Skriva dikter med sinnesschema

På Marbäcksskolan arbetar vi med ett tema om årstiderna under årskurs 1. En del av svenskämnets bidrag till temat om årstiderna är diktskrivning. För att bekanta oss med genren högläste jag olika dikter. Dikter på rim och utan rim. Om enkla saker och svåra saker. En dikt om att städa och en dikt om att känna sig ensam. Flera dikter fick jag läsa om igen. Barnen verkade tilltalas och fascineras av diktens lekfulla språk och varierande innehåll. De fick berätta vad de tänkte när de hörde olika dikter och vi pratade om varför människor skriver dikter. Vi lärde oss att det går att skriva dikter om allt.

När det var tid att skriva en dikt tillsammans i klassen valde jag att använda en bild som inspiration och stöd. Bilden jag använde är ritad av Kristina Digman och föreställer en sommardag på landet. En bäck att doppa fötterna i, krokiga vägar att cykla på och kor i hagen. Barnen fick utifrån bilden ge exempel på vad de skulle kunna se, höra, känna, lukta och smaka. Jag samlade alla deras idéer i ett gemensamt sinnesschema på tavlan. Därefter modellerade jag hur skrivandet kunde se ut och med barnens hjälp växte en dikt fram.

I Explicit undervisning för läs-och skrivinlärning (Ehrnlund och Ekerstedt, 2015) beskrivs hur man kan arbeta med ett sinnesschema som ett verktyg för att träna på att skapa inre bilder. Jag har använt sinnesschema tidigare som stödstruktur för att planera diktskrivande och det är ett bra stöd även för att arbeta med miljöbeskrivningar i elevernas berättande texter längre fram. Till sinnesschemat använde jag bilder från Pictogram för att tydliggöra sinnena för de som inte ännu kunde läsa eller förstå orden.

När det var dags för barnen att skriva dikter tillsammans med en kompis fick de använda sinnesschemat och skriva eller rita vad de kunde se, höra, känna, lukta och smaka på sommaren. Alla hade egna erfarenheter och sinnesintryck de ville använda i sina dikter.  Själva skrivandet kräver mycket av barnen och det underlättar att redan ha en tanke om vad det är ska skrivas. Diktens korta format var en lagom utmanande skrivuppgift i början av årskurs 1.

Sinnesschema till dikt om sommaren

Vi har återkommit till diktskrivandet under året och varje gång har  vi använt sinnesschemat fast med olika inspiration och innehåll. Under höstterminen arbetade vi med faktatexter och lärde oss om vad djuren gör på hösten. Flyttfåglar, lövens alla färger och promenader i höstblåsten blev inspiration till “Igelkottens höstdikt”. Snön och en blåsig pulkautflykt satte igång diktskapandet i den skånska vintern. Våren bjöd på vackert väder med soliga promenader i Svedalas vackra blomstrande parker. En text ur Haydns gräddbakelse om när Vivaldi skulle komponera ett musikstycke om just våren, blev också en stor inspirationskälla och barnen lyssnade  koncentrerat på stycket.

Igelkottens höstdikt

Jag märker att grafiska modeller som stöd för skrivande ger mina elever en struktur i tänkandet när de planerar. För några år sedan använde jag ofta tankekartan som verktyg. Jag upplevde att den var svår för många elever och började därför leta efter andra modeller med tydligare struktur istället.

När jag använder grafiska modeller märker jag att det blir större fokus på innehållet, både i planeringsfasen och i elevernas texter. Den stöttning jag ger mina elever när jag cirkulerar i klassrummet får också större fokus på innehållet.

Barbro Westlund (2009) skriver när det gäller läsförståelsestrategier, att det är bättre att använda sig av färre modeller över lång tid än tvärtom. Jag tror att det går att applicera på skrivandet likväl. I varje klassrum finns barn som tycker att förändringar är besvärliga och en del i att göra undervisningen tillgänglig för alla är att använda kända strukturer när vi kan. I min undervisning försöker jag utmana alla mina elever genom att skapa uppgifter “utan tak”. Alla ska lyckas eftersom barn lär sig av att lyckas och det är fundamentalt superviktigt i den första skrivundervisningen att så verkligen är fallet.

Vi har läst och skrivit dikter tillsammans i klassen, parvis och slutligen enskilt. Barnen känner igen sig och vet hur de ska gå tillväga och med självständigheten växer självförtroendet.

Jag tänker att dikten som genre skulle kunna rymmas i de flesta ämnesövergripande arbeten i skolan. Genom att läsa olika genrer om samma ämne skapar vi kritiskt tänkande, medvetna läsare och en större känsla av sammanhang i skolan.  

Att diskutera:

  1. Hur arbetar du med dikter i skolan?
  2. Vilka verktyg använder du i din läs-och skrivundervisning?
  3. Vilka möjligheter ser du i sinnesschemats användning?

Vill du läsa mer?

Ehrnlund I. Ekerstedt A. (2015) Explicit undervisning för läs-och skrivutveckling. Studentlitteratur: Lund

Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse.  Natur och Kultur: Stockholm

Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *