Stärk läsningen genom samtalet

SEPTEMBER. Oavsett vilket ämne man som elev möter i skolan har en färdighet som att läsa en central roll i undervisningen. Detta är onekligen inget undantag i svenskan där man som elev även ska kunna använda sig av olika lässtrategier, kunna urskilja budskap, teman, motiv osv… Varje läsår brukar mina elevgrupper i svenska få läsa en skönlitterär bok gemensamt där framförallt samtalet kring just lässtrategier och elevens upplevelse av läsningen är i fokus. Färdigheter, kunskaper och förståelse hos en elev delas med andra elever på ett organiserat sätt, med syftet att vidga och fördjupa alla elevers förståelse för det vi läst. Hur kan detta då gå till?

I en årkurs 6 läste vi under förra terminen ”Eldens hemlighet” av Henning Mankell. En bok som i mångt och mycket handlar om en flickas kämpande i livet trots många personliga motgångar. Boken uppfattades av några lässvaga elever som svårläst och lång, vilket jag fick ta i beaktande under läsningens gång, genom att användande av ljudböcker samt begränsa omfånget i veckoläsningen. I samband med läsningen av boken hade klassen ett upplägg där:

  • skarmklippBoken delades upp i olika delar för veckoläsningen
  • Högläsning varvades med egen läsning
  • Innan, under och efter läsningen diskuterades innehåll utifrån förutbestämda frågor i smågrupper
  • Varje kapitel som behandlades gavs en rubrik
  • Skriftliga moment kompletterade de olika delarna.
  • Eleverna kunde följa arbetsgången på en Google Site som vi tillsammans byggde upp utifrån vad eleverna kommit fram till i sina diskussioner. (se bild)

Även om vi under arbetets gång behandlade olika färdigheter är det själva samtalsdelen jag vill lägga fokus på nedan.

FÖRE LÄSNINGEN. Innan eleverna ens fått boken i sin hand behövde vi skaffa oss en hel del kunskap framförallt om landet där handlingen utspelar sig. För en elev i årskurs 6 är Mozambique inte en bekant plats, vare sig geografiskt eller på annat sätt. Eleverna fick därför en begränsad tid att bli experter på landet genom att använda internet eller att besöka biblioteket. Förutom att tillägna sig kunskap inför läsningen blev detta också ett ypperligt tillfälle att diskutera källkritik och hur eleverna gick tillväga för att skaffa den information som de fick fram. Vi samlade fakta, samt källkritiska metoder på tavlan och delade med oss i gruppen. Eleverna var de drivande i arbetet och det var deras nyblivna kunskaper om landet som blev utgångspunkten för att nu kunna förstå bokens innehåll.

UNDER LÄSNINGEN. Innan vi började läsa boken hade klassen blivit indelad i grupper om 4-5 elever, vilka träffades vid 5 tillfällen under läsningens gång. Syftet med dessa träffar var att eleverna skulle prata om olika delar av boken. Vad som skulle behandlas under träffarna fanns på den Site som eleverna hade tillgång till. Vid varje träff hade en elev i gruppen även rollen som samtalsledare, vilket innebar att hen hade ansvaret att:

  • Läsa upp frågorna för de andra i gruppen
  • Se till att alla i gruppen kom till tals
  • Anteckna vid behov
  • Berätta för övriga klassen vad gruppen kommit fram till i sin diskussion, ibland med hjälp och stöd av de andra gruppmedlemmarna

Frågorna som skulle behandlas krävde att eleverna kunde:

  • Sammanfatta kapitlen tillsammans
  • Sökläsa och hitta specifik information i boken
  • Läsa mellan raderna och därigenom förstå sådant som nödvändigtvis inte står i klartext.
  • Relatera innehållet i boken till sig själv (läsa bortom raderna)

Det faktum att frågorna hade varierande svårighetsgrad gjorde naturligtvis att alla elever inte kunde vara lika delaktiga hela tiden,
men genom samtalet med andra i elever i gruppen kunde eleverna förstå hur andra tänkte. Vid de tillfällen ingen i gruppen kunde besvara en fråga blev det istället andra gruppers svar och tankar som fick utrymme i helklassdiskussionen som efterföljde gruppdiskussionerna; eleverna lärde av varandra och fick en mer nyanserad inblick i hur en bok kan diskuteras och analyseras, då eleverna hade olika föreställningar och tankar kring vad de läst.

Som lärare finns möjligheten i samband med gruppdiskussionerna att rotera mellan grupperna för att lyssna på vad som sägs, ställa frågor, stötta samtalsledaren och ge återkoppling i diskussionsögonblicket till enskilda elever. För de grupper som satt i grupprum användes istället inspelningsfunktionen på datorn, vilket gjorde att de kunde få återkoppling vid nästa lektionstillfälle.

EFTER LÄSNINGEN. När boken väl var utläst riktade vi vårt fokus på barnkonventionen, då vi under läsningens gång diskuterat och visat på vilka stora skillnader det finns mellan att leva i Mozambique och att leva i Sverige. Vi avslutade då vår bokläsning med att spela I Stormens Öga i helklass, vilket är ett interaktivt klassrumsspel som syftar till att få barn att förstå vilken roll rättigheter spelar i vårt liv, just med tanke på att flickan som boken handlade om hade begränsade rättigheter i sitt liv. Spelet bygger på att eleverna ska samarbete, diskutera och ta beslut kollektivt.

AVSLUTANDE ORD. Under de senaste åren på grundskolan har just samtalet i samband med läsning fått ett allt större inflytande i min undervisning. Även eleverna önskar mer muntliga moment där de får diskutera med varandra. I samband med bokläsning berättar elever i utvärderingar att de förstått bokens handling bättre, men även fått en mer nyanserad bild på händelser i boken utifrån vad andra elever i klassen sagt. Genom det kollektiva samtalet konstruerar alltså eleverna ny kunskap och förståelse och tar därmed små steg framåt i sin läsfärdighet där just lässtrategierna står i fokus.

 

Frågor att diskutera:

  • Vilken roll spelar just samtalet kring den läsning som görs i ditt ämne?
  • Hur arbetar dina elever med lässtrategier för att bli starkare i sin läsning?
  • Hur kan ett arbetslag stärka elevernas läsförståelse genom ett kollegialt lärande?
Share Button

En reaktion på ”Stärk läsningen genom samtalet”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *