Storyline- ämnesövergripande och engagerande

Jag har alltid varit glad för att arbeta ämnesövergripande. Eleverna ser en helhet och inte en massa lösryckta delar. Det blir tydligt att alla ämnen hänger ihop. Jag vill också att lektionerna är elevaktiva och lustfyllda, eleverna ska inte sitta och drömma sig bort, lektionen ska vara så aktiverande, rolig och intressant att tiden bara springer iväg. I vårt klassrum använder vi ofta talesättet ”tiden går fort när man har roligt”! Ämnesövergripande arbetssätt behöver inte innebära att eleverna är aktiva eller att lektionen är lustfylld men för mig är det viktigt.  Därför arbetar jag gärna med ett arbetssätt som kallas Storyline.

För några år sedan fick jag gå en tvådagars utbildning i  Storyline och blev väldigt förtjust med en gång. Förutom de faktorer jag redan har nämnt så får jag in alla förmågorna. Jag har använt arbetssättet i flera olika teman och med flera olika klasser och både jag och eleverna har varit nöjda varje gång. Nu arbetar jag med det igen, denna gång med temat vikingatiden i en årskurs 4.

Storyline innebär att läraren ger eleverna tid, plats, karaktärer och händelser som en ram för den berättelse som elever och lärare sedan skapar under ett Storylineförlopp. Under en Storyline startar man i elevernas förförståelse som utmanas och bearbetas när man arbetar i grupp, individuellt och i storgrupp. Läraren ställer öppna nyckelfrågor som uppmuntrar eleverna att ge sina egna förklaringar till den aktuella frågan. De förklarar och diskuterar detta med andra. Det ligger i allas intresse att lösa problemet eftersom det ingår i berättelsen. Under arbetets gång justeras sedan hypoteserna när de jämförs med fakta. För att fokusera på elevernas egna kunskaper och frågor väntar man med informationssökning tills de har funderat över hur de tror att det förhåller sig.

Något annat som är viktigt när man arbetar med Storyline är att arbetet ska synas. Man sätter upp allt som eleverna gör t ex skisser, hypoteser och förklaringar. Man samlas ofta framför t ex frisen och diskuterar hur arbetet ska gå vidare. Då åskådliggör man berättelsen. Ytterligare en fördel med Storyline, jämfört med andra tematiska arbeten, är att arbetet är uppdelat i avgränsade moduler och det blir då hanterbart för eleverna. Detta skiljer sig från längre projektarbeten som ibland blir oöverstigliga för många elever.

Hur vet man då att man arbetar med Storyline och inte någonting annat? Jag har lånat dessa punkter från en bok som jag verkligen rekommenderar.

  • Vi skapar sammanhang genom en berättelse.
  • Vi organiserar berättelsen i en logisk sekvens av episoder.
  • Vi utgår från det eleverna redan vet.
  • Vi undervisar genom att ställa öppna nyckelfrågor.
  • Vi uppmuntrar eleverna att först skapa sin egen bild av verkligheten.
  • Vi ger eleverna struktur för arbetet så att de lyckas.
  • Vi låter eleverna testa sina hypoteser genom att ställa frågor och göra undersökningar.
  • Vi varierar aktiviteterna i klassrummet.
  • Vi låter eleverna arbeta i grupper och grupperar dem med omsorg.
  • Vi behandlar elevernas arbeten med respekt.
  • Vi utmanar alla elever genom att variera uppgifterna.

(Eva Gustafsson Marsh och Ylva Lundin, Storyline i praktiken – Vikingatiden 2006)

 

I vårt nuvarande arbete med vikingatiden började vi med att jag läste upp en miljöbeskrivning. ”Himlen är blå, det är varmt. Det är sommar. I bakgrunden syns mjuka, höga, grönklädda berg och kullar som utgör gränsen mot himlen. I dalen nedanför kullarna breder två stora skogspartier ut sig…”  Första uppgiften blev sedan att alla enskilt ritade en skiss över landskapet. Sedan träffades de i grupper om 4 och gjorde en gemensam skiss i A3 som de tyckte stämde med miljöbeskrivningen. Slutligen sattes dessa skisser upp på tavlan och klassen bestämde gemensamt vilken skiss som skulle bli den stora frisen på väggen, där vår berättelse utspelar sig. Sedan satte ett stort arbete igång med att tillverka frisen. Vi använde olika material och olika tekniker.

landskap
Vårt gemensamma landskap.

Nästa modul handlade om befolkningen. Vi tittade på landskapet och tänkte oss tillbaka till 800-talet. Mycket var annorlunda på den tiden. Klassen delades in i grupper och varje grupp skulle nu bilda en familj och fick själva bestämma vilka som skulle ingå i den.
– Hur tror ni att er familj ser ut?
– Har det funnits fler i familjen?
När familjerna hade skapats visade det sig att i många av familjerna har någon familjemedlem redan dött, i några familjer bor mormor eller farfar. Sedan var det dags att tillverka ansiktscollage. Vi passade på att ha en diskussion kring var de olika delarna i ansiktet sitter i förhållande till varandra och hur placeringen av ögonbryn och ögon påverkar personens ansiktsuttryck. Nästa diskussion handlade om vad de olika karaktärerna skulle heta. Vad hette man på denna tid? Först utgick vi från vad eleverna redan visste och vad de trodde. Sedan sökte vi på nätet och bestämde namn. När namnen var bestämda fick alla elever en träbit och en spik och så skulle de rista in sitt namn på träbiten. De upptäckte snabbt vilka bokstäver som var svåra att rista in och så fick vi en diskussion kring varför man använde runor.

ansikten
Några av karaktärerna i vår Storyline.

Tredje modulen handlade om växter och djur. Jag läste upp en text om landskapet där jag nämnde djur och växter som jag ser och ställde sedan frågan:
”-Vilka växter och djur tror ni att man använde sig av?”
Nu var det nya grupper som arbetade ihop och de fick skriva växter och djur på små lappar. Sedan fick varje grupp ett stort papper som var indelat i fyra fält med rubrikerna vilda och odlade/tama. Här skulle de sätta upp lapparna utifrån vad de trodde utan att ta reda på hur det faktiskt var. Vi fick då en diskussion kring vad en hypotes är. Jag berättade också att det var viktigt att alla deltog eftersom de senare måste kunna redovisa gruppens arbete. Det blev då lättare att få alla elever aktiva. Nästa uppgift blev tvärgruppsredovisningar av hypoteserna. Detta blev ett bra tillfälle att redovisa inför en liten grupp men en intresserad grupp. Det uppstod många frågor och dessa antecknades så att vi kan söka svar på dem senare. Nu delades eleverna in i par där varje par fick i uppgift att söka fakta om en av växterna vi har pratat om. När man var färdig med detta redovisade man sin fakta om växten för de andra och slutligen satte man upp en liten bild av sin växt på ”rätt” plats i landskapet.

Längre än så här har vi inte kommit hittills men arbetet fortsätter med kläder och bostäder. Vi kommer så småningom även att få besök av ett skepp i viken och vad händer då? Blir vi plundrade? Följer några av våra karaktärer med på vikingafärd? Vad kommer de i så fall att vara med om och vad händer med oss som stannar hemma?

 

Frågor att diskutera:

  • Hur arbetar du ämnesövergripande?
  • Hur får du alla elever aktiva?
  • Hur gör du för att utgå från elevernas förförståelse?

 

Referens

Eva Gustafsson Marsh och Ylva Lundin (2006), Storyline i praktiken – Vikingatiden

 

 

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *