Stora SKA och Lilla SKA

Stora SKA-arbetet  

Ett SKA-arbetes syfte är att identifiera utvecklingsområden som vi i nuläget kan förbättra. Vi behöver göra oss en tydlig bild om var vi befinner oss just nu och skapa tydliga och utvärderingsbara mål. Hur vi ska arbeta och nå dessa mål behöver också ha en tydlig struktur för att sedan kunna utvärderas.

I SKA-arbetet på Baraskolan är ett av målen att fördjupa oss kring läsförståelse. Under läsåret har vi bland annat kartlagt hur vi på skolan arbetar med läsning, samarbetat med biblioteket i Bara och köpt in några klassuppsättningar för gemensam läsning i klasserna (Läs gärna Sofie Kjellanders blogg ”Aktiva läsare”). Vi  har också bjudit in Linda Tuvegård och Ulrika Trivin från Språkteamet i Svedala kommun, som har hållit en mycket intressant föreläsningsserie vid namn “Läsförståelse – inte en enskild förmåga”. Föreläsningsserien är uppdelad i fem delar, “Väcka tankar och funderingar kring läsförståelse”, “Vad som behövs för att läsningen skall fungera”, “Ordförrådets betydelse”, “Vad forskningen säger om läsförståelse” samt “När läsningen inte fungerar som förväntat”. 

Spännande och utvecklande! Och oavsett vilken erfarenhet vi har i läraryrket, finns alltid mer att lära. Och precis som för våra elever, är det alltid bra med repetition och en uppfräschning av sådant som vi redan kan. Som ett vidare led i arbetet kring läsförståelse, har arbetslagen fått i uppgift att välja ut någon övning/arbetssätt från föreläsningarna som de nu har provat i sina klasser. I skrivande stund har vi ännu inte hunnit fram till uppföljningen av detta. Tanken är dels att i arbetslagen jämföra hur uppgiften gick i respektive klass, men också att dela med sig av tankar och erfarenheter till övriga kollegor på kommande lärarkonferens.  

 

Det borde ju vara lättare att lyssna än att läsa kan man ju tro

Så, för ett par veckor sedan började jag att fundera över vad jag ville testa i mitt klassrum. Ett utmanande utvecklingsområde för mig är att få fler elever mer aktiva och engagerade i samtalen kring högläsning. Trots att jag upplever att de allra flesta av mina elever tycker om att lyssna till högläsning, så har jag ändå blivit förvånad över hur inaktiva några av dem ändå är. Det som också har slagit mig vid närmare eftertanke, är att det oftast är samma elever som verkar ha hittat strategin i att luta sig tillbaka och vänta tålmodigt på att bli serverad kloka tankar från sina klasskamrater. Och visst finns det säkert tillfällen då en och annan gjort det lite väl lätt för sig genom och ducka undan och inte orka engagera sig. Jag måste erkänna att jag till och med har känt mig riktigt irriterad på eleverna till och från och kanske även lagt lite av “skulden” på dem, i stället för att gå tillbaka till mig själv och analysera vad som faktiskt är orsaken till detta. Skäms på mig!

Nej! Att hytta med pekpinnar mot varken sig själv eller andra och framför allt inte mot eleverna, är inte något konstruktivt. Jag tänker också att vi behöver påminna oss om att vi gör så gott vi kan och gör det utifrån våra förutsättningar och situationer. Jag vill understryka att det naturligtvis inte alltid så att barnen inte lyssnar. Ibland får vi till riktigt härliga samtal i klassrummet, men inte lika ofta som jag skulle vilja. Och jag vill ha med alla på tåget. 

För att återknyta till Linda och Ulrikas föreläsningar, så har jag det mycket klart för mig, att skillnaderna kan vara verkligt stor mellan elevers olika typer av språkliga sårbarheter. Om svårigheten finns i själva avkodningen eller om det beror på någon annan typ av språkstörning såsom, ett snävare ordförråd och/eller att tolka och förstå talat språk, blir ju detta helt avgörande för hur jag ska bedriva min undervisning. Med andra ord kan fokus  inte bara ligga på just läsförståelse utan måste även inkludera hörförståelse. Efter vidare funderingar fann jag tre frågor som jag känner att jag behöver reda i. 

  • Vad är det som gör att jag upplever att vissa elever inte verkar lyssna aktivt under högläsningen? 
  • Hur får jag mina elever mer aktiva i lyssnandet? 
  • Hur får jag mina elever mer aktiva i samtalen kring det som vi har läst eller lyssnat till? 

 

Lilla SKA-arbetet

SKA-modellen kan ju naturligtvis appliceras även i mindre skala så som i ett enskilt klassrum och under en kortare tid. Min tanke är nu att fördjupa mig under 3-4 lektioner, i uppgiften som jag har valt och är kopplad till skolans SKA-arbete. Det som jag har identifierat är  att det finns några elever i klassen som har svårigheter att hänga med i högläsningen och därmed också får svårt att delta aktivt i samtalen. Där är vi nu. Målet är att få fler elever att följa med under högläsningen så att de även kan vara delaktiga i samtalen. 

Hur jag fördjupade mig och hur det blev, återkommer jag till i mitt nästa blogginlägg. 

 

Att Diskutera

  • Hur arbetar du/ni för att få eleverna mer aktiva i lyssnandet vid högläsning? 
  • Hur arbetar du/ni för att få eleverna mer aktiva i samtalen kring det som ni har läst eller lyssnat till?
Share Button

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.