Stöd för bloggandet

Bloggandet är en del i kommunens arbete med att följa upp förstelärarnas uppdrag och syftar till att:

  • möjliggöra för förvaltning att följa och kvalitetssäkra förstelärarnas arbete
  • synliggöra undervisning för kollegor och rektorer – att inspirera, utmana och även fungera som ett underlag för SKA och för kollegiala diskussioner om undervisning.
  • synliggöra Svedalas utvecklingsarbete för utomstående.  

Bloggandet ska utgå från kommunens utvecklingsarbete och fokusera på förstelärarens undervisning och utveckling av undervisning.

Alla förstelärare med förordnande från terminsstart ska skriva två inlägg per termin.

Att skriva för webben

Läs Internetguide – Skriva för webben om

  • Hur texter blir lästa på webben.
  • Målgruppsanpassa dina texter.
  • Hur du väcker läsarnas intresse.
  • Metoder för att lyfta fram information.
  • Skriva bra rubriker och ingresser.
  • Konsten att skriva kortfattat.
  • Producera text för olika medier.

Att blogga på Förstelärare bloggar

Syftet med bloggen är att synliggöra förstelärarens och skolans undervisning för kollegor och rektorer och därför ska bloggarna handla om utveckling av din eller skolans undervisning – planering, utveckling, genomförande, utvärdering, nya grepp, reflektioner och erfarenheter.

Bloggarna ska inspirera, utmana och även fungera som ett underlag för kollegiala diskussioner om undervisning och därför är det viktigt att du gör dem tillgängliga genom att kategorisera dem. För att underlätta och möjliggöra för kollegialt lärande utifrån bloggtexterna  vill vi att ni avslutar varje blogg med 2-3 diskussionsfrågor. Frågorna ska kunna användas för ett kollegialt samtal om innehållet i texten.

När du skriver om undervisning bör du ha praxistriangeln som tankestöd och beskriva både undervisningshandlingar och dina tankar kring dessa.

Begränsa omfattningen

Texten ska bestå av cirka 700 ord (motsvarar ungefär en A4 i analog form).

Kategorisera bloggtexterna

Genom att kategorisera dina texter underlättar du för användandet av bloggtexten i kollegiala sammanhang. Använd Etiketter för att kategorisera texten ytterligare.

Upplägg att utgå ifrån i ditt bloggande

Rektor förväntas ha ett samtal med respektive förstelärare om dennes lokala uppdrag antingen i slutet av läsåret (inför kommande termin) eller i början av läsåret. Vid detta tillfälle ska förstelärarens lokala uppdrag fastslås. Rektor och förstelärare kommer också överens om vad bloggandet ska fokusera på under läsåret – undervisning, SKA-mål eller utvecklingsarbete av något slag.

I praktiken finns det tre möjliga upplägg för att skriva på förstelärarbloggen: reflektion kring din undervisning, utveckling av din undervisning, utveckling av skolans undervisning.

Upplägg 1 Medveten reflektion kring din undervisning

Det första upplägget är originalupplägget för Förstelärare bloggar och innebär att du som förstelärare återkommande skriver om olika aspekter av din undervisning. När du skriver använder du praxistriangeln som tankestöd och beskriver både undervisningshandlingar och dina tankar och teorier kring dessa. Upplägget innebär stor frihet att välja innehåll för inläggen så länge som de berör din undervisning.

Upplägg 1 passar för texter som ska kunna läsas av lärare både inom och utanför kommunen, däremot finns en risk att inläggen inte används för utveckling och kollegialt lärande, då de inte har ett naturligt sammanhang.

Välj en del/detalj i undervisningen och skriv om den. Tex kan du berätta om hur:
– du började en lektion,
– du genomförde en aktivitet
– du ledde en dialog som du hade med några elever
– du förankrade undervisningen i läroplanen
– du arbetade med att ge lektionen tydlighet och sammanhang
– du arbetade med bedömning under en lektion
– du dokumenterade undervisningen etc etc

Upplägg 2 Utveckling av din undervisning

Det andra upplägget följer en tydlig struktur för terminen/ läsåret och fokuserar på medveten utveckling av din undervisning. Till skillnad från i det första upplägget skrivs inläggen i en serie där det första inlägget är en plan, efterföljande inlägg är uppdateringar utifrån planen och det sista inlägget är en utvärdering av hur det gått.

Upplägget är inspirerat av TLC-modellen och den personliga handlingsplan som deltagande lärare skriver men dels är förstelärarens plan tillgänglig på Förstelärare bloggar för andra att läsa och ta del av och dels är texten mer berättande i sin karaktär vilket gör den intressantare att läsa.

