I vårt temaarbete om “Våren” har vi fokuserat på det muntliga berättandet och att få redskap för att läsa faktatexter. Vi har på skolan under läsåret jobbat med Läslyftets modul ”Samtal om text” och i temat har klassen jobbat med en del av övningarna. Jag också läst Adrienne Gears bok ”Att läsa faktatexter” Undervisning i kritisk och reflekterande läsning”(2015, Natur och Kultur), som jag rekommenderar om man vill få lite nya redskap i sin verktygslåda.
Faktatexter vs skönlitteratur
”Att läsa faktatexter” är en lättillgänglig och inspirerande bok. I inledningen tar Gear upp några intressanta tankar att reflektera kring.
Hur stort utrymme ger vi skönlitteratur, berättande texter och skönlitterära författare i skolan idag?
Tänk sedan på vilka olika texttyper vi möter genom livet utanför skolans värld. Hur förbereder vi bäst våra barn för framtiden?
Över 80% av böckerna i klassrummet föll under skönlitteratur/berättande texter på lågstadiet. Jag älskar skönlitteratur, men jag tror vi behöver bli mer medvetna om vilka val av texter vi gör och varför. I Gears bok uppskattas det att den läsning vi ägnar oss åt utanför skolan till 80% består av faktatexter. I begreppet faktatexter ingår mycket tex. sakprosa, recept, arbetsbeskrivningar, kartor, skyltar, tidningar mm.
Hur ofta undervisar vi om olika faktatexter, låter barnen låna faktaböcker på bibblan till tyst läsning, har en faktabok som högläsningsbok, läsläxa eller gör författarporträtt om sakprosaförfattare?
Strategier
Adrienne Gear är själv lärare och läsmentor för pedagoger i Kanada och kopplar forskning och beprövad erfarenhet till verkligheten i klassrummet. Hon ger många konkreta lektionsexempel till varje kapitel.
I boken möter vi fem olika lässtrategier eller ”läsförmågor” för faktatexter. En del lika med strategierna för skönlitteratur, andra med lite annat fokus.
- Att zooma in – känna igen, lokalisera och tolka särdrag (språkliga drag) i text.
- Att ställa frågor och göra inferenser – för att få en djupare förståelse av faktatexter.
- Att avgöra vad som är viktigt – hitta de viktigaste idéerna i texten.
- Att göra kopplingar – till egna erfarenheter och bakgrundskunskap för att fördjupa sin förståelse.
- Att transformera – känna igen en förändring i sitt tänkande eller sin uppfattning under läsning av faktatexter.
THIEVES – Att avgöra vad som är viktigt
När vi tillsammans skulle läsa kapitlet om “Våren” i vårt NO-läromedel, inledde vi med att leka informationstjuvar efter strukturen THIEVES.
THIEVES är en engelsk akronym som står för:
Title (titel)
Heading (rubrik)
Introduction (inledning)
Everything I know (allt jag redan kan om ämnet)
Visuals (bilder, diagram, tabeller)
End of chapter material (sammanfattning)
So what? (Vad vill författaren säga med det här?)
Eftersom det är en åk 1 och det var första gången vi gjorde övningen, valde jag ut tre delar ur THIEVES: titel, rubrik/underrubriker och bilder. Vi kommer att utöka efter hand. I samlingsringen fick barnen enskilt eller i par först läsa titeln och alla rubriker och underrubriker, därefter kollade vi på bilder och bildtexter. Vi tog god tid på oss.
Vi pratade sedan om vad vi fått reda på och om det var något som verkade spännande. Vad ville de veta mer om? Många händer i luften och intresset var väckt! ”Myrornas vapen” och ”Fjärilens snabel” var rubriker som stimulerade till mer läsning. Vi fortsatte med att jag läste högt och samtidigt visade text och bild på projektorn, där jag scannat in kapitlet, likt en storbok.
Hem-och expertgrupper – Att zooma in
Vi har arbetat i hem-och expertgrupper, för att lära oss mer om vårblommor och fåglar. I trygga hemgrupper ska barnen muntligt redovisa, men arbetet startar i en expertgrupp. Alla i hemgruppen får vars en vårblomma och går till respektive expertgrupp. I expertgruppen har alla samma blomma. Sammansättningen i hem-och expertgrupperna varierar beroende på övning. I en muntlig övning, där vi nu ska läsa en text behöver det vara minst en stark läsare i varje expertgrupp. Gör man en skrivuppgift, får man tänka på att det i hemgruppen ska finnas någon som är god skribent osv.
Vi har satt upp riktlinjer, för hur vi jobbar i expertgruppen:
1 – Studera och prata om bilderna.
2 – Läs faktatexten gemensamt, likt parläsningen (stafettläsning).
3 – Välj ut fakta ni ska berätta i er hemgrupp.
Som stöttning har jag skrivit upp olika rubriker på tavlan.
4 – Öva i par på att berätta till bilderna.
När arbetet i expertgruppen är klart, är det dags för att samlas i hemgrupperna. Alla är nu förberedda för att berätta om sin blomma. Det finns en informationsklyfta och barnen behöver lyssna på varandra, för att lära sig om de olika blommorna. Avslutningsvis sammanfattar gruppen och återberättar en del av vad de har lärt sig. Vi har provat det här två gånger nu och barnen förstod snabbt att man var tvungen att ta expertgruppen till hjälp och jobba ordentligt där. När vi gick runt och lyssnade i grupperna hördes samtal om innehållet, det förklarades ord, man sa ifrån när man inte förstod, eller inte hängde med och bad att gruppen skulle förklara igen mm. När någon inte riktigt höll med, argumenterade gruppen och visade i texten för att få stöd för sin åsikt mm.
Sammanfatta för tjugo kronor – Att avgöra vad som är viktigt
Sammanfatta är inte helt enkelt och nästa gång ska vi prova Adrienne Gears övning ”Summa 20 kronor”. Ämnesspecifika ord eller nyckelord väljs ut till sammanfattningen. I vårt fall blir det de ord som barnen stryker under i texten och berättar kring i hemgruppen. Varje ord kostar en krona och man har 20 kronor. Huvudordet ex vitsippa får man använda flera gånger utan att betala, men man måste sedan försöka att få in flera nyckelord i samma mening. Vi ska först träna gemensamt i klassen och därefter i grupperna. Det här tycker jag verkar vara ett bra sätt och att visa på skillnaden mellan att sammanfatta och återberätta texten.
Att diskutera
- Hur ser du på fördelningen mellan undervisning kring faktatexter, jämfört med berättande texter?
- Skulle du kunna använda dig av Hem-och expertgrupper, THIEVES eller ”Summa 20 kronor” i ditt ämne? När, var, hur? Ge exempel.
- Reflektera över vad du själv har för lässtrategier, när du ska läsa/ta till dig innehållet i en faktatext? Jämför med strategin THIEVES.
