Science in Bristol (+några spännande länkar)

Science communication  är huvudtemat för forskarskolan som jag tillhör och under en tredagars resa till Bristol nyligen gavs det rikliga tillfällen att studera science communication, både i det engelska skolsystemet och i stadens science center, At Bristol. Här följer en liten reseskildring kryddat med några spännande tips på resurser i NO och teknik.

Första dagen spenderades på Univeristy of west England där vi fick en inblick i lärarutbildningen, forskningsprojekt  samt möjligheten att lyssna på en lärare vars uppdrag var att koordinera NO-undervisningen i det skolområde hon tillhörde. Den brittiska läroplanen i NO är betydligt mer inriktad på ämnesområden snarare än förmågor även om vi har det gemensamt att undervisningen utgår från naturvetenskap kopplat till omvärlden, det systematiska undersökande arbetssättet och de naturvetenskapliga begreppen och modellerna. Lärarutbildningen fokuserar därför mer på specifika NO -ämnesområden, topics,  och den didaktik som hör dit. Mycket handlade om att designa undervisningsmoment och det var intressant att se hur ofta de utgick från elevernas egna undersökande.  Vi fick se många olika exempel på hur man kan undervisa NO och ta del av de resurser engelska no-lärare erbjuds. Jag fastnade för en mycket enkel sak som jag tänker att jag vill jobba kontinuerligt med nämligen frågan ”vad betyder naturvetenskap för mig”. Det är mycket viktigt att hela tiden återvända till det och föra diskussionen med eleverna så att de bygger upp en förståelse för vilken betydelse naturvetenskapen har för våra liv och vårt samhälle. En annan sak var BoxEd, utmanande NO-uppgifter färdigpackade i boxar, lätta att ta fram. Rolig förmiddag där lärarutbildarna Ross och Judy hela tiden var så smittande entusiastiska. Nytt för mig var att engelska lärare för äldre barn och ungdomar har assistenter som hjälper till med prepparbeten och förberedelser. Det kanske vore något?

Utvecklingsarbete
Efter lunch träffade vi forskarna Fay Lewis och Juliet Edmunds som driver ett projekt om teknik och ingenjörskap (känns som en dålig översättning från min sida av begreppet engeneering) och vikten av att koppla vetenskap/teknik till samhällets utveckling. De visade upp inspirerande material från Museum of Science, Boston (se länk nedan) som kombinerade storytelling och problemlösande. Poängen var att hela tiden söka frågeställningar som ställer elever inför problem som de kan lösa. Slutligen vi träffa läraren Asima Qureshi som en dag i veckan jobbade som science koordinator i sitt skolområde. Det var spännande för hennes roll fungerar precis som en förstelärare i Sverige men med inriktning på NO. Förstelärare i Sverige verkar oftare ha en mer allmän roll kopplat till skolutveckling.  Hon gjorde klassrumsobservationerna, granskade läromedel, coachade kollegor och såg till att göra ämnet synligt bland andra elever, kollegor och föräldrar. Något som hon också gjorde som inte svenska förstelärare var att hon håller koll på hur det ser ut i elevernas skrivböcker…Det finns en reform i Storbritannien, excellent teacher reform, som i viss mån var en förlaga till vår förstelärarreform och jag undrar om det är en sådan tjänst hon har. En sak som jag definitivt vill ta med mig är att hon har har elever som är NO-ambassadörer som hjälper till att få NO att synas på skolorna  tex genom utställningar men även fungerar som kontakt mellan henne och övriga NO-lärare.

At Bristol
Dag två besökte vi science centret ”At Bristol” som också sysslar med science communication. Vi träffade den person som är ansvarig för den pedagogiska verksamheten, t ex fortbildning  av lärare och skolbesök. En av de förändringar hon infört var att anställa lärare för att kunna utforma utställningarna och aktiviteterna så att ett besök i högre grad skulle innebära ett lärande. Hon var noga med att poängtera att NO inte är magi även om man gärna visar upp naturens mirakel i undervisningen. Naturvetenskap är en del av våra liv och det är viktigt att lyfta fram bland annat hur man kan koppla ihop NO med annat man lär sig i skolan.
Efter en stunds rundvandring fick vi i uppgift att kritisk granska en del av utställningen med hjälp av våra kunskaper om pedagogisk teori och science communication.  Det är intressant hur mycket man kan hitta, utöver rent pedagogiska frågetecken fanns det även funderingar hur centret skildrade genus, etnicitet och naturvetenskapens konsekvenser för våra liv.

Resan avslutades med en halvdags seminarium där vi gick igenom vad vi hade varit med om och vad vi tog med oss hem. Det var spännande och inspirerande hur stor plats ämnesinnehåll får ta i den brittiska skolan. Det får mig att tänka att man är inte ”bara” lärare utan NO-lärare, eller svensklärare eller slöjd lärare eller….

Men Bristol då?
Är det värt att lägga några semesterdagar där? Absolut! Bristol är en charmig stad. Bebyggelse från alla tidsåldrar i en salig blandning (Bristol bombades bland annat hårt under andra världskriget). Fina områden kring floden Avon, spännande kulturkvarter, bra restauranger och omväxlande shopping. Konstnären Banksy är från trakten och det finns flera exempel på hans konstverk på husväggarna i Bristol.

 

Några mycket intressanta webbresurser

www.stem.org.uk – kräver medlemskap (gratis). STEM står för Science, Technology, Engineering, Mathematics. Mycket material att inspireras av.

www.engineer-project.eu/ – teknik, massvis av projekt, lektionsplaneringar mm

http://www.eie.org/eie-curriculum/eie-content-area-connections – utmanande teknikuppgifter med lärarmaterial

https://www.linnean.org/education-resources/kids-zone – Linnean society of London

 

Att diskutera

  • Vad gör ni för att utvecklas som ämneslärare?
  • Hur kommunicerar ni naturvetenskap och teknik till elever, föräldrar, kollegor?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *