Så kul att lära sig om Berlins sevärdheter – inte sant?

Av min kollega Björn Perssons blogginlägg om undervisning i samhällskunskap Att växla upp och höja förväntningarna fick jag inspiration att vilja få mina tyskelever i åk 7 att tycka det var roligt att tillgodogöra sig realia om Berlin. Visst hade jag kunnat säga att vi nu ska läsa och lära oss om sevärdheter i Berlin och det ska vara målet att nå för denna vecka, men det kändes inte kul. Hur kunde jag väcka 26 elevers nyfikenhet, intresse och en vilja att veta någonting om Tysklands huvudstad?

Lektionsinnehåll

I stället för att skriva dagens mål och uppgifter på tavlan, började jag med 6 streck på tavlan – ”hängning”. (Bieffekt: vi repeterar alfabetet på tyska.) Ordet, som eleverna fick fram, blev LONDON. Många var alerta nu. Vaddå, London?  Har vi inte tyska? Jag utnyttjade deras nyfikenhet och sa med lurig lärarpondus: ”Ja, alltså vissa saker förväntas man ju bara kunna, t.ex. att Eiffeltornet ligger i London.” (Jag ritade samtidigt ett enkelt Eiffeltorn till vänster om och under ordet London för att kunna fylla på med Paris). 15 armar minst viftade genast samt att protester hördes. Vi rättade till begreppen och fick upp 3 städer samt därunder 3 ”torn” på tavlan (jag kan rita hjälpligt): London och Big Ben (96m), Paris och Eiffeltornet (300m) och – till slut – Berlin och TV-tornet (368m).

Nu var verkligen alla med, tyckte det var roligt. Av erfarenhet visste jag att det var dags att utnyttja den förväntansfulla stämningen med elevaktiva uppgifter, som kanaliserar deras energi “rätt”.

  • BERLIN: Jobba i 15 min
    • Använd boken sid 27
    • Jobba med en kompis
    • Ta reda på så mycket ni kan om TV-tornet
    • Titta på sidorna 25-31
    • Nämn minst 3 ytterligare sevärdheter i Berlin
  • Under tiden suddade jag London och Paris från tavlan för att få plats med vad eleverna kom fram till. Efter 15 min fyllde vi tavlan med begrepp, mått, namn, byggnader, symboler.
  • Mål för veckan: vi enades om 7 sevärdheter med tillhörande kunskap om dem.

Lektionen därpå lyssnade vi först på och sedan läste texten om Berlin högt i par för att ”knyta ihop säcken” och översatte den tillsammans. Dessutom fanns det en övning med bilder och kombinationsuppgifter i övningsboken, vilket helt plötsligt också ledde till en lyckad övning, eftersom eleverna så aktivt hade förberett sig.

Som slutkläm ”förhördes” eleverna med en Quizlet, huvudsakligen på svenska, det var ju realian som var viktig, förutom några nyttiga glosor från texten.

Förklaring till lektionsplaneringen

  1. Varför momentet ”hängning”?
    • Aktiverande uppgifter ökar dopaminhalten, vilket skärper uppmärksamheten. Även lyckokänslan ökar. Det blir lättare att hålla kvar tanken och, som jag tidigare har skrivit om, en tanke krävs för att skapa ett minne.
  2. Varför rita på tavlan i stället för att visa fina bilder?
    • Det har en rolig effekt när jag (läraren) bjuder på mig själv och vågar rita (mindre vackert). Dessutom kom det ju fina bilder senare i boken.
    • Eleverna fick komma fram och fylla tavlan, ett lustfyllt moment men viktigt att läraren har kontrollen kvar. Resultatet ska vara behjälpligt för de andra samt att alla ska vilja följa med i vad som händer där framme.
  3. Varför arbete i par?
    • I språkundervisning är pararbete, enligt mig, tämligen optimalt. Eleverna är maximalt interagerande runt flera av språkundervisningens centrala moment: läsförståelse, tala och uttala, höra och förstå, i viss mån skrivmomentet.
    • Det är lättare för eleven att upprätthålla ”ficklampan” (också någonting som jag har skrivit om tidigare), alltså fokus på rätt sak, när man jobbar i minimal gruppstorlek.
  4. Varför Quizlet?
    • Quizlet är ett mycket bra redskap för att implementera beständig kunskap. Genom tävlings- och upprepningsmomenten sitter kunskapen till slut i långtidsminnet.
    • Här kan du testa dina Berlin-kunskaper enligt nivå åk 7. “Viel Spaβ” med Quizlet!

Slutord: det finns så många olika sätt att lägga upp en lektion på. I det här exemplet har jag främst använt mig av tipsen jag fick efter en föreläsning med Anna Tebelius Bodin, se inlägg. Ur varje föreläsning plockar jag guldkorn som jag använder på ett för mig bekräftande sätt. Det är min erfarenhet att om jag känner mig trygg och har kul i klassrummet, upplever eleverna det likadant – och vice versa.

Att diskutera inför planerandet av en lektion:

  • Vilka metoder använder jag just till denna lektion och varför?
  • Hur intresserar jag eleverna?
  • Vad gör en lektion “rolig” egentligen?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *