Enligt olika studier finns det flera framgångsfaktorer för lyckosam skolutveckling där samsyn är en av dem. Att skapa samsyn i är ingen quick fix utan kräver långsiktighet, helhetsperspektiv och fokus på skolans inre arbete. Men vad är samsyn och hur skapar man samsyn? Går det ens att få fullständig samsyn?
Spångholmsskolans utvecklingsarbete har under läsåret som gått handlat om att öka tryggheten och trivseln samt skapa en likvärdig bedömning där fokus har varit och är att skapa just samsyn. Med begreppet samsyn kopplat till betyg och bedömning menas att lärare tolkar och värderar på samma sätt, men det behöver inte innebära att de avger samma omdöme eller betyg. Hos oss har vi lagt en del tid på att resonera om tyngdpunkter i de olika ämnena och diskuterat bedömning utifrån olika tänkta scenarier, vilket har resulterat i det vi kallar standarder. Detta kan du läsa mer om i Jelenas blogginlägg: Rättvisande, likvärdiga betyg genom samsyn bland lärarna
Inför höstens arbete, både med betyg och bedömning och trygghet och trivsel, har vi valt att låta pedagogerna skapa egna scenarier eller dilemman baserade på vårens erfarenheter. Dessa scenarier ska ligga till grund för fortsatta samtal och diskussioner och vi tänker att de mer tydligt kommer att spegla en kontext vi själva befinner oss i, vilket ökar trovärdigheten och därmed möjligheten att känna engagemang i det fortsatta utvecklingsarbetet. Nedan finns några exempel på framtagna dilemman kopplade till betyg och bedömning:
Dilemma 1 : De nationella proven ska särskilt tas i beaktande när betyg sätts. Dessa prov grundar sig främst på att man visar kunskaper i skriftlig form. I vilken mån ska man låta skriftliga resultat och formella bedömningssituationer få större inflytande på betygen där elever på ett bättre sätt visar på sina kunskaper i det dagliga, mer informella arbetet i skolan?
Dilemma 2: Hur gör man för att hålla motivationen uppe i slutet av terminen, då betygen är satta?
Dilemma 3: Hur gör vi för att få eleverna att förstå att ett slutbetyg innebär att man ser tillbaka på elevens prestation i åk 7 – 9?
Dilemma 4: Hur gör vi med de elever som inte arbetar på lektionerna så ett sätt som gör att vi kan göra en bedömning av förmågor/kunskaper och sedan uteblir vid de mer formella bedömningstillfällena?
Dilemma 5: Hur vi med elever i åk 9 som vill göra kompletterande uppgifter i ämnen (so/no) som vi inte ska läsa mer för att öka möjligheterna att höja sitt slutbetyg i åk 9?
Nedan finns några exempel på framtagna dilemman kopplade till trygghet och trivsel:
Dilemma 1: Två elever exkluderar sig själv från de andra i klassen och drar sig undan. De pratar inte med någon och inte heller med varandra. Jag uppmuntrar de övriga att bjuda in de två eleverna, vilket de inledningsvis gör men säger sedan att det blir konstigt då de två inte själv bidrar. Vad ska jag göra? Hur mycket ska man som pedagog lägga sig i? Hur mycket ska andra elever “tvingas” att bjuda med elever som inte själv bidrar?
Dilemma 2: Enligt skolans regler och rutiner ska elever som varit i slagsmål skickas hem. Är detta rätt, vilka andra möjliga alternativ finns på hur vi som skola ska agera?
Dilemma 3: När man som lärare försöker lösa en konflikt mellan elever men hamnar i en situation där någon elev känner att man tar ställning mot denne. Hur ska man gå vidare?
Förhoppningen är att höstens dilemma samtal kring trygghet och trivsel kommer att förtydliga vilka situationer som kan uppfattas som kränkande och varför och att det i sin tur leder till ökad samsyn. Men vi hoppas också på att pedagogerna ges trygghet att agera i olika uppkomna situationer genom att dela med sig av olika erfarenheter och tankar, och det är främst här vi ser dilemmana som en möjlighet till framgång. Meningen är inte att komma fram till färdiga lösningar på diverse problematiska situationer utan snarare att utveckla vår kreativitet, att samarbeta och se varandra som resurser.
För att nå samsyn tänker jag att det är viktigt att förstå och arbeta utifrån att samsyn inte hänger ihop med att bemöta eleverna eller hantera konflikter på exakt samma sätt utan att ha ett gemensamt förhållningssätt. Dessutom är det viktigt att i den pågående arbetsprocessen våga blotta den samsyn som inte finns oss pedagoger emellan, det är först då vi kommer veta vad vi behöver skapa samsyn kring.
Att diskutera:
Vad betyder samsyn för er?
Hur försöker ni skapa samsyn på er skola?
Vilka fördelar och nackdelar ser ni med att använda scenarier/dilemman som ett sätt att nå samsyn?
Legitimerad lärare i åk 3–9 i svenska, historia, religion, samhällskunskap och geografi. Arbetslagsledare för arbetslag 7–9.