Stöttning

Enligt Pauline Gibbons är stöttning den temporära framåtsyftande hjälp som stöttar eleven att utveckla kunskaper, förståelse och färdigheter som de kan tillämpa i nya sammanhang. Stöttning ska fungera så att den hjälper eleverna att kunna arbeta i sin närmaste utvecklingszon. Detta innebär att stöttning är något som man som lärare behöver planera för utifrån sina elevers behov så att undervisningen blir kunskapsutvecklande och leder till att alla elever når så långt som möjligt.

Det finns olika typer av stöttning: den planerade stöttningen som innebär att stöttningen utformas i förväg samt den interaktiva stöttningen som uppstår spontant mellan lärare och elever eller mellan elever. De båda typerna av stöttning hänger ihop på så sätt att den interaktiva stöttningen kan vara ett effektivt verktyg i den planerade stöttningen.  Är inte stöttningen planerad kan den interaktiva stöttningen falla platt. I det här blogginlägget kommer jag att ge exempel på och resonera kring hur jag planerat för stöttning i ett arbetsområde i religion med åk 8 .

I åk 8 arbetar vi just nu med religionens betydelse för människan och samhället i Sverige, förr och idag. I planeringsskedet av arbetsområdet placerade jag in tänkta aktiviteter på Språktrappan, en modell som hjälper mig som lärare att skapa förutsättningar för eleverna att successivt utveckla sitt ämnesspråk (se bild nedan). Beroende på var de olika aktiviteterna hamnar i Språktrappan, planerar jag även in lämplig stöttning för att eleverna ska klara dem. Detta arbete kan man naturligtvis göra utan Språktrappan men för den som precis som jag ser i bilder är detta ett ypperligt verktyg att ”få koll” på sin undervisning genom.

Läs- och skrivportalen

Att utgå från elevernas förförståelse kring ett arbetsområde är ett sätt att  inledningsvis stötta eleverna.  Den här gången arbetade vi med att gemensamt utveckla två tankekartor kring vad eleverna inledningsvis visste/tänkte om ämnet. Vi gjorde en tankekarta för religion i Sverige idag och en för religion i Sverige förr. Denna aktivitet fick en dubbel funktion, dels fick jag en överblick av elevernas kunskaper och dels fick eleverna en förförståelse kring vad arbetsområdet skulle handla om. Elevernas egna ord blev utgångspunkten för att bygga ny kunskap och introduktion till arbetsområdets centrala begrepp.

När eleverna var på det klara med vad vi skulle arbeta med framöver presenterade jag syftet och målen med arbetsområdet. Att vara tydlig med innehåll, syfte och mål både i inledningen av ett arbetsområde men även återkommande i undervisningen har en stöttande funktion då det ger struktur och sammanhang.

Nästa steg var att jag presenterade en tidslinje med utvalda årtal kopplade till viktiga händelser/förändringar inom religionen i Sverige  (se bild nedan). Under varje årtal/århundrade hade jag listat  viktiga begrepp. Tidslinjen fungerade som stöd för att förstå innehållet i en film vi såg som behandlar området. Efter varje avsnitt i filmen fick eleverna parvis formulera sig kring händelsen/förändringen med stöd av tidslinjen och begreppen . Att låta eleverna samarbeta har en stöttande funktion då de kan hjälpa varandra att förstå och formulera sig.  

Nu var det dags att ta oss an lärobokstexterna som behandlar området. Eleverna hade fått förförståelse av vad texterna skulle handla om genom filmen och tidslinjen och fick därför i uppdrag att läsa texterna i syfte att lära mer. Eleverna fick läsa aktivt i grupp genom att formulera sig kring två rubriker: ny kunskap, detta vill jag veta mer om

Utifrån elevernas frågor (detta vill jag veta mer om) förberedde jag en genomgång där jag utgick från bilder.  Bilderna var tänkta att fungera som stöttning till det jag berättade, något för eleverna att hänga upp begrepp och därmed kunskap på. När jag väljer bilder i min undervisning planerar jag  för att återkomma till dem inom arbetsområdet men även återanvända dem vid andra moment. I skolans värld är det det skrivna och talade ordet som oftast har förtur, något som inte passar alla elever. Det är därför viktigt att  visuella hjälpmedel, t ex bilder och bildstöd inte bara blir ett komplement utan även får utgöra grunden i delar av undervisningen. 

Nu var det dags för eleverna att sätta egna ord på sina kunskaper om viktiga händelser/förändringar inom religionen i Sverige.   Som stöttning för att klara uppgiften fick eleverna ett tankeblad som de skulle arbeta med i grupp. Tankebladet bestod av  sammanfattande rubriker på olika århundraden, vilka jag formulerat (se bild nedan). Uppgiften var att eleverna skulle para ihop rubrikerna med  ett århundrade och motivera sitt val. Rubrikerna var utformade så att de passade in på en/flera århundraden vilket visade sig leda till givande diskussioner mellan eleverna.
Ett moment i arbetsområdet var att eleverna skulle kunna beskriva orsaker till och konsekvenser av förändringar kopplat till religion i Sverige. För att träna specifikt på detta valde jag ut händelser som ledde till att frikyrkor bildades i Sverige.  Vi läste en lärobokstext tillsammans . Stöttningen bestod av ett tankeblad med ofärdiga meningar (se del av uppgiften på bild nedan) som skulle hjälpa eleverna att beskriva händelser som ledde fram till att frikyrkor bildades. Den här typen av stöttning talar inte bara om för eleven vad den ska göra utan även hur den ska göra så att denne kan utföra liknande uppgifter framöver och då mer självständigt.  

Vi har ännu inte avslutat vårt arbetsområde och ska nu ta tag i den del som omfattar religionens betydelse för samhället och människor idag. Denna del har eleverna själv varit med och planerat på så sätt att de har fått fundera över HUR man kan ta reda på vad religion betyder för människor i Sverige idag. De har kommit fram till att intervjuer och enkätundersökningar ska ge dem svar på frågan och nästa steg blir att formulera frågor att ställa sina informanter. Att eleverna  själv får vara med och formulera innehåll och metoder  gör att undervisningen blir relevant och mer intressant vilket också fungerar stöttande.

Att diskutera

  1. Hur gör du för att planera för stöttning i din undervisning?
  2. Hur kan du använda tankekartor, tankeblad, bilder, tidslinjer, samtal som stöttning i din undervisning?
  3. Vilka andra exempel på välfungerande stöttning använder du i din undervisning?
Share Button

En reaktion på “Stöttning”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *