Se ut?!

Kommer vi ha sexualkunskap i femman? Det är inte enkelt att undervisa elever i årskurs 5 när det kommer till ämnen som pubertet, sexualitet och kroppsideal. Det är inte helt okomplicerat var nivån ska ligga. Mognaden i en klass i åk 5 varierar sig lika mycket individuellt som från år till år. Undervisningen om puberteten/kroppen eller som vi nu benämner det som sexualitet, samtycke och relationer brukar därför hamna på våren. För en del av eleverna är det lite väl sent och för andra på tok för tidigt. Jag vet inget annat område som är så svårundervisat då det är så starkt kopplat till person och mognad. För ett par år sedan uttryckte en pojke: “Jag är inte redo för det här! Jag vill inte veta mer, för då vill jag inte bli tonåring.” I samma klassrum satt elever som tyckte vi behövde prata mycket mer och hade massor av frågor. Det är en svår balansgång. Det finns dessutom mycket åsikter både från kollegor och föräldrar om när det är rätt tid och hur mycket man ska säga. Vi vill ju inte att de får några idéer, eller vill vi inte det?

Jag försöker bygga upp undervisningen “sexualitet, samtycke och relationer” i olika sektioner. Jag upplever att många elever pratar öppet hemma och deltar därav aktivt på lektionerna i detta för många spännande område.  

Biologiskt och juridiskt kön: Till en början läser vi om de grundläggande biologiska skillnaderna mellan könen, vilket innebär att förstå könsdelarnas placering, utseende och funktion. Ett viktigt inslag jag byggt in brukar jag kalla svett och etikett. Var, hur och varför vi behöver tvätta oss på intima ställen är en viktig del jag upplever saknas hos många. Var ska tvål användas och var ska den inte. Jag understryker även vikten av att byta underkläder, strumpor och tröjor och att även dessa måste tvättas. Oavsett kön ska man även kunna hur det fungerar med binda/tampong och menskopp vilket även innefattar hur avfallet ska tas hand om. En fråga många elever undrar över är när det är lämpligt att börja med deodorant och parfym vilket förstås är kopplat till ämnet. Eleverna berättar ofta att i lågstadiet fick de höra att tvål och deodorant inte fick tas med till omklädning på idrotten. De berättar att fröknarna har sagt att man inte får ha det i skolan ens. Jag tycker det är viktigt att prata om att reglerna inte är de samma under hela skolgången. Jag förklarar noga skillnaden på svett innan puberteten och när puberteten startar vilket är en kemisk förändring som sker i kroppen under puberteten. Kroppen förändras mycket under  puberteten och jag vill visa hur olika vi fysiskt kan se ut men att våra grundläggande funktioner är precis desamma oavsett form och utseende och att allt är normalt. Jag upplever att många fokuserar på vad som de tror är onormalt i hur deras kroppar ser ut och förändras över tid.  

Det finns många korta men innehållsrika filmer som ger eleverna nya frågor att diskutera. Här kommer några vi använder Snacka om sex , Puberteten och Kroppen på G 

Könsuttryck och könsidentitet: Härifrån övergår undervisningen till att prata om könsuttryck. Vad anses manligt respektive kvinnligt? Måste man uttrycka och känna sig som kille eller tjej? Killkläder, tjejsporter eller att bete sig som en tjej, diskussionsämnena är många. De här samtalen har blivit betydligt enklare att ha idag än för 10 år sedan. Jag upplever ett mycket mer tillåtande klimat idag, trots detta är det fortfarande mycket viktigt att fortsätta att prata om de här frågorna. Jag tycker att vi vuxna måste hålla oss uppdaterade i ämnet och ta vårt ansvar för vårt beteende samt att förmedla sunda värderingar som de goda förebilder vi förväntas vara för våra unga. Jag tycker den här reklamfilmen är en utmärkt utgångspunkt för vidare samtal. En bra övning jag rekommenderar är att alla elever skriver anonyma lappar med typiska tjej- och killsaker som sedan skrivs upp på olika sidor av whiteboardtavlan. Det visar sig ganska fort att det inte är så enkelt att separera. Jag gillar att snickra och klättra men också rosa och höga klackar vilket för vissa kanske ses som helt okompatibelt men ända visar på att de flesta kan identifiera sig med de båda uttryckssätten utan att reflektera varför eller om att det skulle var något konstigt.
Sexualitet och sexuell läggning: Att prata om sexualitet och sexuell läggning är viktigt. Elever har många frågor om hur man vet vilken sexuell läggning man har, hur man kan ha sex och hur man kan få barn? Vi brukar börja med att skriva upp ord och uttryck på tavlan som de hört talas om. Ofta har de hört saker men vet inte riktigt vad det betyder. Jag introducerar också den anonyma frågelådan där de kan ställa de frågor de inte vågar fråga i klassrummet. Att prata om lust och sex med elever i åk 5 är en balansgång. Svara på det eleverna frågar hör man ofta, men alla vet inte vad man kan fråga. Vissa saker behöver vi prata om ändå fast ingen frågar. Jag menar absolut inte att vi ska trycka på eleverna saker de inte är redo för, men ofta vet eleverna mer om vuxet sex än de vet om kyssar, smek, kärlek och respekt. Hur vet man att man får ta på någon, kyssa eller hur nära man får vara. Att prata samtycke och tecken på samtycke redan tidigt är viktigt. Vi har nog blivit duktiga på att prata med yngre barn om “stopp min kropp”, men många av mina elever uttrycker det som att det gäller att vuxna inte får ta på barn på ett oönskat sätt. Att det även gäller mellan dem är inte lika självklart. Vi pratar mycket om hur kroppen säger ja och rätten att få ändra sig. Att det kan kännas jättemysigt att sitta när någon, men jobbigt om en annan person sätter sig lika nära. Vikten av att lära känna sig själv och sin kropp. Många har frågor om onani och porr. En del för att de undrar om man måste då de tycker det verkar äckligt och andra utifrån om det är normalt att gilla det. Spridningen är enorm. Det är viktigt att det varken blir ett tvång eller något skamfyllt att känna lust. Jag brukar också ge eleverna chans att själva titta på filmer(se ovan) och undersöka sidor som 1177.sersfu och UMO med lurar på en lektion. Många elever har hittat till pornhub, men inte till dessa sidor. Jag vill ge dem en bredd och tillförlitliga sidor där de kan få svar på sina frågor, men också lära sig sådant de inte visste att de ville veta. Om en månad eller ett halvår kanske de har nya frågor. 
Kroppsideal: Vad mår du bra av, vad mår du inte bra av? Det är inte alltid så lätt under puberteten och speciellt inte idag, då vi ser så få naturligt nakna kroppar i verkligheten. Om man som idag inte med familjen besöker badhus eller duschar tillsammans efter idrotten, vilket verkar vara mer regel än undantag i dagens skola, så är det många som bara har sin egen kropp att jämföra med de som presenteras i olika medier. Vilken bild av hur en kropp ser ut får dagens ungdomar? Som 70-talsbarn växte man upp med nakenhet i omklädningsrum och toplessolande på stranden. Tidigt såg man en mångfald av kroppar och någonstans i det hittade man sin egen kroppsidentitet. I jämförandet hittade man ställen på sin egen kropp man var nöjd med och försökte fokusera på dem. I dagens retuscherade och filtrerade verklighet av selfies ställs våra ungdomar inför andra utmaningar. Om jag får massor av likes på en bild med filter och som retuscherats är det då jag. Duger jag som jag verkligen är. Här är ytterligare en reklamfilm som väcker bra diskussioner. Jag upplever att de flesta elever i åk 5 har ganska sund inställning och är väl medvetna om att bilder är en sak och verkligheten inte den samma. Många uttrycker att de inte blir påverkade av alla dessa perfekta bilder, men stämmer verkligen det? Jag sätter eleverna i smågrupper och varje grupp får ett kuvert med olika reklambilder. På bilderna skriver jag frågor, ex vem vänder sig denna reklam till? killar? tjejer? ålder? Vad vill de sälja? Jag sätter ofta ihop ett bildspel med bilder på kändisar och modeller som är tagna med och utan filter, det är lätt att hitta på nätet. Eleverna får i sina grupper diskutera frågor som 
  • Varför retuscheras bilder och filmer? 
  • Vad tycker ni om att tidningar och andra medier visar bilder som inte är “på riktigt”, dvs bilder som är retuscherade?
  • Tror ni att ni påverkas av media? Ge exempel på saker ni gjort, köpt eller tycker som ni fått från någon media. Ge också exempel på saker ni gjort, köpt eller tyckt som inte passar in i medias värld.

Ibland upplever jag att eleverna svarar vad de tror att vi vuxna vill höra i dessa diskussioner. “ De ser så lika ut”, “De ser plastiga ut, man ser att de är fejk”, “Ingen vill se ut så”, “Det är bara för att sälja”, “Jag påverkas inte” “Jag köper bara det jag vill”. Många uttrycker att de hade varit bra med en varningstext på bilder som retuscherats. Var går i så fall gränsen för vad man får göra med en bild. Vill vi se reklambilder med finnar, ärr och prickar uppförstorade på reklampelare? Vi avslutar diskussionen med en liten undersökning. De flesta brukar vara positiva till retuscherade bilder och tycka att det får man räkna med om man jobbar som modell. Men om det gäller skolfoto av elever i grundskolan då? Eleverna får i sina diskussionsgrupper läsa en artikel om retuscherade skolfoton, det finns många men här är ett exempel. Detta brukar elever inte tycka är okej. De blir förfärade över att mormor eller morfar skulle få en bild som är fixad. Det ska vara på riktigt. Inte ens ett plåster över skrubbsåret på näsan får man ta bort. “Tänk när man är vuxen och tittar på sina gamla foton. Då vet man ju inte hur man såg ut på riktigt”, var det en elev som uttryckte. 

Att arbeta intensivt under ett par veckor med detta spännande område är bra. Många elever har en startsträcka och behöver först lite kunskap och undervisning innan de har frågor. Frågelådan är bra för att fånga upp vilken nivå deras funderingar ligger på, men det är också där det kan komma upp frågor man behöver arbeta vidare med under längre tid. Här kan frågor om självskador och ätstörningar komma upp. Det är viktigt att sexualitet, samtycker och relationer inte bara blir ett tillfälligt besök i undervisningen när man läser om puberteten. Det måste in i alla ämnen och årskurser. Jag tror det är viktigt att ständigt möta elevers fördomar, frågor, funderingar och rädslor. Att visa att vi vuxna är redo och vågar diskutera och hjälpa dem när de vänder sig till oss. Vi behöver stå kvar och lyssna. Kanske får vi frågor vi inte väntat oss eller som vi inte direkt kan svara på. Det tror jag inte heller vi måste. Att svara att det här behöver jag fundera lite på och sedan återkomma upplever jag att eleverna tar emot väl. 

 

Att diskutera:

  • Hur arbetar ni på er skola med undervisning om sexualitet, samtycke och relationer?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *