I det här blogginlägget kommer du få läsa om vad STL är och hur vi på Kyrkskolan tagit oss an uppgiften att utveckla vår skrivundervisning. Vad visar forskningen kring STL? Hur tänkte vi lärare när vi precis påbörjat arbetet?
Bakgrund
I flera år har vi på Kyrkskolan arbetat med att utveckla vår läs och skrivundervisning. Vi såg en god måluppfyllelse hos våra elever – 91% godkända på nationella provet i svenska, vilket såklart var tillfredsställande men vi såg också att andelen elever som inte klarade godkänd, övervägande var elever (främst pojkar) med NPF, och det var främst skrivandet som behövde utvecklas.
Vi lärare ställde oss frågan hur vi skulle kunna utmana och stötta dessa elever på ett bättre sätt.
I snart tre år har vi lärare lärt oss om och utvecklat vårt arbete med den differentierade undervisningen. Det är ett pågående arbete som vi inte vill släppa än.
MEN…
Fanns det ytterligare metoder som kunde hjälpa oss att vässa vår skrivundervisning? Vi riktade våra blickar mot STL – att Skriva sig Till Lärande. Vi beslutade oss för att under hösten 2022 lära oss mer om den modellen.
Forskning
Man kan säga att med STL-modellen har man hittat ett sätt att förena olika beforskade framgångsfaktorer för lärande och att använda digital teknik som hävstång för att förstärka dessa faktorer. Undervisningen ska vara strukturerad och tydlig för eleverna. Läraren utgår i sin skrivundervisning utifrån en mall – Cirkelmodellen men med några tillägg. Se bild nedan. Den forskning som ligger till grund för delarna i STL-cirkeln är bland annat: Utmanande undervisning (Nottingham), Synligt lärande (Hattie), Stärk språket, stärk lärandet (Gibbons) och Formativ bedömning (Wiliams).
Eleverna tränas kontinuerligt i kollaborativt lärande där den digitala tekniken bland annat används för att ge formativ återkoppling. Modellen kan användas i samtliga ämnen och samtliga åldrar där skrivande ingår. Att bygga kunskap om digitalisering i undervisningen – slutsatser och lärande exempel från kommuner som arbetat med STL
”Skriva sig till lärande, förkortat STL, är en modell som har visat sig gynna elevers lärande i stort. I modellen utnyttjas digital teknik för att bereda väg för samarbete, respons och kommunikation, både elever emellan och mellan lärare och elever.
– Metoden går ut på att eleverna ska nå textförståelse och uttrycka sig skriftligt, säger Åke Grönlund.
“Ett viktigt resultat är att pojkarna och de svagare eleverna överlag klarade sig betydligt bättre med STL. Dessutom skrev eleverna generellt längre och bättre texter.” Stöd i forskning – Grundskolläraren
Fler länkar till forskning hittar du längst ner .
HT 2022
Vi startade upp KU – dagarna i augusti med en föreläsning av Ulrica Elisson Ullis skolsida som kommer hålla i tre träffar under hösten och ett i januari, för oss lärare.
Under förmiddagen lotsade Ulrica oss genom STL´s Språkutvecklande arbetssätt, bakgrund och forskning av STL och STL – cirkeln. Vi fick en genomgång kring skillnaderna mellan de olika cirkelmodellerna.
Redan på eftermiddagen fick vi lärare sätta oss i skolbänken och planera en lektion utifrån STL – cirkeln. Alla arbetslag valde att göra en gemensam planering utifrån sin årskurs och elever.
All planering skulle göras på driven och delas med samtliga lärare på skolan. Eftersom allas material är tillgängligt via driven underlättar det för oss att ta del av varandras arbete och idéer.
Mellan föreläsningstillfällena får vi lärare träna på modellen genom våra planerade lektioner, gemensam tid för samtal och vidare planering på arbetslagstid, och på lärarforum.
Vi skulle också, innan nästa föreläsning ta del av varandras analyser av lektionen samt ge återkoppling på varandras analyser.
Lärarnas röster kring det inledande arbetet
Efter några veckor var det dags att sätta sig tillsammans och dela med oss av våra erfarenheter.
Här listas lite punkter och tankar som lärarna ville lyfta från det första inledande arbetet:
- Bra att den utvecklar cirkelmodellen.
- Vi pratade kring momentet publicering, det finns ju inte med i cirkelmodellen – writereader, weelib. Vad finns det mer för sätt att publicera? Blogg, redovisningar.
- Det kan bli klurigt med återkoppling via dator med de yngsta eleverna om det ska ske digitalt. Vilka fler sätt kan vi göra det på? Men det är bra träning.
- Att ge återkopplingen tar mycket tid. Att ge kommentarer i dokument tar tid, och vi behöver fundera på hur och när vi ska kommentera. Vi tipsar varandra om hur vi redan idag ger återkoppling i dokument.
- Kan vi lägga ett helt lärarforum på att prata om återkoppling?
- Bra med tydlighet av vad som är öva och vad som är bedömning.
- Checklistor – utveckla och göra i nivåer. Göra det lätt i ettan, så alla kan följa på ett enkelt sätt. Låta eleverna välja själva vilken nivå de vill arbeta på.
- Detta är ett sätt att strukturera upp sitt arbete, många av delarna som lyftes på KU-dagen borde ju redan en lärare göra.
- Vad är skillnaden på detta och så som vi redan jobbar?
- Vad ser barnen egentligen för skillnad i detta sätt att arbeta och “så som vi jobbar nu”? Att det finns en skillnad för lärarna kan vi se i planeringen. När vi jobbar med den differentierade undervisningen så syns det mycket redan i klassrummet.
- En skillnad är ju att vi kollegor också ska ge feedback till varandra. Det är inget vi har gjort mycket av tidigare.
- Analysbiten har vi alla kanske inte heller gjort så mycket.
- Inspiration är en ny tårtbit – det är kanske inte helt självklart eller enkelt att hitta på kul vinklar.
- Även om man som idrottslärare kanske inte helt berörs av STL, så går det alltid att hitta sätt som tydliggör lektionerna ännu mer. Att förklara olika begrepp. Vill testa Grej of the day.
- Även musikläraren kan använda delar av innehållet i STL, förklara ord och begrepp, bildstöd, stödstrukturer. Hur skulle man kunna ge feedback inom musiken? Samarbete med andra ämnen.
Det många av oss upplevde som nytt var att vi efter lektionen skulle analysera lektionen utifrån en analysmall planering och analysmall, samt ge återkoppling till våra kollegor i arbetslagen.
I del 2 delar jag med mig av praktiska exempel från vårt arbete, och min egen analys av arbetet.
Att diskutera och fundera vidare på:
- Hur arbetar vi på skolan med fortbildning?
- När vet vi att vi är klara med en förändring?
- Har vi en organisation som planerat in tid för återkoppling eller askultation hos våra kollegor?
- Om inte, vill vi/kan vi planera in tid?
- Hur ger vi återkoppling idag till våra kollegor?
Länkar:
- Skriva sig till lärande – Umeå kommun
- STL utbildning SKR
- Lärtorget – lärare berättar
- Disseminating digital innovation in school – leading second-order educational change
- Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested
- Closing the gaps – Improving literacy and mathematics by ict-enhanced collaboration
En reaktion på ”STL – kollegialt lärande- del 1”