Skriftlig produktion i pipeline

Hur kan vi i ämnet engelska jobba med att utveckla förmågan i skriftlig produktion och samtidigt få in grammatikundervisning i praktiken, direkt riktat till den enskilda individen? Hur får vi våra elever att våga, att lyckas, att utvecklas, att nå högre i kvalitet när de skriver?

På Klågerupskolan har vi – jag och mina fantastiska kollegor i engelska, i tätt samarbete med specialpedagogerna – utvecklat och under flera år jobbat med ett arbetssätt gällande den egna skriftliga produktionen. Det har visat sig leda till mycket hög måluppfyllelse och stor förbättring av alla individers förmåga att uttrycka sig i skrift.

Vad är det då vi gör som ger oss dessa fina resultat? Under minst en 6-8-veckorsperiod i varje årskurs (6-9) lägger vi extra fokus på den individuella skriftliga förmågan en gång i veckan. Vi är noga med att poängtera att detta rör sig om övning för att utveckla det man redan kan och att vi mot slutet av perioden kommer att ge dem ett extra tillfälle att visa upp vad de fått med sig.

Hur går då själva arbetet till? Vi engelsklärare väljer ut en lämplig tv-serie eller bok som vi tittar på, eller läser högt ur en gång i veckan. Tittandet eller läsandet pågår under ca 20 minuter. I de yngre åren är det serier som dominerar, men ju äldre våra elever blir, desto större fokus lägger vi på bokläsningen. Under tiden vi tittar eller läser övar sig eleverna på att ta anteckningar för att andra hälften av lektionen kunna återge det de hört i skrift. Alla elever klarar inte riktigt av att både lyssna och föra anteckningar, så här hjälper våra specialpedagoger till med anteckningsstöd för de elever som behöver. När vi är färdiglästa eller färdigtittade börjar elevernas individuella skrivande. Vi poängterar än en gång att det är övning och att eleven får och ska slå upp ord, men även gärna ställa frågor kring grammatiken. När lektionen är slut är även skrivandet slut. En del elever upplever att de inte blir ”klara”, men här förklarar vi noga att det inte handlar om att skriva ned all handling, utan fokus ligger på kvalitet och att utveckla sitt skriftspråk under de närmaste veckorna. Innan de är färdigskrivna måste de dock läsa igenom sina texter. Detta sker på lite olika sätt. Ibland läser de sin egen text högt och ibland någon annans. Viktigast är att de läser högt eftersom vi genom åren upptäckt att fler elever ser sina och andras misstag bättre när de läser högt och kan både hjälpa sig själva och andra på ett betydligt säkrare sätt.

Inför nästa veckas lektion, när det åter är dags skriva, har vi lärare gett varje elev feedback i skriftlig form. Lektionen inleds med att de tittar på sin respons och ställer frågar om det är något de inte förstår. Ju äldre de blir desto mer frågar de, och med frågorna kommer utvecklingen. Har jag som lärare sett ett genomgående grammatiskt bekymmer lyfter jag detta i klassen innan vi går vidare.

Vad ser vi då för vinster med att jobba på detta sätt? Eleverna är så vana vid att alltid bli bedömda och spänner sig ofta när de vet att de har ”prov”. Denna metod får dem att slappna av och att verkligen våga använda sitt språk. Vi ser att grammatiken utvecklas, vi ser att de lär sig titta på feedback och att använda sig av den för att förbättra sitt skrivande. Vi får igång en diskussion kring språket och vad som är kvalitet och hur de kan gå vidare. Allt utgår från elevens behov och elevens nivå. Ingen är utanför, och det finns heller inget tak för hur högt någon kan nå. ALLA får ALLTID något att utveckla och att tänka på. Vi ser även att stavningen successivt förbättras utan att vi egentligen är där och poängterar stavfel. Det faller på plats ju mer de får öva, fråga, hjälpa varandra och fundera över sitt eget språk. Övning ger färdighet och det är vår uppgift att vägleda dem, att göra dem uppmärksamma på vad de kan och vad de kan utveckla vidare och varför. När vi väl, vid övandets slut, ger dem ett tillfälle att visa upp sin förmåga, dvs ett slags ”prov”, är de så vana vid att skriva att det inte längre är något drama kring att de ska ha prov. De vet vad de kan och de lyckas alltid!

7:ornas pågående läs- och skrivprojekt.

Att diskutera:

  1. Hur arbetar vi på vår skola med att öva den skriftliga produktionen?
  2. Hur jobbar jag med grammatiken?
  3. Hur ser feedback ut?
Share Button
Om författaren

3 reaktioner på ”Skriftlig produktion i pipeline”

  1. Hej Ulrika,

    Det låter som att du som lärare redan har en god inblick och kunskap om varje elevs förmåga och därför undrar jag över vad syftet är med slutprovet?
    /Michael

    1. När vi tränar har de alltid tillgång till ordböcker och andra hjälpmedel. Vid nationella proven har de inte lov att anväda det, så syftet med slutprovet är dels att de ska känna att de utvecklats och kan producera på en högre nivå, men även att träna inför de nationella proven, så att de är trygga i denna form av testning.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *