Under början av terminen läste vi om industrialiseringen i åk 9 och gjorde då en heldags stadsvandring i Malmö där vi promenerade i spåren av industrialiseringen. En tur som startade vid hotell Kramer på Stortorget och avslutades på Folkets park.
I detta blogginlägget presenterar jag undervisningen kring industrialiseringen med fokus på själva stadsvandringen, urvalet av platser och tankarna kring att använda staden som en resurs i undervisningen.
De platser jag valde att besöka under stadsvandringen fungerade som symboler för olika delar av industrialiseringen och hur dessa påverkade människor och samhället. Vid de flesta av platserna guidade eleverna varandra, vilket innebar att de fick förbereda sin presentation av platsen tillsammans i förväg. Förutom att leta fram fakta om platsen, leta upp platsen på kartan skulle de även bidra med bilder till vårt gemensamma guidehäfte. På detta sätt blev guidningen även en uppgift inom svenskämnet och eleverna blev än mer engagerade och delaktiga. Jag gjorde urvalet av platser vi skulle besöka men det hade varit intressant att prova på att låta eleverna få vara med och göra urvalet, men då krävs ganska mycket förkunskaper.
I Malmö finns ett stort antal dåtida fabriker och platser där fabriker en gång låg att besöka. Jag valde ett besök vid Hansahuset, där Doffeln, Malmö Yllefabrik en gång låg, Storgatan 20, där Strumpans första lokaler låg och Davidshallstorg där Kockums mekaniska verkstad startade.
Valet av dessa platser hänger ihop med att det inte längre finns några fabriker där och därmed utgör de en bra grund för att diskutera processer i samhällsförändringen: varför finns inte fabrikerna kvar och vad finns på dessa platser idag och varför? Vi besökte även Mazetti, lokalerna för den gamla chokladfabriken och viss koppling till historien finns – något eleverna också fick fundera över. Ett centralt syfte med undervisningen i historia är att eleverna ska tillägna sig en historisk referensram. Det innebär att de ska få kunskaper om tidsperioder, händelser och personer i det förflutna, men också om olika processer bakom samhällsförändringar. Genom dessa kunskaper kan eleverna förstå sin egen tid och kunna tänka kring framtiden: varför ser samtiden ut som den gör och hur kan framtiden se ut?
Industrialiseringen fick en mängd konsekvenser, konsekvenser som finns runt omkring oss varav många vi lever med i vår vardag, här och nu. För att visa på konsekvenser av industrialiseringen besökte vi Hotell Kramer; en konsekvens av utbyggnaden av järnvägen och Centralstationen i Malmö. Tack vare järnvägen ökade produktionen och handeln med varor men det förändrade också människors liv då det med järnvägen gavs möjligheter att flytta på sig och upptäcka världen.
Johannesskolan; en konsekvens av införandet av obligatorisk skola för att höja utbildningsnivån hos befolkningen. Folkskolan gav barn och unga en möjlighet att forma sitt eget liv och inte endast gå i sina föräldrars fotspår. Företag fick tillgång en mer välutbildad arbetskår. Folkets park: en samlingsplats för arbetarna och en viktig del av arbetarrörelsen. Socialisterna sågs inledningsvis som en samhällsfara och fick inte hyra lokaler för sina möten. Köpet av Folkets Park gav möjligheter att föra fram de socialistiska tankarna om bättre arbetsvillkor och utvidgande av rösträtten. Saluhallen på Lugnet: en konsekvens av den ökade befolkningen i Malmö och därmed det ökade behovet av mat som tack vare Saluhallen kunde säljas under sunda former. Det ledde i sin tur till ett mer hälsosamt liv och tillsammans med andra insatser bidrog det till att en ökad livskvalitet och att livslängden ökade. Bostadsområdena Lugnet och Möllevången byggdes som en konsekvens av ett ökat behov av bostäder som i sin tur berodde på den stora inflyttningen till stan. Att inga av de gamla bostäderna på Lugnet finns kvar ledde oss in på de stora bostadssatningarna som gjordes i Malmö på 60 – 70 -talet och som innebar att bostäderna på Lugnet revs och Rosengård byggdes som en del av miljonprogrammet. Många framställer idag det historiska Lugnet som en pittoresk idyll och förfärar sig över att det revs och ersattes med de bostadsområde vi kan se där idag. Denna tanke gav oss en grund för att samtala kring hur människors villkor och värderingar påverkas av den tid de lever i.
På platsen där Strumpfabriken låg vid sin uppstart år 1926, på Storgatan 20, lät jag eleverna arbeta med två autentiska källor: ett foto över en fabrikslokal där sömmerskor arbetar samt en intervju med en sömmerska. Uppgiften var att resonera om vad man utifrån de två källorna får veta om hur det var att arbeta i fabriken. Denna uppgift är hämtad från ett gammalt nationellt prov i historia. Att använda autentiska källor är också ett sätt att stimuleras eleverna att bli nyfikna på historia och med den nyfikenheten utveckla sina kunskaper om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.
Under industrialiseringen blev Malmö en arbetarstad där socialismen växte fram och spreds över Sverige, något vi kan se spår av än idag. Under vår stadsvandring besökte vi Malmö stadshus som ligger på August Palms plats. Vem var August Palm? Varför har man valt att kalla platsen vid Stadshuset för just August Palms plats? Dessa frågor som är kopplade till historiebruk fördjupade eleverna sig i på platsen.
På Stadshuset innergård fortsatte övningarna. Där finns ett päronträd som bär på en historia kopplad till August Palm och Malmö som arbetarstad. Eleverna fick som uppdrag att utifrån denna historia fundera över varför kommunen att plantera ett nytt träd på exakt den plats där August Palm 1882 höll ett av sina första tal i just ett päronträd (päronträdet höggs av misstag ner när Stadshuset byggdes).
En välkänd plats för många elever är Möllevångstorget.Här fanns ett flertal industrier samt arbetarbostäder som var moderna än i centrala Malmö. Här skedde Möllevångskravallerna 1926, här genomfördes och genomförs fortfarande demonstrationer i kampen för rättvisa. Vi genomförde vår stadsvandring på måndagen efter att det varit en demonstration om pensioner, utvisningar, LSS stöd i regi av Rättvisepartiet Socialisterna. Detta gav oss möjlighet diskutera kopplingar mellan då och nu och Möllevångstorgets roll i då och nu.
Vid Axel Ebbes staty, Arbetets ära, fick eleverna som uppgift att studera och analysera statyn som står mitt på Möllevångstorget: Vad ville konstnären visa med statyn och varför står den just här? På vilka sätt är konstverket aktuellt än idag?
Förutom att lära sig om Folkets park som en del av arbetarrörelsens historia fick eleverna gå en “bystvandring” och leta efter byster som finns utplacerade här. I parken finns nämligen flera byster över socialdemokratiska profiler. Under sitt sökande skulle eleverna fundera över vad personerna (bysterna) har gemensamt, varför har de placerats just här?
På hemmaplan fick eleverna några uppgifter där de fick använda sina kunskaper från stadsvandringen.
August Palms päronträd vid Malmö Stadshus: Trädet invigdes den 1 maj 2016, varför just denna dag? En övning i historiebruk.
Folkets Park: Eleverna fick fundera kring valet av de personer som man valt ut att representera socialismen. Eleverna kom ganska snabbt fram till att det saknades kvinnliga representanter. Betyder det att det inte fanns kvinnor som förde kampen för rättvisa? Eleverna fick information kring två kvinnor från Malmö som på olika sätt förde fram kvinnornas perspektiv i kampen för ett mer demokratiskt samhälle: Mary Andersson (fabriksarbetare och författare) och Maria Osberg (sömmerska och grundare av Malmö kvinnliga arbetarförbund). Uppgiften var att förklara varför dessa kvinnor skulle passa som byster i Folkets Park. Dessutom skulle eleverna fundera över vilka andra personer som finns idag och som är viktiga i dagens samhälle som skulle passa som byster i parken och varför just de? En övning i att se samband mellan olika tidsperioder.
En positiv effekt med att besöka historiska platser som en del av undervisningen är att den sociala gemenskapen ökar i gruppen, eleverna får möjlighet att använda olika sinnen och i vårt fall med stadsvandringen ger det ökad rörelse. Flera elever uttryckte sin uppskattning kring att de fick vara utomhus och röra på sig och att de kände det som om de orkade mer och lärde mer på detta sätt.
Grundtanken med stadsvandringen var att eleverna skulle utöka sitt historiemedvetande, dvs skapa ett sammanhang mellan det förflutna, vår samtid och framtiden. Det finns också ett djupare syfte med att besöka och använda staden Malmö i undervisningen. Många ungdomar i Bara åker till Malmö för att handla och roa sig, dessutom kommer flera av dem snart att gå gymnasiet där. Genom att låta eleverna lära känna staden, få kunskap om staden och känna att den är välbekant för dem, kan öka känslan för staden, viljan att vårda den och på sikt t om vara med och forma staden. Att lära om stadens platser och historia stöttar den utvecklingen.
Att samtala om:
- I vilka andra arbetsområden i ämnet historia skulle man kunna använda staden som en resurs?
- I vilket annat ämne än just historia skulle det passa att använda staden som resurs?
- Hur kan man göra eleverna än mer delaktiga i hela projektet kring en stadsvandring?
Legitimerad lärare i åk 3–9 i svenska, historia, religion, samhällskunskap och geografi. Arbetslagsledare för arbetslag 7–9.