Resultatmål, nationella prov och motivation

En del i Marbäcksskolans systematiska kvalitetsarbete är våra resultatmål. Resultatmålen och planen för att nå dem beslutar vi tillsammans i våra team. Vi utgår från våra elevers behov och vår egen reflektion, som vi skriver varje termin då vi analyserar våra tidigare resultat. Vad behöver våra elever utveckla under läsåret för att nå bättre resultat? Ett av våra resultatmål i årskurs 3 det här läsåret är att vi vill se förbättrade resultat på det nationella provet där eleverna skriver faktatexter. 

Vi har bestämt oss för att under hösten träna på att skriva faktatexter utifrån givna stödord liknande strukturen på det nationella provet och även förbereda eleverna på hur det går till praktiskt eftersom vi sällan har prov. Min erfarenhet är att många elever är lite oroliga inför de nationella proven och jag hoppas att de genom träning kan känna att det inte är läskigt och svårt. Tänk om de istället kan längta lite tills det är dags och älska utmaningen…

Förberedelse och tankekarta

Mina elever fick skriva en faktatext om regnskogen eftersom de under högläsningen av Legenden om Sally Jones hade visat ett stort intresse för både regnskogen och djuren som bor där. De hade många frågor och vi läste texter, tittade på bilder, såg film och sökte svar tillsammans. Utifrån de stödord som förekommit under arbetet gjorde jag en tankekarta. När det var dags att skriva läste vi igenom den tillsammans och hjälptes åt att förklara orden. 

Skrivandet

I en timme skrev barnen sina texter. Deras engagemang för regnskogen lyste igenom när de illustrerade sina texter med bilder som visade regnskogens olika skikt, eller hur några orangutanger trängdes i ett träd. Jag fick frågor som: Hur mycket regnskog finns kvar? Hur mycket regnskog har avverkats? Hur mycket regnar det i regnskogen? Vi fick hjälpas åt att komma ihåg och jag fick skriva fler stödord på tavlan, ord som blev frivilliga att använda. 

Förbättra text och återkoppling

När barnen sa att de var klara påminde jag dem om att först läsa igenom sin text. Efter en stund frågade jag dem om de hade förbättrat något och det hade nästan alla gjort. Jag läste igenom alla texter innan de lämnades in och var och en fick en direkt och individuell återkoppling på sitt arbete.“ Den här meningen gillade jag verkligen!” eller “Vad intressant att du skrev om det här, det hade jag glömt.” “Vilken bra förklaring du skrivit, det visar att du verkligen förstått varför regnskogen är viktig för vår planet.” 

Det blev ett bra lärtillfälle där eleverna verkligen visade vad de lärt sig om regnskogen. De fick beröm för sin ansträngning och att de verkligen hjälpt varandra att bibehålla koncentrationen genom att ha studiero i klassrummet. Det var tyst och lugnt, alla satt på sina platser och jag kunde smyga runt och hjälpa, bekräfta och peppa. Någon var nervös innan och någon tyckte det kändes svårt, de eleverna fick extra mycket uppmuntran och hjälp att komma igång. Några barn satt tillsammans med vår speciallärare Margareta som kunde ge tätare återkoppling och mer stöd om det behövdes, vi ville att alla efteråt skulle känna att de lyckats med uppgiften. 

En aspekt i förberedelserna inför de nationella proven var att jag och Margareta kunde se vilka elever som behöver genomföra proven i en mindre grupp eller enskilt, för att få bästa förutsättningar att lyckas. Även om vi hade en god uppfattning om detta redan innan genomförandet kommer vi att göra justeringar utifrån det vi observerade. 

Avslutande ord

I kollegiet diskuterar vi mycket kring elevers uthållighet, deras förmåga att ta sig an en uppgift och försöka själv innan de ber om hjälp. I våra samtal lyfts det också återkommande att just pojkar oftare visar motstånd vid skrivande. Efter lektionen reflekterade jag över vad som gjorde att de flesta elever hade uppvisat en längre uthållighet än de har annars. De skrev bättre texter än de gjort tidigare under hösten och inget motstånd syntes eller hördes. Vad var det som påverkade elevernas motivation positivt? 

Den viktigaste anledningen tror jag beror på att eleverna var engagerade i ämnet och hade mycket faktakunskap. De visade en förståelse för ämnet genom att använda stödorden korrekt. Eftersom skrivuppgiften var tydlig och hade en struktur eleverna kände igen kan även det ha bidragit till att de lyckades bra. Uppgiften var inte för svår men ändå krävande.

Efteråt uttryckte barnen sig positivt om provsituationen. Fast lite nervösa kommer de nog ändå att vara när det väl är dags framåt vårkanten…

Att diskutera:

  • Vad tror du påverkade elevernas motivation? 
  • Hur förbereder du dina elever inför de nationella proven?
Share Button
Om författaren
Förstelärare Marbäcksskolan | frida.celander@skola.svedala.se

Legitimerad lärare i svenska, matematik, NO och SO för förskoleklass och grundskolans tidiga år. En del av min tjänst är jag arbetslagsledare.

En reaktion på ”Resultatmål, nationella prov och motivation”

  1. Jag tror att det grundläggande förarbetet har stor del i elevernas motivation att utföra ett bra arbete. Eleverna läste faktatexter på bl. a. NE och de fick göra egna anteckningar med stödord vilket gjorde att de kände sig väl pålästa. Detta gjordes dessutom i en tid då det pratades en hel del om regnskogen eftersom det just var presidentval i Brasilien. En av kandidaterna ville skydda regnskogen och den andre ville skövla den. Texterna kändes viktiga och aktuella.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *