i ditt klassrum.
- Hur definierar du studiero?
- När upplever du studiero?
- När upplever du inte studiero?
- Ser studiero ut likadant på alla dina lektioner?
- Tips på framgångsfaktorer på lyckad studiero i ditt klassrum.
Träff 2
Därefter sammanställdes svaren och kategoriserades under tre rubriker: 1. Beteenden hos elever och vuxna 2. Ledarskap och strukturer i undervisningen 3. Faktorer som påverkar. Vi gjorde en prioriteringsövning med metoden Enskilt Par Alla för att nå samsyn. Vi skulle sortera och rangordna viktiga och avgörande faktorer/aspekter som har betydelse för studieron.
Träff 3
Under nästa utvecklingsträff diskuterade vi de olika skattningarna från samtliga arbetslag. Nu satt vi i blandade grupper med kollegor från olika stadier. Var det något överraskande? Kunde vi se något mönster? Fanns det skillnader mellan arbetslagen/stadier? Vad kan det bero på? Här följer lite exempel på mönster och skillnader:
Beteende elever: Elever som visar respekt för varandra och den vuxne/ Elever som är motiverade och vill/ Elever som gör det de ska och fokuserar på den egna uppgiften (7–9) / Elever som vågar misslyckas – det är ok att göra fel (4–6)
Beteende vuxna: Vuxna har höga förväntningar på eleverna – på att de kan. Det pratas inte enbart kring vad de inte kan/ Vuxna som har tålamod, som låter processer ta tid, som inte stressar igenom/ Vuxna som visar respekt för eleverna/ Röstläget hos vuxna är på en behaglig nivå. De pratar lågmält, tillsägelser sker inte högljutt eller över huvudet på hela klassen.
Ledarskap och struktur i undervisningen: Det finns goda relationer mellan vuxna och elever/ Lektionsstarter som är välplanerade med igenkänningsfaktor där alla är med/ Lektioner med tydligt ledarskap/ Lektioner som är välstrukturerade.
Faktorer: Klassrumsklimatet är viktigt- tillåtande klassrumsklimat/Det är ok att vara olika långt. Det är ok att göra fel/ Väl genomtänkta platser i klassrummet/Konflikter som sker i och utanför klassrummet/Tydliga instruktioner på tavlan dvs. nedskrivet.
Efter aktiva diskussioner såg vi en film från UR Lärlabbet – ordning och arbetsro i klassrummet. Därpå följde spontana tankar och vi definierade ”vår” studiero och delgav varandra av våra erfarenheter när vi ”vände” ett läge i klassrummet kopplat till studiero.
Träffen avslutades med att vi planerade in besök hos varandra för att studera lektionsstarter. Vi har alla arbetat med boken Lektionsdesign av Helena Wallberg de senaste läsåren och känner oss förtrogna med hur betydelsefull inledningen av en lektion är.
Syftet med besöken är en viktig del av det kollegiala lärandet. Det ska vara prestigelöst och kravlöst. Vi ska få inspiration och tips av varandra. Besöken ska göra oss mer medvetna kring vad som sker under en lektion, både den som besöker och den som får besök. Det är interaktionen som ligger i fokus för lektionsbesöket. Följande frågor skulle beaktas: Vad ser jag? Vad hör jag? Vad känner jag? Vad tar jag med mig från besöket?
Träff 4
Efter givande lektionsbesök träffades vi åter och inledde träffen med att diskutera triangeln. Hörnen består av Relationskompetens, Didaktisk kompetens och Ledarskapskompetens. Vi resonerade kring de tre kompetenserna och vilka som är våra styrkor. Därefter gick vi över till att skriva ner våra reflektioner från besöken på en gemensam padlet. Vi delade in varje kompetens i framgångsfaktorer och fällor. Vi analyserade, sorterade och utvecklade våra anteckningar.
Framgångar inom relationskompetens är att vara öppen och välkomnande med stort leende eller att eleverna vågar misslyckas och är trygga. Fällor kan vara när den personliga relationen tar över den professionella. En framgång inom didaktisk kompetens är att ge en målande beskrivning och visa entusiasm vid instruktioner till en uppgift. En stor fälla är när kunskaperna går över huvudet på eleverna och frågorna tar över. En kompetent ledare går inte i fällan att berätta en sak för eleverna för att sedan göra något annat utan fångar upp och utmanar alla elever trots olika svårigheter på samma lektion!
Nästa steg i utvecklingsarbetet är att få veta vad eleverna tycker.
Att diskutera:
- Hur arbetar ni med arbetsro på er skola?
- Vilka framgångar och fällor kan du relatera till?
