Så kan vi bygga bärande relationer

I min förra bloggtext skrev jag om hur viktiga relationer blivit i svensk grundskola och vilka faror och fallgropar jag tror att detta kan medföra. Nu fortsätter vi med hur goda skolrelationer kan byggas och hur de bör se ut.

Goda relationer mellan lärare och elev är inte en absolut förutsättning för att lärande ska kunna ske. Det är fullt möjligt att lära sig saker ändå. När du tittar på en instruktionsvideo på Youtube, läser facklitteratur eller går på en föreläsning, lär du dig nya saker utan att den som förmedlar kunskapen har skapat någon relation till dig. Så fungerar också de flesta elever. Relationer blir nödvändiga först när vi talar om elever som inte accepterar dig som ledare. Så länge de lyssnar och deltar utan att störa andra, kan du glatt undervisa på och relationerna som eventuellt växer fram, gör det som en konsekvens av undervisningssituationen. Men om de struntar i dina regler, arbetsvägrar eller stör undervisningen, och tillrättavisningar inte har någon effekt, kan relationsbyggande vara lösningen. Alltså: syftet med relationsskapande är att det ska leda till att eleven följer dig och deltar i din undervisning. I övrigt kan förstås relationer vara trevliga, men det får vi se som en bonus.

 

Rollerna viktiga

Några elever kommer förmodligen att se dig som motståndare inledningsvis. De kanske redan har en negativ bild av skolan eller av vuxenvärlden. Du behöver således vinna dessa elevers förtroende på något sätt. Här finns det dock en hel del fällor att trampa i.

En relation mellan lärare och elev kallar jag för en skolrelation. Skolrelationer skiljer sig mycket från hur livets olika relationer vanligtvis ser ut, eftersom själva förutsättningen för en skolrelation är att den skapas mellan en som bestämmer och en som lyder, om vi ska uttrycka oss lite krasst. Om relationen ska leda till ökat deltagande och lärande för eleven, gäller det att den präglas av att det är du som leder (eftersom du ju sitter på agendan, planeringen och instruktionerna). När du ska försöka vinna en elevs förtroende kan det dock vara lockande att lägga era roller åt sidan lite, för att göra dig populär. Kanske kan du lyckas vinna över eleven på din sida genom att kliva ur lärarrollen och skämta på elevers vis? Eller genom att använda en jargong som du vet att elever använder sinsemellan? Eller så kan det vara frestande att lägga undan några tråkiga krav och regler. De flesta elever gillar en tillåtande lärare. På så sätt kan du göra dig populär, men skolan är ingen popularitetstävling. En sådan relation har du inte så stor nytta av i klassrummet. Där är ditt jobb att vara kravställaren och när du åter hoppar in i lärarrollen och börjar ställa krav på eleven, tar du bort det eleven gillade med dig och hen känner inte igen dig. En sådan relation är inte ett bra verktyg för lärande. Det är bara att acceptera att det är bättre att vara en tråkig vuxen än en ball polare.

En annan baksida av en sådan relation är att du gör dina kollegor en otjänst. Du blir the good cop som tillåter saker som andra lärare förbjuder. Eleverna kommer att vända ditt beteende emot dina kollegor. Här är det viktigt att ni är överens och att alla är lojala och ställer upp på de regler ni beslutat om. På arbetslagsmötet får du vädra vilka åsikter du vill, men när ni tagit beslut och du går ut för att möta eleverna, måste du ställa upp på de beslut ni tagit. 

Relationen du bygger måste vila på de roller ni har, nämligen lärare och elev. Ditt budskap måste hela tiden vara: “Jag är din lärare och jag är här för att hjälpa dig med ditt skolarbete”. Naturligtvis kan du vara behjälplig med andra, praktiska saker också, men ditt jobb är att undervisa och det ska också genomsyra dina relationer. Låt undervisningens innehåll vara det ni möts kring! Prata med eleverna om det så ofta du kan, även efter lektionen eller i matsalen.

 

Skolan får inte bli en bubbla

Under sista skolveckan önskade eleverna i en av mina klasser att få göra filmer där de parodierade sina lärare. En sak slog mig när vi sedan tittade på dem. Oavsett vilken vuxen de porträtterade: kurator, skolsköterska eller de olika lärarna, framställdes alla som mesiga. De lade sina huvuden på sned, pratade med mjuk och vän röst och uttryckte sig försiktigt. Min känsla när jag såg filmerna var att eleverna ser på skolpersonal som betydligt mesigare än vuxna de möter i andra sammanhang. Om jag ska tro mina elever, är vi duktiga på att lyssna och förstå, men sämre på att vara raka och tydliga. Det rimmar också med en annan tes jag har, nämligen att mycket av det beteende eleverna uppvisar i skolan, aldrig skulle accepteras hemma. Ibland kan skolpersonal i sin iver att vilja bemöta elever smidigt och respektfullt, bli väl mjuka. Vissa beteenden kommer i alla andra sammanhang i livet att ge konsekvenser i form av en upprörd omgivning. Skolan bör inte bli en bubbla där normala sociala mönster är helt utsuddade. En skolrelation behöver också innehålla reaktioner och konsekvenser. Var tydlig med vad som är ditt ansvar och vad som är elevens.


Ta konflikter!

Det är lätt hänt att man som lärare blir onödigt försiktig i kontakten med en elev man vill skapa en relation till. Goda skolrelationer byggs med både värme och tydlighet. Att sätta gränser är också ett sätt att bry sig. De av mina gamla elever som alltid hälsar eller stannar och pratar när vi möts, är ofta de elever jag skällt mest på. Genom att ta striderna och genom att vara uthållig och envis, visar du vad du tycker är viktigt och sätter spelreglerna för relationen. När de är satta, kan relationen handla om positiva saker, och ni slipper fastna i ett evigt tjatande. Och efter en konflikt med en elev är du aldrig långsint. Nästa lektion står du där med ett leende igen!

