Det märks verkligen att det är sommarlov, skolgården är helt tom och skolans klassrum är helt öde. Det finns några lärare kvar och men i en del av skolan råder en febril aktivitet. I fyra klassrum arbetar lärare och elever tillsammans i årets sommarskola. Här har vi samlat de elever som riskerar att få betyg F i slutet av årskurs 9. Eleverna har under vårterminen fått erbjudande om 50 timmars sommarskola under de två första veckorna på sommarlovet. Drygt 50 elever har tackat ja till att vara med under hela eller delar av sommarskolan. Fokus ligger på svenska, engelska och matematik, men det finns även några elever som behöver komplettera i andra ämnen. Det har stundom varit en ganska hård debatt om sommarskolans vara eller inte vara. Men jag tycker vi behöver nyansera denna debatt och lyfta fram vilka fördelar som sommarskolan för med sig.
I lärarnas tidning (Vi Lärare) går det att läsa en rad svarta rubriker: “Forskaren: Lovskolan är ett nederlag för svensk skola”, “Godkända efter lovskola – klarar inte gymnasiet”, “Läraren: Omöjligt att göra en rättvis prövning efter lovskolan” och “Lärare vittnar om chockerande fusket i lovskolan”.
Och visst kan vi bli mörkrädd när vi ser rubrikerna och fundera på varför vi ska lägga ner tid och pengar på något som tydligen inte fungerar. Men jag ser att detta är bara den ena sidan av myntet, vi behöver vända på myntet och jag vill istället se till eleverna som är på sommarskolan. Vi erbjuder elever i åk 7 – 9 att vara på sommarskolan, det är endast ett fåtal elever från åk 9 som är på plats och där är det några som genomför en prövning (som verkligen är ett kapitel för sig).
Övriga elever är på plats för att komplettera eller att arbeta med uppgifter och delar som de har missat. De har fått en bra och tydlig planering från sina lärare och eleverna är mycket målmedvetna i sina arbeten. Trots att vi har relativt många elever, har vi lyckats dela in dem i mindre grupper och eleverna får mycket stöd och hjälp med uppgifterna de ska arbeta med. Alla eleverna får möjlighet till enskild hjälp. Det som är intressant är att se hur mycket eleverna hinner med under dessa två veckor. Uppgifter och arbeten som skulle tagit fler skolveckor, lyckas eleverna att ta sig igenom på några dagar. Och det är verkligen inte som det står i en av debattartiklarna ovan att vi ger eleverna svaren, nej, vi uppmuntrar, ger stöd och genom att se till varje elevs behov, lyckas de med sitt skolarbete. En nyckel till framgången är elevernas motivation och relation till oss vuxna.
I en av artiklarna står det även att det inte går att reparera en hel termins arbete på två veckor i sommarskolan. Men om vi ser på matematiken som exempel, eleverna har ca. 4 timmar matematik i veckan, sommarskolan är 50 timmar. Det ger 12,5 veckors effektiv undervisning (vi vet även att den ordinarie undervisningen inte alltid är så effektiv). Så har en elev missat vissa delar i matematik, då är det ingen omöjlighet att reparera detta under sommarskolan. Bland annat har jag stöttat en elev som börjar åk 9 nästa termin, hen upplever att det är ganska stökigt i klassen och hen lär sig inget på lektionerna. Vi har tillsammans gått igenom de fyra kapitlen (inga större problem) som de arbetet med och vi har påbörjat första kapitlet som de ska arbete med i åk 9. Plötsligt ligger inte hen efter i matematiken, utan har ett antal veckors försprång. Hen är väl förberedd för åk 9.
I debatten om sommarskolan nämns även att elever går från ett betyg F till betyg C på två veckor. Vi som är lärare i sommarskolan ändrar inga betyg utan att ha gjort en prövning och då är det endast de eleverna som slutat åk 9 och prövar för nytt betyg. Jag har även svårt att se, och har aldrig varit med om att en elev som gjort prövning kan få ett högre än betyg E (i teorin skulle det fungera om eleven visa på högre förmågor inom allt centralt innehåll). Övriga elever som är på sommarskolan har sina terminsbetyg och vi får inte ändra dessa.
Vi har även under dessa två veckor en hel del peptalk med eleverna, vi kollar av hur de trivs i skolan, vad som är jobbigt, vad som funkar. Vi vänder och vrider på många olika dilemman som eleverna upplever. Vi kollar även av deras betyg, vilka ämnen kan de satsa lite mer i för att höja sina betyg och vilka behöver de extra stöd i. Vi har även en hel del samtal om kommande gymnasieval, vi räknar ut meritvärden och kollar av vilka gymnasieprogram och skolor som eleverna ska söka till. Vi ser på eleverna att de sträcker på sig och lyfter blicken på ett helt annat sätt så här i slutet på veckan. De har arbetet på i två veckor på sitt sommarlov och de ser att den tiden de lagt ner ger utdelning.
Så, sommarskolan är inte ett nederlag, inte för våra elever som kan gå rak i ryggen på (ett något kortare) sommarlov.
Att diskutera:
- Om vi inte haft möjlighet till lovskola, hur skulle vi kunna använda dessa pengar och resurser på annat sätt?
- Går det att organisera “lovskolan” på något annat sätt där eleverna inte är kvar två veckor under sommarlovet?
Lärarexamen med inriktning mot årskurserna 1 – 7 inom framför allt matematik och NO-ämnena. Jag har fördjupat min matematikdidaktik med fokus på elever i behov av stöd.