Rättvisande, likvärdiga och rättssäkra betyg för eleverna – genom ökad kunskap och samsyn hos lärarna

Vi, personalen på Spångholmsskolan, gläds gemensamt åt Lgr 22 – att elevens sämsta bedrift inte längre ska fastställa hela betyget. Nu ska istället lärarens helhetsbedömning få avgöra. Äntligen kan, och ska, lärarens totala bedömning ge en mer rättvis bild av elevernas kunskaper vilket förhoppningsvis flyttar fokus från de gamla kunskapskraven till just elevernas kunskap. Vi kan i förlängningen även låta eleverna få uppleva att de inte är i skolan för att bedömas utan för att lära. I bästa fall kan vi samtidigt få bort betygsstressen. Visst är betygen viktiga, till exempel för att eleverna efter årskurs 9 ska kunna få en behörighet till gymnasiet, men framförallt är det väl för att följa elevernas kunskapsutveckling samt för att utvärdera och för att ytterligare utveckla undervisningen?

Betyg måste vi alltså ha och de ska vara rättvisande, likvärdiga och rättssäkra. Vi ska kunna garantera likvärdighet, det vill säga att det inte ska spela någon roll vilken klass eller undervisningsgrupp eleven går i. Alla elever ska ha samma chans att gå vidare i sin utveckling och därför kommer vi i vårt systematiska kvalitetsarbete på Spångholmsskolan fokusera på kompetensutveckling gällande undervisning, betyg och bedömning. Målet med detta kompetensutvecklande fokusområde är en ökad likvärdighet för eleverna – genom en ökad kunskap och samsyn hos lärarna.

I uppstarten av denna termin började vi läsa den första delen av Skolverkets kommentarmaterial till allmänna råd om betyg och prövning. Inledningsvis fick varje pedagog tid för enskild läsning för att i nästa steg sitta i mindre grupper och komma fram till önskemål om framtida diskussion, frågeställningar eller begrepp som behöver definieras. Vi i utvecklingsgruppen kommer därefter att välja ut det som flera har önskat. När det blir dags att diskutera vidare kommer vi ha en mall där vi “ska tvingas” att hela tiden ha våra styrdokument som grund. Det första vi gör är därför att alltid komma fram till vad våra styrdokument säger i frågan. Ibland är det så att det finns ett tydligt svar –  så ska vi göra. Det kan även vara så att det krävs en analys eller en tolkning och det är här vi kan jobba för ökad samsyn för ökad likvärdighet för våra elever. 

Vi kan ta ett exempel. I kommentarmaterialet står det att i slutet av varje termin ska läraren göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna. Vidare står det att vi lärare ska skapa en samsyn om hur betygsunderlag kan analyseras och värderas vid betygssättningen. Eller att ett nationellt prov ska särskilt beaktas vid betygssättningen. Här är många begrepp som vi behöver diskutera och definiera, vad innebär till exempel allsidig och särskilt beaktas?

För att göra vårt systematiska kvalitetsarbete mätbart har vi även gjort en skattning, som vi kallar det. Skattningen är ett formulär med flera påståenden som pedagogerna skulle ta ställning till. Genom att göra detta nu i inledningen av vårt arbete får vi ett nuläge, ett instrument som mäter vår samsyn eller vår brist på samsyn. Det var ett oväntat svårt uppdrag att bilda dessa påstående vilka både  skulle vara så tydliga att de kunde vara mätbara men ändå så utvecklade att de gav oss något i slutändan. Några exempel på våra påståenden är:

  1. I mitt ämne kan eleven få terminsbetyg A i åk 7.
  2. I mitt ämne kan eleven enbart få E vid omprov.
  3. I mitt ämne kan en elev komplettera muntligt/annat sätt.
  4. En elev kan få ett C i ett ämne trots att denne presterat på E kopplat till någon del av det centrala innehållet och C på annat innehåll.
  5. Eleven kan bara få ett visst betyg om denne uppnått detta vid samtliga testtillfällen av förmågan under terminen.

Någon som läser kanske reagerar på att det faktiskt finns ett “rätt svar” på något av påståenden ovan och det var faktiskt ett medvetet val. Ibland är det så att man är övertygad om att man gör rätt men att så inte är fallet. Vi vill alltså ha en rutin där våra styrdokument alltid är närvarande, i våra diskussioner och i vår profession. 

Efter att ha arbetat med våra nya råd om betyg ska vi göra skattningen ännu en gång. Målet med vårt systematiska kvalitetsarbete är att skattningen ska visa på högre grad av samsyn jämfört med den första gången. För att vi ska nå dit är diskussionerna viktiga. Som jag skrev tidigare är det ibland så att det finns ett tydligt svar i styrdokumenten. Om det inte finns det så ska vi tillsammans skapa “standarder” som gäller på vår skola, allt för att garantera elevernas  rättvisande, likvärdiga och rättssäkra betyg.

Det ska bli spännande att via bloggen få dela med sig av vårt arbete på Spångholmsskolan.

Att diskutera:

  • Hur jobbar ni med Skolverkets kommentarmaterial till allmänna råd om betyg och prövning?
  • Hur kan vi jobba för att garantera eleverna rättvisande, likvärdiga och rättssäkra betyg?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.