 

Glöm aldrig att ge en motivering!

När du sätter gränser, när du säger nej, var då noga med att förklara varför. När du gör det blir ditt nej dels begripligt för eleven, och dels sänder du ut signalen att du tar hen på allvar. Det är dessutom inte självklart för alla elever varför de blir tillsagda. De kan uppleva sitt eget beteende som helt oförargligt och reflekterar kanske inte över att det exempelvis kan störa andra. Ingen gillar ett nej utan motivering. Inte vi vuxna heller. Däremot ska du inte fastna i motiverandet. Har du förklarat för klassen en, två eller tre gånger varför ingen får gå ut och sätta sig i korridoren och jobba eller varför de inte får samarbeta vid ett visst moment, räcker det sedan att säga nej och hänvisa till tidigare förklaringar. Annars riskerar du att fastna i förhandlingar om allt.

 

Beröm, men beröm ärligt

Beröm är en viktig ingrediens när du bygger relationer. När eleven känner att hen lyckas och att du ser det, förstärker det beteendet. Berömmet måste dock vara proportionerligt mot handlingen. Om du överdriver eller berömmer för minsta lilla, kommer eleven att genomskåda det. En god relation ska bygga på ärlighet. Gör bruk av “de små gesternas magi”. Ett leende eller en tumme upp fungerar ofta lika bra som ord. Det bryter dessutom inte tystnaden.

 

Bygg inför alla, bygg med gruppen!

Trots att jag tidigare skrev att det bara är ett fåtal elever som är beroende av relationsskapande, är det ändå viktigt att du bygger med gruppen. När du berömmer eller tillrättavisar, skickar du en signal till gruppen om hur du vill ha det. Då blir dina regler konkreta, ord blir till handling. Om du är konsekvent kommer du dessutom att signalera att alla i rummet är lika mycket värda och att alla är “lika inför lagen”. För de elever som har en negativ bild av vuxenvärlden är det viktigt, eftersom dessa ofta lever med en uppfattning om att alla vuxna tycker illa om dem. Rättvisa uppskattas ofta av elever. En rättvis vuxen är en vuxen som går att lita på.


Var en positiv ledare

…och då menar jag både positiv OCH en ledare! För att du ska fungera som en förebild måste du först ses som en ledare. Att vara snäll är visserligen bra, men det är ingen garanti för att alla elever kommer att följa dig. Det vore sympatiskt om det fungerade så, men vi är flockdjur och vi följer den som leder. Alltså behöver du visa att det är du som bestämmer och att du menar allvar med det. När du stått på dig och vunnit några strider, kommer fler att lyssna på dig. Det är en förutsättning för en god skolrelation, att eleven ser dig som ledare. I en grupp framträder alltid en ledare. Om inte du tar en tydlig ledarroll, kommer någon av eleverna att göra det och det blir otryggt för resten av gruppen. 

När du är ledaren är du också en förebild. Visa nu att du gillar ditt jobb och att du gillar klassen. Din inställning sprider sig i elevgruppen och det är svårt att värja sig mot någon som verkar gilla en.  Ge dem kollektivt beröm efter en lyckad lektion. Även kollektivt beröm biter! Jag har ibland varit förvånad över att elever jag nästan aldrig pratat med mellan fyra ögon ändå verkar ha förtroende för mig. Jag tänker att det beror på att det gått fram att jag gillar klassen och att de ser sig som en del av densamma. 


Tillrättavisningar

När det gäller skarpa tillsägelser i klassrummet (alltså när du behöver bli extra tydlig, visa att du menar allvar och kanske höja rösten) har jag en regel jag försöker hålla mig till: Skarpa tillrättavisningar av en grupp elever kan tas inför hela klassen, medan skarpa tillsägelser av en enskild elev tas i enrum. Ibland behöver du skicka signalen om vad som är acceptabelt till hela klassen, men att som enskild individ bli utskälld inför resten av klassen kan kännas förnedrande. Då tar jag hellre in den eleven i grupprummet eller håller kvar den efter lektionens slut. Vid ett sånt samtal försöker jag vara glasklar med mitt budskap, men också visa att jag säger detta för att jag bryr mig om eleven. Att det på lång sikt kommer att gynna eleven att förändra sitt beteende. Här är en oneliner jag brukar använda när jag har mitt första enskilda samtal med en elev jag inser att det kommer att bli mycket jobb med: “Du kanske inte gillar mig, men jag kommer alltid att gilla dig. Även om du gör saker jag inte gillar och även om jag blir arg på dig, kommer jag alltid att fortsätta gilla dig som person”. Det brukar bli en bra start och det är också en bra signal att skicka till mig själv: Jag ska tycka om den här eleven.


Använd relationen!

Ibland träffar jag på resonemang från skolpersonal om att man inte vill ta strid med en viss elev eftersom man inte vill sabba relationen. Men om relationen inte håller för en tillrättavisning är det ingen god skolrelation. När du byggt en relation – använd den! Visa eleven vägen! Hjälp eleven att förändra sin syn på skolan och/eller sitt beteende och använd relationen till att få eleven att inse sina skyldigheter och sitt eget ansvar. Ställ krav! På så sätt hjälper du eleven att lyckas, både i sina studier och i sociala situationer.

 

Att diskutera

  1. Hur gör du för att skapa goda relationer?
  2. Vilka konkreta lärarbeteenden bidrar till att skapa respektive skada elevernas förtroende?
  3. Hur vill du att din kollegas relationer till era gemensamma elever ska se ut?
  4. Vilka är de största utmaningarna när det gäller relationsbyggande?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *