Resultatmål på Marbäcksskolan – del 1

En del i Marbäcksskolans systematiska kvalitetsarbete är våra resultatmål. Resultatmålen och planen för att nå dem beslutar vi tillsammans i våra team. Terminsstarten inleddes med att vi läste igenom den enskilda reflektion vi skrev precis innan sommarlovet, kring elevernas resultat och vår undervisning. Vi läste också läroplanens första och andra kapitel och därefter diskuterade vi tillsammans i teamet vad vi såg för behov hos våra elever. När vi lyfter fram våra olika idéer om våra elevers behov utifrån vår egen reflektion tror jag att vi hamnar närmare problemet än om vi diskuterat utifrån endast läroplanen och resultaten. Vad behöver våra elever utveckla under läsåret för att nå bättre resultat? 

Enskild reflektion

Jag har tidigare skrivit om enskild reflektion kopplat till det kollegiala lärandet men varje termin skriver vi även en enskild reflektion utifrån våra resultat och vår undervisning. Texten delar jag med min rektor som ställer frågor, utmanar mina tankar och hjälper mig vidare i mitt arbete. En fråga som jag fått är hur jag gör för att få alla mina elever aktiva i textsamtal och hur jag vet att de är det. Frågan fick mig att tänka till kring vad jag gör och hur jag dokumenterar. 

Det är en utmaning att få alla elever att känna trygghet i en stor grupp. Även om vi arbetar med EPA så verkar det ibland närmast trigga tystheten. När förväntan inte finns verkar det ibland enklare och ovana händer viftar ivrigt, då är det kravlöst. Jag ska försöka att ge mer tid när jag ställt en fråga, väntar jag längre vill fler berätta/ svara, men det är samtidigt viktigt att behålla ett flow genom lektionen så att jag inte “tappar” elevernas intresse och engagemang. Vi utgår från bilder och öppna frågor. Det går att få kommentarer från de flesta elever, däremot är det svårt att inte bara få enkla kommentarer av en del barn. De behöver träna mer tänker jag, kanske i en mindre grupp där de får mer talutrymme och där texten engagerar och har tydlig koppling till just deras intressen. 

Nytt läsår och nytt resultatmål

Mitt team undervisar två klasser i årskurs 2 och vi skulle tillsammans hitta det som vi behövde prioritera i våra grupper för att våra elever ska nå bättre resultat under läsåret.

Vi såg att eleverna behöver utveckla sin förmåga att samtala. Våra elever betedde sig olika beroende på vilket ämne de hade och vilken typ av frågor vi ställde. Vi såg att några elever var starka när de samtalade kring det vi läste och gärna förutspådde och resonerade kring olika möjliga lösningar på karaktärernas problem i den gemensamma litteraturen. Andra var mer aktiva muntligt i matematiken och berättade gärna hur de tänkte. Några berättade med lätthet om fjärilens livscykel och andra ställde frågor och använde olika fraser i engelskan. De flesta deltog gärna i gemensam sång men några sjöng tyst. I läroplanens kapitel 2.1 står det bland annat att: “Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.” Frågorna vi ställde oss var: Hur får vi fler att våga mer och nå längre? Vad kan vi förändra i vår undervisning för att ge eleverna nya möjligheter? 

Nuläge och uppföljning

Resultatmålen handlar om våra elever här och nu och vi följer upp dem ett par gånger varje termin. För att mäta resultaten och göra uppföljningar har vi använt Nottinghams fyrfältare som verktyg. Vi tittar på varje elevs prestation och progression i varje ämne för att se förflyttningar och likheter/skillnader mellan de olika ämnena. 

Vi utvärderar och analyserar vår undervisning med ett dokument som stöd för våra åtaganden. Vi förändrar våra insatser eller fortsätter arbeta med det som fungerar, beroende på vilka resultat vi ser.

Avslutande ord

“För att höja elevernas studieresultat är det nödvändigt att förändra klassrumspraktiken, och för att förändra klassrumspraktiken krävs nytt lärande.” (Katz och Ain Dack, 2017) Vi som lärare behöver spetsa till vår undervisning och förändra den för att ge eleverna nya möjligheter att utvecklas. Att ständigt utvärdera, ompröva och inte göra samma sak om det inte ger resultat är en del i lärarens vardag. Samtidigt tänker jag att det är viktigt att inte ha för bråttom när vi inför nya arbetssätt i klassrummet, vi kan inte ge upp om det inte fungerar första gången. 

Sedan vi satte målet har jag funderat på om vi egentligen borde arbetat med gruppen och att alla känner sig trygga och vågar prata. Eller tänk om det är mina frågor som ställer till det för eleverna? Vad ställer jag egentligen för frågor…

Att diskutera: 

  1. Hur arbetar din skola med resultatuppföljning?
  2. Hur vet ni att ni arbetar med rätt saker?
Share Button
Om författaren
Förstelärare Marbäcksskolan | frida.celander@skola.svedala.se

Legitimerad lärare i svenska, matematik, NO och SO för förskoleklass och grundskolans tidiga år. En del av min tjänst är jag arbetslagsledare.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *