Start, struktur och the end

På Marbäcksskolan har vi i förstelärargruppen ofta känt oss frustrerade över att våra lektionsslut av olika anledningar inte alltid blivit så bra som vi önskat. Vi har arbetat mycket med hur vi startar en lektion men slutet kommer ofta abrupt då vi, liksom våra elever tycker att tiden ibland går överraskande fort.

Vi bestämde oss för att vi ville titta närmare på det och jag har därför vid ett par tillfällen genomfört klassrumsobservationer med fokus på lektionsslut. På förstelärarmötet för ett par veckor sedan samtalade jag med Johan Sander, förstelärare på Aggarpsskolan, om just lektionsslut och jag har efter det funderat vidare på hur den pedagogiska lärmiljön ser ut i mitt klassrum.

Tydlig lektionsstart

För att kunna sammanfatta en lektion och det lärande som skett under lektionen är det viktigt att innehållet redan i början av lektionen varit tydligt för eleverna. De måste få veta lektionens mål och vilka moment som ska genomföras.

Jag presenterar alltid en tydlig skriftlig lektionsdagordning med bildstöd så mina elever vet vad som förväntas av dem under lektionen och vilka aktiviteter vi ska ta oss igenom tillsammans. Efterhand som lektionen löper på flyttar vi en magnet som visar var i dagordningen vi befinner oss. Eleverna påminner mig om jag glömmer att flytta magneten och det är ett kvitto till mig att den är viktig och fyller sin funktion. Jag tänker på att inte ha för många punkter på dagordningen eftersom det kan kännas övermäktigt för en del elever.

Dagordningen är ett stöd även för mig då den hjälper mig att hålla fokus under lektionen.

Lektionsdagordning

Måste “slutet” alltid vara i slutet?

Jag arbetar i årskurserna F-3 och en reflektion som jag gjorde efter observationerna var att det kanske inte är sist i lektionen som det bästa lärandet sker. Barnen blir trötta och kanske redan är halvvägs ut på fotbollsplanen i tanken (och ibland fysiskt), när vi lärare vill veta om de lärt sig något.

Under en av lektionerna som jag observerade började eleverna med att se en film och därefter berättade de vad de lärt sig.  Att samla ihop kunskaper och lyfta fram dem även mitt i lektionen stöttar elevernas lärande och förbereder dem inför nästa uppgift som de senare genomförde tillsammans med en kamrat. I slutet av lektionen fick barnen visa med tummen upp, mellan eller ner om de hade lärt sig något nytt. De allra flesta tummar pekade uppåt och några barn fick berätta vad de lärt sig.

Jag tror det är viktigt att vid mer än ett tillfälle under lektionen stanna upp och samtala med eleverna kring vad de tränar, vad de lärt sig eller vad de ska tänka på när de fortsätter arbeta med sin uppgift. I lektionsslutet kopplar jag an till lärandemålet som jag presenterat vid lektionsstarten och låter mina elever på olika sätt beskriva sitt lärande. Vi sammanfattar, repeterar och utvärderar lektionen på olika sätt tillsammans och jag berättar något kort om nästa lektion för att skapa förförståelse och sammanhang.

Fredrik Ahlén (2015) skriver att om vi ställer varför-frågor ökar elevernas inre motivation.  Jag frågar till exempel “Varför arbetar vi med det här?” eller “Varför ska vi läsa i skolan?” Eleverna kopplar gärna an till lärandemålen om läsförståelse eller läsflyt men om jag driver frågan vidare ger de mig svar som handlar om att kunna läsa tidningen, få ett jobb när de är vuxna eller kunna läsa för sina egna barn. Den diskussionen har vi inte varje vecka men jag upplever att det ger eleverna en känsla av sammanhang och meningsfullhet i skolvardagen.

Lektionsstruktur

Nya moment genomför vi alltid tillsammans i klassen för att fortsätta parvis och därefter på egen hand. Det skapas då en förtrogenhet med till exempel att skriva en faktatext eller forma bokstäver. Jag brukar påminna eleverna om att det är viktigt att de verkligen förstår vad de gör eftersom de så småningom ska kunna genomföra en liknande uppgift på egen hand.  De flesta vet precis hur de ska ta sig an uppgiften när vi kommer till att arbeta självständigt men några behöver starthjälp och då kan jag fokusera på att hjälpa dem att komma igång.

Jag planerar lektioner som liknar varandra i upplägg men där innehållet skiljer sig åt. Ett exempel kan vara textsamtalen som startar med att vi diskuterar ord och uttryck och jag läser sen högt och leder ett textsamtal där vi tränar olika läsförståelsestrategier. Därefter arbetar vi vidare med att skriva svar på frågor med koppling till det lästa. Vid nästa tillfälle är innehållet ett nytt kapitel i boken, men upplägget är fortfarande likadant och mina elever känner igen sig och kan fokusera på det nya innehållet.

I Explicit undervisning för läs-och skrivinlärning (Ehrnlund och Ekerstedt, 2015) kan man läsa att goda rutiner som följer samma mönster varje gång skapar trygghet och en effektiv undervisning. Strukturen gör att mina elever kan känna sig trygga och fokusera på innehållet i lektionen. Fördelen med att arbeta på det här sättet är att jag skapar en högre grad av självständighet hos eleverna och jag har en möjlighet att stötta på ett annat vis än genom att berätta hur uppgiften ska genomföras. Jag kan istället fokusera på att ge framåtsyftande feedback under arbetets gång och tät återkoppling till de elever som behöver det.

Avslutande ord

När jag genomför lektionsobservationer reflekterar jag även över min egen undervisning och hur jag kan utveckla den. Jag märker att jag ofta frågar vad eleverna lärt sig och ibland varför. Framöver ska jag bli bättre på att fråga även hur de har lärt sig och som Ahlén skriver tydligt förmedla hur jag vill att vi ska ha det i klassrummet när vi genomför lektionens olika moment.

Som stöd för att reflektera över sin egen undervisning kan jag rekommendera att läsa och ta hjälp av Skolinspektionens observationsschema för undervisning.

Att diskutera

  1. Hur startar du dina lektioner?
  2. Hur avslutar du dina lektioner?
  3. Hur skulle du beskriva en optimal lärmiljö?

Referenser

Ahlén F. (2015) Hellre små steg än stora kliv. Lärarförlaget: Stockholm

Ehrnlund I. Ekerstedt A. (2015) Explicit undervisning för läs-och skrivutveckling. Studentlitteratur: Lund

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *