För att knyta ihop detta blogginlägg med mitt förra så kommer här en snabb och otroligt kortfattad återblick. Mina nya sjuor blev besvikna efter det första provet och därmed tyckte jag att gnistan släcktes i klassrummet. Jag fick alltså analysera min undervisning och acceptera att det finns något som mina elever inte kan och att det nu är dags för mig att ta ansvar för att säkerställa mina elevers lärande. En av frågorna som vi lärare på Spångholmsskolan ska besvara under våra årliga medarbetarsamtal lyder ungefär: Hur arbetar du med analys av din undervisning?”. Analys är ett brett begrepp så jag definierar begreppet, i detta inlägg, till hur jag analyserar undervisningen när resultaten i klassrummet inte blev lika höga som jag hade förväntat mig. Jag började med att definiera vad som har gått bra och vad som gått mindre bra. Det var enkelt denna gång då det var tydligt att det var uppgifterna och provfrågorna, där det utöver faktakunskaper krävdes resonemang, som eleverna behövde utveckla.
Jag läste i ett blogginlägg att ordet ”resonemang” och ”resonera” förekommer 480 gånger i LGR11s målformuleringar. Jag har inte faktakollat detta men som SO-lärare vet jag att begreppen finns med i samtliga fyra SO-ämnen. Resonera är något man gör när man till exempel tänker, undersöker likheter och skillnader, upptäcker samband och drar logiska slutsatser. Eleverna behöver alltså få mer stöd i undervisningen att utveckla sitt tänkande och därmed sitt resonerande.
I boken Läsa och samtala om skönlitteratur med digitala verktyg av Jenny Edvardsson, finns det ett kapitel om sokratiska samtal. Detta är en metod utvecklad för arbete med skönlitterära texter. Här i vårt bloggforum finns det ett flertal eminenta blogginlägg om metoden så jag hoppar över metodbeskrivningen i detta blogginlägg. Efter att ha läst Edvardssons kapitel funderade jag över om jag kunde använda dessa olika typer av frågor för att hjälpa mina elever utveckla sina resonemang. Eleverna fick börja med att läsa ett kort kapitel om hur den lilla byn Rom utvecklas till ett stort imperium. Därefter fick de följande uppgift:
Din uppgift är att undersöka orsakerna till att byn Rom blir till ett imperium. Skriv och resonera om olika typer av orsaker till att Rom kunde bli ett imperium. Koppla ihop orsaker med varandra och ge historiska exempel. Tänk på att endast ha med relevanta fakta. Använd sambandsord: “detta ledde till”, “på grund av detta”, “vilket betyder”.
Eleverna hade otroligt lätt för att hitta orsakerna i texten. Efter analys av min elevers äldre texter var avsaknaden av sambandsord ett problem som sänkte nivån i deras resonemang. Vi har tränat detta genom att titta på elevexempel men också genom att tillsammans skapa resonemang med hjälp av sambandsorden. För att påminna eleverna om detta arbete skrev jag in ett par ord i uppgiften. Majoriteten av eleverna svarade ändå för “enkelt”. Ett exempel är:
“Rom låg nära vatten och träffade många andra kulturer”.
Ett annat exempel:
“Rom hade stark militär”.
Dessa elever fastnar, eleverna presenterar relevant fakta, det vill säga orsaken till Roms expansion, men de förklarar inte hur denna orsak leder till expansionen.
För att göra en lång historia kort använde jag mig av sokratiska samtalsfrågor för att föra eleverna vidare i sina resonemang. Eftersom modellen är uppbyggd för att passa skönlitteratur fick jag ta russinet ur kakan, just frågorna. Här nedan kommer några exempel:
-
-
- Du nämner flera orsaker, vilken orsak tycker du är den främsta för Roms utveckling? Varför tycker du att detta är den främsta orsaken?
- Vad tänkte du när du läste om hur Roms soldater expanderade sitt rike? Vad är det som får dig att tänka på det sättet?
- Vad betyder erövrandet för de nya begränsade medborgarna? På vilket sätt påverkar det Rom då? Vilka konsekvenser hade detta gett romarna/resterande folkslag? Långsiktigt/kortsiktigt?
- Vad ledde närheten till vatten vidare till? Hur kan man koppla ihop närheten till vatten med andra orsaker?
-
Gav det resultat? Jag använder mig av bedömningsmatriserna i vår lärplattform och det var enkelt att analysera om detta gett resultat genom att jämföra förra bedömningsuppgiften med den nya. Jag skulle vilja påstå att majoriteten av eleverna kom längre i sina resonemang. Hur skiljer sig då sokratiska samtal från “vanlig feedback” i t ex Classroom? Detta sätt är mer kooperativt, allas tankar kunde vara alla eleverna till gagn. Jag kunde vara med och leda eller utveckla “här och nu”. Skriftlig feedback är inte lika “närvarande” då eleven först skriver, inväntar feedback och därefter bearbetar. I samtalet kunde allt ske samtidigt, det var lättare att adressera till exempel frågetecken eller oklarheter. Det var också lättare att säkerställa elevernas “aha-moment”.
Att diskutera:
- Hur arbetar du med analys av din undervisning?
- Vilka metoder använder du för att hjälpa eleverna utveckla sina resonemang?
