Skrivprojekt med skrivglädje

Varje läsår arbetar vi med ett större skrivprojekt. Detta arbetar vi då med flera lektioner i veckan och det består av kapitel som slutligen blir en bok. Boken ska också innehålla egenhändigt ritade bilder. I år, i min årskurs 4, skriver vi ”Den magiska dörren”. Ett projekt skrivet av Josef Sahlin som jag tycker har ett spännande innehåll som tillåter mycket fantasi. Liksom förra året har eleverna blivit mycket förtjusta i detta arbete och jublar varje gång det är dags att skriva, fast att det har pågått i några månader! Just detta, att det förknippas med sådan skrivglädje och att samtliga elever utvecklar sitt skrivande, får mig att fundera på varför just dessa skrivprojekt är så givande och lyckade.

Vi börjar varje kapitel med gemensam genomgång då jag går igenom förutsättningarna för just detta kapitel. Varje kapitel innehåller också något språkligt moment som vi kan passa på att arbeta med. Genomgången är viktig att ha tillsammans. Det är då vi hjälps åt att knyta det nya kapitlet till det förra, låter fantasin flöda kring vad som kommer att hända och det är då vi lär oss det nya språkliga momentet. Jag väntar därför med att introducera nytt kapitel tills de flesta är färdiga med det förra. Efter genomgången ska samtliga elever skriva en tankekarta där det är viktigt att få med alla förutsättningar som gäller för kapitlet och hur dessa kan knytas till det de skrivit tidigare. De ursprungliga instruktionerna är ganska omfattande och jag märkte snart att det var för många olika saker att tänka på för en del elever. Jag bytte då ut tankekartan mot ett arbetsblad där jag ställer frågor till eleven utifrån instruktionerna. Under skrivandet är alla verkligen fokuserade på sin text och om man fastnar eller vill att jag läser igenom texten markerar man det med en kloss som vi har på bänken. Under tiden som man väntar på hjälp ritar man på bilden som ska höra till kapitlet. Detta bidrar mycket till arbetsron, alla har hela tiden något att göra. Eftersom bilderna är en stor del av projektet är det viktigt att eleverna även lägger ner arbete på dessa. Vi använde akvarellpennor och bilderna har verkligen blivit så fina. Eleverna måste under hela arbetets gång bearbeta sina texter både till innehåll och form och samtliga elever har utvecklat sitt skrivande och fått större lust att skriva.

En framsida till ”Den magiska dörren”

Projektet hänger bra ihop med vårt utvecklingsarbete på skolan där vårt prioriterade mål är:
Utveckla elevernas förmåga att producera texter och skriva texter med röd tråd och tydlig struktur.

Detta mål har vi satt upp eftersom vi anser att många elever, och särskilt pojkar, har svårt för detta. Eftersom samtliga elever samtidigt är så positiva till detta projekt funderar jag såklart på vad det kan vara som gör detta. Det första jag kommer att tänka på är strukturen. Det finns tydliga ramar kring vad texterna ska handla om, vilka personer som ska vara med, vilken miljö det ska utspela sig i och vilken händelse som ska vara i centrum. Det finns också en tydlig struktur kring hur vi arbetar. Varje kapitel inleds tillsammans, de skriver alltid en tankekarta, eller svarar på mina mer detaljerade frågor, och det ska alltid ritas en bild som passar till innehållet i texten. Samtidigt är det ”bara” ramar, alla kan själv bestämma vad som ska hända i deras magiska värld och magiska världar är ju spännande. I vårt utvecklingsarbete pratar vi också om varför det är svårare att få pojkar att skriva och i detta projekt är det inte det, kanske för att dataspelsvärldarna går att använda i arbetet. Jag tror också att en bidragande orsak till att projektet är så omtyckt är att skrivandet finns i ett sammanhang. Kapitlen växer fram efter varandra och hänger ihop, historien blir mer och mer spännande och även om man skriver den själv undrar man hur den ska sluta, man vet ju inte förutsättningarna i nästa kapitel. För de elever som får kämpa med sitt skrivande är det ett välkommet avbrott att ibland få sitta och måla på sin bild, det blir ett varierat arbetssätt. Jag upplever att samtliga elever själva känner att deras skrivande utvecklas, de är ofta väldigt nöjda när de avslutar ett kapitel, och många skriver fantastiska historier. Alla kan ju själv påverka sin nivå och därav blir det utmanande för de som behöver det.

Vi har den stora fördelen att alla elever har tillgång till en egen Chromebook och på den använder vi Classroom. När det är dags för ett nytt kapitel lägger jag alla förutsättningar här och sedan kan jag när som helst gå in och läsa elevernas olika texter. Jag kan kommentera dem och eleverna kan sedan fortsätta skriva. De flesta har också möjlighet att skriva hemma. Den största fördelen med Classroom i detta projekt har varit att eleverna har gått tillbaka i sina egna kapitel och läst för att få sin historia att hänga ihop och ibland ändrat i tidigare kapitel. Det hade ju varit svårare om allt varit handskrivet. Detta har varit bra speciellt för de elever som inte alltid minns vad de skrev tidigare.

Att diskutera:

  1. Hur ser ett skrivprojekt ut som eleverna tycker är engagerande, intressant, roligt och stimulerande?
  2. Hur lägger du upp ett projekt där alla kan vara med, både de som behöver anpassningar och de som behöver utmaningar?
  3. Hur gör du för att eleverna under arbetets gång ska tro på sig själva?
Share Button

En reaktion på “Skrivprojekt med skrivglädje”

  1. Förmågan att kunna utrycka sig i tal och skrift väger tungt.
    Dessa elever har förmånen att skriva, glädjas och lyckas!
    Det bästa av allt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *