Skriva faktatexter, steg för steg – och låta det ta tid!

Vårt sista stora arbetsområde i svenska i årskurs 4 är faktatexter. Vi har under läsåret arbetat mycket med att skriva och läsa berättande texter så nu är det dags att fördjupa oss i hur faktatexter är uppbyggda. Min uppfattning är att många av oss lärare gärna har lite bråttom. Då känner man ibland efter ett arbetsområde att kvaliteten inte blev så bra som man hoppades när man började arbeta med området eller att man inte fick med sig alla. Denna gång ska vi ta det lugnt och bygga upp vår kunskap kring faktatexter stegvis. Jag ska modellera och de ska få träna parvis på varje moment. Jag använder mig av cirkelmodellen när vi skriver och är inspirerad av Adrienne Gears bok ”Att läsa faktatexter” Jag kommer att använda en del av hennes uppgifter. Dessa finns att hämta på Natur & Kulturs hemsida.

Vår första lektion läser vi tillsammans ett utdrag ur en skönlitterär text om en kråka och en faktatext om en kråka.  När vi har läst texterna om kråkan ska eleverna parvis fylla i ett venndiagram där vi jämför just skönlitterär text med faktatext. Det märks nu att eleverna är väl insatta i hur berättande texter är uppbyggda. De skriver flera typiska drag för dessa texter och på faktatexter nämner de framför allt att texterna är sanna. Nästa lektion delar jag ut begreppskort med typiska särdrag för faktatext och skönlitterära texter. Dessa har jag lånat från Adrienne Gear. Nu ska de placera dessa begrepp rätt i venndiagrammet. Det är många begrepp som är nya och jag känner återigen att detta ska få ta tid, de ska få möjligheten att gå från vardagsspråk till skolspråk och kunna prata om texter med hjälp av rätt begrepp.

Venndiagram över olika sorters texter.

När vi diskuterar betydelsen av begreppen kommer vi också in på diskussionen kring vilka olika faktatexter det finns.

För att använda begreppen i ett sammanhang och se att de förstår dem ska eleverna nu parvis skriva en text om vad som är typiskt för en faktatext. Denna skriver de i en padlet (en digital anslagstavla på padlet.com) för att de ska kunna läsa varandras texter under tiden de skriver och få stöd av varandra.

Nu ska de få upptäcka särdragen i praktiken. De ska hitta så många som möjligt i en faktabok. Jag använder även denna gång Adrienne Gears arbetsblad. Vilken entusiasm jag fick se framför bokhyllorna i biblioteket! Alla ville hitta exempel på de begrepp vi pratat så mycket om.

Nästa steg inför att kunna skriva en egen faktatext är att kunna hitta information och då använder jag mig av en völ-tabell. Modellen visar eleverna hur de kan integrera ny kunskap med sådant de redan vet. De fick veta rubriken på ett utdrag ur en text, skrev i tabellen vad de redan visste och vad de önskade veta och sedan läste vi texten gemensamt. Medan vi läste såg jag hur eleverna plötsligt skrev i sin tabell, de hade fått svar på en fråga. Plötsligt blev alla elever aktiva under läsningen. När vi läst texten diskuterade vi vilka typiska särdrag för faktatext som vi kunde hitta i denna text. Vi arbetade på detta sätt med flera texter, nu ska vi lägga en ordentlig grund och det får ta tid!

Völ-tabell

När man nu har fått svar på sina frågor och hittat information måste man strukturera den på något sätt. Jag gör liknelsen med en byrå (fick idén från en blogg på Pedagog Staffanstorp. )Olika saker sorteras i olika lådor för att det ska vara lätt att hitta. Vi pratar också om att det inte bara finns en strumpa i en låda och därför inte bara ska vara en mening till en rubrik. När vi nu ska skriva texter går det lätt att förklara att texten måste läggas i olika lådor och att texten behöver fler strumpor i lådan. För att arbeta med detta praktiskt får eleverna en rubrik och en ruta med nyckelord. De får också en sexfältare med underrubriker. Nu ska de placera nyckelorden i det fält där de tycker ordet passar bäst. Detta arbetar de med parvis och det blev bra diskussioner där de använde ett skolspråk när de pratade om nyckelorden och där de snabbt konstaterade att samma nyckelord kunde passa i flera fält. Då tvingades de också argumentera för sin åsikt.

Som avslutande övning innan de ska skriva sin egen text får de en kort faktatext där de tillsammans i par använder völ-tabell, sexfältare och sedan skriver en kort egen faktatext med hjälp av de nyckelord de placerat i sexfältaren. När eleverna arbetade parvis med VÖL så upptäckte de att de ju redan kan en del. De visste också vad de skulle leta efter i texten, eftersom de hade sina frågor som de skulle leta efter svar på, och eftersom de bara fick skriva in nyckelord som svar på sina frågor blev det ingen som skrev av texten. Sexfältaren är också en bra stödstruktur eftersom eleverna använder de ämnesspecifika begrepp som de ska visa att de förstått och kan använda sig av i sin egen faktatext.

Jag känner nu att jag kan låta dem skriva en faktatext på egen hand, med hjälp av de stödstrukturer vi använt och tränat på tillsammans.

Att diskutera:

  • Vilka stödstrukturer använder du i skrivande?
  • Hur ofta och vilka uppgifter modellerar du?
  • Hur arbetar du för att få med dig alla elever?

 

Referenser:
Gear, A. (2015). Att läsa faktatexter. Natur och Kultur
Linda Örtman & Camilla Rehov, Struktur, eller hur? Pedagog Staffanstorp

 

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *