Regelbundet och varierande arbete med läsförståelse

Efter att ha varit med i en fortbildning kring Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse har jag varit mycket intresserad av läsförståelse.  Barbro Westlund skriver ”Att undervisa i läsförståelse är att undervisa för ett livslångt lärande” och det instämmer jag verkligen i. Jag har i många år bedrivit regelbunden undervisning i läsförståelse. I år arbetar jag med detta två lektioner i veckan med min årskurs 4. Det är inte bara viktigt utan också väldigt roligt. Diskussionerna blir, när eleverna har blivit vana, både givande och entusiastiska. Efter att ha arbetat med ”läsfixarna” hela årskurs 3 använder vi oss även i år av dem, men nu för att fördjupa oss mer i texterna. Dessutom introducerar jag andra läsförståelsestrategier. Min tanke denna termin är att arbeta grundligt med en strategi i taget och avsluta terminen med en bokcirkel.

Varje lektion börjar med att vi repeterar vad vi gjorde förra gången och sedan modellerar jag dagens uppgift. Eleverna arbetar parvis med den nya uppgiften och efter det går vi igenom olika svar tillsammans. Alla ska ha fått möjligheten att prova uppgiften tillsammans med någon och hört förslag på olika lösningar från övriga elever innan de ska arbeta på egen hand.
Vi började terminen med att arbeta med spågumman. Jag valde en text från ”En läsande klass” som heter ”Världen bredvid vår” ur Stjärnsvenska. En läsande klass – Världen bredvid vår
Den handlar om Amanda som lever i två parallella världar och är två helt olika personer i de båda världarna. Första gången läste jag ett kapitel högt för klassen som sedan fick diskutera vad de trodde att texten skulle komma att handla om. Redan här märkte jag att klassen har arbetat med detta förra året, det blir långa diskussioner och flera olika förslag. Varje gång som vi senare börjar på ett nytt kapitel använder vi spågumman. Hon finns med parallellt med de andra strategierna.

spagumman

Eftersom vi har arbetat mycket med läsfixarna vill jag nu introducera nya strategier. Vi börjar med textkopplingar och då tar jag en i taget. Första gången använder vi bara text till själv. Jag väljer att börja med den eftersom eleverna ofta har lättare att prata utifrån sig själva. Efter att ha läst två kapitel högt för klassen diskuterade vi vad de kände igen ifrån sig själva och sin omgivning. Det blev fantastiska diskussioner kring vilka roller olika personer i en klass har och hur svårt det kan vara att ta sig ur dessa. När jag upptäckte att texten gav upphov till väldigt bra värdegrundsdiskussioner bestämde jag mig för att använda samma text flera lektioner istället för att ta en ny text varje gång. Nu har vi haft samma text i 5 veckor och vi har fått så mycket bättre diskussioner genom detta. Vi lärare har nog ofta föreställningen att det måste hända något nytt hela tiden och vi har bråttom för att hinna så mycket som möjligt men genom att använda samma text många lektioner har vi verkligen gått på djupet i texten. Vi fortsatte med text till text, och skulle då hitta likheter i andra texter. Förslagen pendlade mellan ”Den magiska kappan” (fantastiskt bra bok av Katarina Genar)och ”Pelle Svanslös”. Slutligen blev det text till världen och eleverna använde verkligen analysförmågan. Om människor hade vågat släppa sina roller och säga ifrån hade vi haft färre konflikter i världen, enades vi snabbt om.

Text till text-koppling – När texten jag läser påminner om en annan text jag läst. Exempel: ”När jag läst så här långt påminde den här boken mig om en annan bok. Den handlar också om en flicka och en pojke som tyckte om varandra och som fick träffas i hemlighet.”
Text till själv-koppling – När en text får mig att tänka på mitt eget liv. Exempel: ”Det här textavsnittet fick mig att tänka på att när jag var liten så fick jag inte leka med pojkar. Min mamma och pappa tyckte att det var lugnare med flickors lek. Konstigt att vuxna kan tycka så!”
Text till världen-koppling – När jag förstår hur läsningen kan kopplas till världen utanför.
Exempel: ”Jag funderar över att människor har olika villkor, några är rika och andra är fattiga. Det finns också andra skillnader på människor som gör att de inte får vara med varandra. Här handlade det om bondens fattiga pojke och den rika flickan. Ser det ut så här i världen, att människor har olika värde beroende på om de är rika eller fattiga?”
Källa: En läsande klass

Nu återvände vi till läsfixarna och använde då reportern. Vi repeterade tillsammans hur man kan ställa frågor på raderna, mellan raderna och bortom raderna. Jag modellerade ett par frågor och sedan fick de parvis skriva frågor till samtliga nivåer. Senare fick de

Elevernas frågor på padlet.com
Elevernas frågor på padlet.com

skriva in sina frågor på en ”padlet” som jag skapat på padlet.com. Detta är en digital anslagstavla där man kan sätta upp ”lappar” med sina frågor. Eleverna kan på så sätt läsa varandras frågor samtidigt. För att arbetet med att skriva frågor skulle bli meningsfullt fick de nu svara på varandras och de upptäckte då att en del frågor är svåra att svara på. Detta gav mycket bra diskussioner kring hur en fråga ska ställas som andra ska kunna svara på. Exempelvis : ” Var är Amanda?” Ja, hon kan ju vara på många ställen. Vad menar de? När vi snart börjar på en ny text ska de vara reportrar igen och då ska det bli intressant att se om de kommer ihåg vilka bra förslag de hade på hur man kan ställa frågorna så att den som ska svara förstår.

Slutligen har vi för första gången arbetat med Venndiagram. Vi har i detta jämfört olika personer i berättelsen för att hitta likheter och olikheter. I detta arbete märker man att vi har gått på djupet i texten och verkligen diskuterat de olika personerna grundligt.

Terminen kommer att avslutas med en bokcirkel där eleverna gruppvis läser samma titel och varje vecka får uppgifter inom läsförståelse att arbeta med. Uppgifterna kommer att utgå från de olika strategier som vi har arbetat med och då är det dags att arbeta enskilt för att sedan redovisa i gruppen.

Att diskutera:

  • Hur arbetar du med läsförståelse?
  • Hur ofta arbetar du med läsförståelse?
  • Hur arbetar du för att få med dig alla elever?

 

Referenser:

Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Natur och Kultur
En läsande klass – att undervisa i läsförståelse

Share Button

En reaktion på ”Regelbundet och varierande arbete med läsförståelse”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *