På Marbäcksskolan arbetar vi just nu med ett utvecklingsarbete för att stärka elevernas språkliga kompetens i alla ämnen. Mina erfarenheter är att det matematiska samtalet i klassrummet är grundläggande för att undervisningen ska vara effektiv, tillgänglig och för att eleverna ska få en matematisk grundläggande förståelse.

Här är några exempel på hur vi har arbetat med olika språkutvecklande aktiviteter. Övningarna är bland annat hämtade från Pauline Gibbons bok ”Stärk språket Stärk lärandet. I denna blogg beskriver jag ett par aktiviteter som vi har arbetat med i matematiken.

• Diskutera begrepp
• Progressiv brainstorming
• Samtalsgrupper
• Hemgrupper / expertgrupper

För att alla elever ska få utrymme att prata matematik använder  vi ofta öppna uppgifter som har många olika svar. Vi låter eleverna få diskutera sina lösningar, ofta två och två. Vi jobbar med EPA-modellen (enskilt, par och alla) på våra lektioner. Det ger ökat utrymme för att prata matematik, något eleverna vant sig vid. Lärandet blir mer aktivt; alla elever får chansen att tänka efter, samtidigt som de får höra hur andra tänker och väljer att lösa olika uppgifter. Till exempel att de får förklara hur de tänker, diskutera tillsammans och också att de kan använda olika begrepp i rätt sammanhang.

Diskutera begrepp

Inför ett nytt område får eleverna ett antal begrepp som vi ska gå igenom eller som behandlar området. De begrepp som eleverna är säkra på och kan sätta in i en mening lägger de i en hög. De begrepp  eleverna är ganska säkra på lägger de i en hög och de begrepp de inte är säkra på lägger de i en hög. Vi går sedan igenom begreppen tillsammans i hela klassen. Genom att tillsammans diskutera begrepp, dess betydelse, hur man kan använda dem och se till att alla förstår vad de betyder utvecklar eleverna sin förmåga att använda rätt begrepp i rätt sammanhang. Ett sätt att utveckla övningen kan
vara att till exempel:

Para ihop: Para ihop de begreppen du tycker hör ihop och förklara varför.

Gissa begreppet: Arbeta i par. Tag ett kort och försök beskriva begreppet utan att säga det. Låt din kompis gissa vilket begrepp du har tagit.

Under arbetets gång övar eleverna på att reflektera, analysera, tänka kritiskt, utmana varandra, lyfta varandra samt att lära av varandra. Det händer ofta att eleverna blandar sitt vardagsspråk med sitt skolspråk. När eleverna börjar använda rätt begrepp och kan sätta in dem i en mening ser jag det som en bekräftelse på att eleverna utvecklas i rätt riktning.

Progressiv brainstorming

Aktiviteten passar för både yngre och äldre elever och kan användas före, under och efter ett arbetsområde. En progressiv brainstorming kan hjälpa dig som lärare att få syn på vad eleverna kan eller vad de saknar. Dessutom utvecklar eleverna sin förmåga att samarbeta. Genom att prata och sätta ord på saker, inser man ganska snart vad man kan eller behöver lära sig mer om. Och det är genom aktivitet man lär sig. Man tränar dessutom samarbetsförmåga, tolerans och empati.

Övningen går till så här:

Dela in eleverna i grupper om tre,fyra, fem elever.

Varje grupp har ett  A3 papper och en penna. Varje grupp har ”sin” färg på pennan.

Eleverna ska nu i grupper besvara en förberedd fråga eller ett begrepp som jag ger dem. I gruppen skriver eleverna ner vad de vet om frågan/begreppet. Efter 5-10 minuter bryts skrivandet och grupperna förflyttar sig till nästa grupps papper och tar med sig sin färgpenna. På den andra gruppens papper skriver de ner vad de vet samt kommenterar det som redan skrivits. Grupperna fortsätter att rotera tills man kommit tillbaka till sitt eget papper igen. Varje grupp läser igenom och diskuterar det som står på deras papper. Papprena kan sedan sättas upp och man går igenom det som står på varje papper. Alternativt är att några elever sammanställer allt till ett dokument.

Strukturerade samtalsgrupper

För att eleverna på bästa sätt ska få ut något av diskussionen kan de vara hjälpta av en tydlig struktur. En strukturerad diskussion bör vara tidsbegränsad och tiden ska vara känd för alla personer i gruppen. I diskussionen kan det vara en fördel om alla eleverna i gruppen har fått särskilda uppgifter/roller. Här nedan presenteras några olika roller som man kan använda sig av. Samtalsledare: Man utser en samtalsledare som introducerar frågeställningen, håller i samtalet och ser till så att alla kommer till tals. Tidshållare: En tidshållare ser till så att tiden hålls och att diskussionen hålls inom rätt ämne. Sammanfattare: Sammanfattaren avslutar diskussionen genom att sammanfatta vad gruppen har kommit fram till i diskussionen. För bästa resultat bör denna övning upprepas flertalet gånger så att eleverna lär sig övningens struktur.

Hemgrupper/expertgrupper

Gibbons menar att man ska försöka lägga upp samtalen i klassrummet på sådant sätt att eleverna ges rikligt med tillfällen att utveckla sitt språk. Ofta är det läraren som står för det främsta språkliga samtalet i klassrummet. Men forskning har visat att det språkliga samtalet som eleven själv producerar är det som har avgörande betydelse för dess språkutveckling och inlärning. För att stötta inlärningen måste läraren därför skapa tillfällen där elever ges utrymmer för en varierad och dialoginriktad interaktion elever emellan. För att skapa interaktion mellan elever kan man använda sig av genomtänkta grupparbeten med ett tydligt syfte. Ett sådant grupparbete kan vara att dela in eleverna i hemgrupper och expertgrupper. Det bygger på principen att olika grupper blir experter på sitt område och sedan delar med sig till andra elever som är experter på andra områden. Till exempel att klassen ska lära sig om olika fåglar inom givna rubriker exempelvis föda, livscykel och intressant fakta. När alla i gruppen blivit expert på just sin fågel skapas nya grupper som har deltagare från varje expertgrupp som är expert på just sin fågel. Varje elev berättar för andra om sin expertkunskap medan de andra eleverna antecknar.

Gibbons påpekar att en förutsättning för meningsfullt samarbete och delaktighet kring en uppgift är att det finns en informationsklyfta. Det är inte meningsfullt att redovisa om något som redan alla känner till.  En informationsklyfta uppstår när varje elev, i par eller i grupp, sitter inne med olika delar av information så att uppgiften kan lösas endast om de delar med sig av det de vet. Genom att dela in eleverna i expertgrupper och hemgrupper skapas en informationsklyfta inom klassen. Här är en film  som förklarar hemgrupper/expertgrupper.

Att arbeta aktivt och på ett strukturerat sätt med varje ämnes viktiga begrepp är en framgångsfaktor för att öka elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskapen och nå ämnesmålen.

Att diskutera:

• Vilka aktiviteter använder du/ni för att stärka elevernas språkliga utveckling?
• Hur arbetar ni/du för att bygga upp elevernas språk och begreppsförståelse inom matematiken?