Förra våren deltog mina elever i Nätsmart som är ett projekt i Svedala kommun som leds av elevhälsan och involverar elever i olika åldrar och även deras vårdnadshavare. Jag var med under ett par tillfällen och fick höra eleverna berätta och diskutera om vad som är bra med nätet och vad som är kul att göra på nätet. De kom också in på obehagliga händelser de upplevt när de blivit kontaktade av människor de inte kände.
I höstas när de började årskurs 3 fick de en egen chromebook och jag märker att de nu är mer aktiva tillsammans på nätet i spel, chattar och sociala medier. Jag högläste Noelia och hemligheten av Caroline Engvall för att mina elever återigen skulle få möjlighet att samtala med varandra om vad som kan hända på nätet.
Boken är den första i serien Nollan och nätet och efter läsningen presenterade jag de andra fyra böckerna som eleverna sedan fick välja själva om de ville läsa.
Hemligheter
När vi har textsamtal väljer jag alltid ut ord och uttryck för att skapa en förförståelse och nyfikenhet inför läsningen. Innan vi började läsningen pratade vi länge om hemligheter. Vad är en bra hemlighet och vad är en dålig hemlighet? En bra hemlighet kunde vara att inte berätta vad man köpt i present till någon. Finns det dåliga hemligheter då? Jo, det fanns det svarade barnen. De gör att man får ont i magen. Noelia har en dålig hemlighet och mina elever var tidvis ganska irriterade på henne för att hon höll sin dåliga hemlighet för sig själv så länge. De ropade ut sin frustration i klassrummet: ”Varför berättar hon inte bara för sin mamma?” Andra exempel på ord som vi diskuterat under läsningen är till exempel skärmdump, förtal och hot.
Ensamhet
Noelia känner sig ensam i skolan och har inte några kompisar. Hur gör man för att få kompisar då? Barnen hade såklart många idéer. De tyckte det var viktigt att bry sig om varandra och att ha roligt tillsammans.
När kan det kännas bra att vara ensam? På toaletten svarade någon direkt. När vill man inte vara ensam? Man vill inte vara ensam när man går på restaurang. Någon ville inte vara ensam om de var ledsna eller arga och andra ville absolut vara det. Hur vet man vad kompisen vill? Vi pratade om kroppsspråk och att det är viktigt att lyssna på varandra.
Textens budskap
När vi hade läst ut boken fick barnen fundera på egen hand vad de trodde att författaren ville att vi skulle lära oss genom att läsa boken. När alla tänkt själva en stund fick de berätta för sin lärkompis. Därefter drog jag stickor i klassen och alla par fick delge sina tankar.
Så här svarade barnen:
- lita inte på alla
- gör inte som främlingar säger
- berätta för sina föräldrar, be om hjälp
- ha inte dåliga hemligheter
- skriv med dem du känner
- skicka inte bilder på dig själv
- var listig och tänk efter när du är på nätet.
Avslutande ord
Barnen har visat ett stort engagemang för boken och det har blivit intressanta samtal i båda mina klasser. Under högläsningen har det varit djup koncentration och stundtals så där magiskt, knäpptyst och förväntansfullt i klassrummet. Jag tror det beror på att boken ligger nära elevernas erfarenhetsvärld. En flicka beskrev att det kändes som om boken handlade om henne.
Jag hoppas att mina elever genom läsningen och samtalen, där de har fått möjlighet att lyssna på varandras tankar och idéer, har blivit ännu lite klokare och säkrare på hur de kan hantera situationer som de kan hamna i på nätet.
Att diskutera:
- Hur arbetar du för att skapa samtal om nätet med dina elever?
- Har du andra exempel på litteratur att använda som ingång till samtal om nätet?
Legitimerad lärare i svenska, matematik, NO och SO för förskoleklass och grundskolans tidiga år. En del av min tjänst är jag arbetslagsledare.