Detta upplägg erbjuder en möjlighet för rektor och kollegor att få syn på en förstelärares utveckling över tid och genom att planen och uppföljningen blir tillgänglig kan den fungera som modell för kritiskt förhållningssätt och undervisningsutveckling som andra lärare kan inspireras av och ta efter.

  • 1:a inlägget – planen:   Berätta om något som du vill utveckla med din undervisning och som du ska fokusera på under terminen. Texten kan besvara frågorna:
    – Vilken förändring tänker du dig att detta ska ge?
    – Vad ska du göra och vad ska du göra mindre av?
    – Vilka elever ska du göra detta med?
    – Vilka problem kan  eventuellt tänkas uppkomma och hur kan de lösas?
    – Vem kan eventuellt hjälpa dig?

 

  • 2:a och 3:e inlägget – uppdatering: Dessa inlägg är tänkta som en avstämning i arbetet som beskrevs i första inlägget. Berättar om vad du gjort hittills och hur långt har du kommit. Försök att ha ett kritiskt förhållningssätt och både beskriva handlingar, intentioner och effekter av handlingarna. Texten kan besvara frågorna:
    –  Hur har det gått? Vilka slutsatser kan du dra?
    – Vilka tankar har du just nu?
    – Vad ska du göra härnäst?
    – Vad behöver du göra mer av?
    – Vad ska du göra mindre av?

 

  • 4:e inlägget – utvärdering:   Berättar om vad du gjort och hur det gått. Vilka effekter   hade ditt nya agerande på eleverna? Vad har du lärt dig om   din undervisning? Framgångsfaktorer och riskfaktorer? Vad ska   du fortsätta arbeta med och vad skulle du vilja fokusera på härnäst?

 

Upplägg 3 SKA-mål och utveckling av undervisning på skolan

Det tredje upplägget har ett mer övergripande fokus än de första två. Istället för att fokusera på förstelärarens undervisning handlar det istället om att berätta om skolans arbete med ett SKA-mål. Detta upplägg är särskilt lämpligt om försteläraren i sitt lokala uppdrag har ett särskilt ansvar för ett SKA-mål.  Precis som i det andra upplägget skrivs inläggen i en serie. Det första inlägget berättar om ett utgångsläge, efterföljande inlägg är uppdateringar och i det sista inlägget berättar du om hur det gått, vad som kommer fram i utvärderingar och analyser.

Upplägg 3 erbjuder en möjlighet för skolan att använda bloggandet för att synliggöra och tillgängliggöra det systematiska kvalitetsarbetet. Inläggen får naturliga mottagare då innehållet beskriver ett gemensamt utvecklingsarbete vilket skapar det igenkänning och delaktighet då innehållet beskriver ett kollektivt arbete som sker på skolan.

  • 1:a utgångsläge:   Berätta om ett SKA mål (gärna ett mål som försteläraren har ett särskilt ansvar för som en del av ett lokalt uppdrag) som kommer att följas upp under terminen. I det första inlägget beskriver försteläraren ett nuläge kopplat till – elevernas kunnande, pedagogisk lärmiljö samt personalens kompetens och utvecklingsbehov,  lärmiljö. Texten svarar på frågorna:
    – Hur ser nuläget ut?
    – Vilken förändring är det tänkt att utvecklingsarbetet ska ge?
    – Vilka problem kan eventuellt uppkomma och hur kan de lösas?

 

  • 2-3:e uppdateringen:  Dessa inlägg är tänkta som avstämningar i arbetet som beskrevs i första inlägget. Försteläraren berättar om vad ni gjort hittills, hur det gått, hur långt ni kommit hittills, framgångsfaktorer, riskfaktorer. Texten kan också ge svar på vilka effekter ni sett på eleverna, på personalen, på den gemensamma praktiken, vilka som påverkats mest/minst, vilka mönster ni ser,  vad ni ska göra härnäst, vad ni behöver tänka på, vad ni behöver mer  kunskap om och hur ni ska få det.

 

  • 4:e utvärderingen: I det sista inlägget berättar försteläraren om vad ni gjort och hur det gått, vilka effekter arbetet haft på   personalen, på eleverna och på den gemensamma pedagogiska lärmiljön.  Texten svarar på frågorna:
    – Vad har ni lärt er om er undervisning och som lett till en gemensam praktik och prövad  erfarenhet?
    – Vilka framgångsfaktorer och riskfaktorer har blivit tydliga?
    – Vad ska ni fortsätta arbeta med och vad behöver ni fokusera på framöver?
Share Button

Undervisning och lärande