När vi samtalar i kollegiet kring skrivarbete ser vi en stor utmaning i att få eleverna att faktiskt läsa igenom sina texter och förbättra dem. Ibland saknas det stor bokstav, ibland saknas det ett ord, ibland är det för många ord i en mening och ibland finns det ingen punkt. När jag läser igenom texter tillsammans med barnen upptäcker de ofta direkt vad som har förbättringspotential och fixar till det snabbt. Ibland är det lite mer knivigt och vi får hjälpas åt för att innehållet ska bli tydligt för läsaren. Jag ville få barnen att verkligen arbeta med en text och då kan det vara enklare med någon annans text.
Aktivera förkunskaper
När mina elever gick i första klass arbetade vi under hösten med igelkotten, vi läste om igelkotten, såg filmer om igelkotten och skapade egna små igelkottar i lera som förgyllde fönsterkarmarna hela hösten. När det var dags att arbeta med faktatexter om svenska djur tog vi avstamp i arbetet med igelkotten. Barnens faktakunskaper om det lilla taggiga djuret var imponerande. Tillsammans kom de ihåg att den var fridlyst, hur många taggar den hade, att den rullade ihop sig till en boll när den blev rädd och hur robotgräsklippare var en stor fara för de små djuren.
Mina elever går nu i årskurs 2 och jag hade letat fram en faktatext om igelkotten som var lagom svår för dem att läsa. Vi började med att läsa parvis och sedan gemensamt i klassen. Vi tränade på att plocka ut nyckelord, studera bildtexter och faktarutor och tillägnade oss nya kunskaper om igelkotten.
Rekonstruktion
Till nästa lektion hade jag skrivit om den första delen av texten vi läst om igelkotten och barnen fick läsa den parvis. De tyckte att texten var lite rörig och ville ändra om i den. Jag fick erkänna att meningarna nog hamnat lite huller om buller. Kanske kunde jag få lite hjälp? Texterna klipptes isär så att meningarna behändigt kunde flyttas. Samtalen mellan eleverna var engagerade, de testade olika möjligheter, argumenterade för sin åsikt och ändrade sig ibland. De fick läsa meningarna och hela texten flera gånger innan de blev nöjda. När de kände sig färdiga var det många barn som ville läsa texten högt för sina klasskamrater. Då upptäckte inte bara jag utan även barnen att texterna inte blev likadana som förlagan och inte heller som kamraternas. Det var intressant att se hur många alternativ det fanns och hur texten kunde bli tydlig och sammanhängande på så många olika sätt.
Dictogloss
Ett par veckor senare fick ursprungstexten om igelkotten göra comeback i övningen dictogloss. Det är från början en lyssningsövning men även att tala, läsa och skriva tränas på ett effektivt sätt. Pauline Gibbons beskriver övningen i Stärk språket Stärk lärandet ( 2012). I vårt tidigare utvecklingsarbete på Marbäcksskolan var dictogloss en av de språkutvecklande övningarna vi genomförde.
Övningen startade med att jag läste den välkända texten högt och barnen lyssnade. I nästa fas läste jag texten igen, omsorgsfullt och långsamt, och barnen fick enskilt samla nyckelord på miniwhiteboards. De skrev under djup koncentration och total tystnad. Vi hade talat om att det var viktigt att lyssna och det gjorde barnen verkligen.
I nästa fas fick de tillsammans med sin lärkompis jämföra nyckelord och hjälpas åt att återskapa några meningar från texten. Därefter läste jag texten högt igen och barnen fyllde på med ord lite varstans i sin text. De arbetade på ett stort papper tillsammans med sin lärkompis.
Det sista steget blev att de fick skriva texten individuellt på sin chromebook eftersom jag märkte att orken började tryta hos några. De fick fortfarande hjälpas åt med texten men jag ville att alla skulle vara aktiva och skriva även i denna fas samt att texten mer skulle likna en färdig text.
Med texterna i classroom kunde vi därefter avsluta med att gemensamt i klassen läsa, bearbeta och redigera meningarna och texten.
Avslutande ord
Liksom i övningen med den sönderklippta texten var det samtalen eleverna emellan och engagemanget för uppgiften som jag tar med mig. Det var roligt att se arbetsglädjen i klassrummet och att flera elever som annars kan vara ganska svårövertalade att skriva, fattade pennan och skrev ivrigt. Det var också intressant att se att de använde nyckelorden på ett sätt som visade att de hade en god förståelse. Återigen blev texterna olika och personliga och barnen vävde in sina tidigare kunskaper om igelkotten. Även om de gärna fick samarbeta så skrev de flesta på egen hand i den sista delen av arbetet.
Båda övningarna har gett mina elever erfarenhet av att vända och vrida på ord, meningar och texter, vilket var mitt syfte. Vi har under våren även skapat checklistor i klasserna som stöd för skrivandet. Jag märker nu att några av mina elever som med lätthet formulerar långa texter och som tidigare alltid var klara först inte längre har så bråttom. De läser i högre utsträckning igenom både sina egna och kamraternas texter, precis som det står på checklistan. Jag ser hur deras texter har blivit längre och mer genomarbetade. Några elever har nyss kommit igång att skriva självständigt och i dictoglossen fick de skriva en text med längre meningar än de brukar.
Att diskutera:
- Hur arbetar du för att få dina elever att läsa igenom sina texter?
- Har du andra exempel på effektiva övningar för att förbättra elevernas skrivande?
Legitimerad lärare i svenska, matematik, NO och SO för förskoleklass och grundskolans tidiga år. En del av min tjänst är jag arbetslagsledare.