Rast för social utveckling

”Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känna tillhörighet och trygghet i elevgruppen. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla och pröva identiteter och uppfattningar i möte och samspel med andra.”

Hur kan vi på olika sätt organisera vår gemensamma verksamhet utifrån denna syftestext, tagen från Lgr11? Om vi tittar på den elevgrupp vi arbetar med just nu, i vilka sammanhang och miljöer ser vi att detta redan fungerar väl och när behöver vi ge eleverna stöd? Finns det faktorer som påverkar positivt eller negativt? Detta är frågor som jag tillsammans med fritidspedagog Ramón Vique har reflekterat kring under hösten gällande vår elevgrupp, årskurs 1.

I våra reflektioner har vi kommit fram till att elevernas samarbete, känsla av tillhörighet och trygghet fungerar bäst under organiserade former som till exempel på lektioner där regler och strukturer är tydligt och begripligt. Närvaro av vuxen som kan ge stöd när de inte är överens är en betydande faktor. Vi upplevde att raster var ett kritiskt moment för klassen. På rasterna skedde ofta konflikter och konflikterna grundade sig oftast i att reglerna i leken inte var tydliga, flertalet elever tenderade att tänka på sina egna intressen före gruppens och eleverna lekte oftast med samma kompisgrupp. Vår slutsats blev att vi behöver organisera våra raster på ett annat sätt för att ge våra elever stöd i deras sociala utveckling. Utifrån detta har vi succesivt arbetat fram tre olika rastaktiviteter Kompisrast, Lekgruppsrast och Samarbetsrast.

Kompisrast: Varje fredag har vi Kompisrast. På kompisrasten leker eleverna två och två. Ett digitalt hjul slumpar fram vem de leker med (www.wheeldecide.com). Innan vi kom igång med kompisrastaktiviteten pratade vi i klassen om vilka aktiviteter och lekar som passar om man bara leker två. Eleverna kom med lekförslag som vi gjorde en gemensam digital tankekarta (www.widgitonline.com) över lekarna som sitter uppsatt i klassrummet. Tillsammans bestämde vi vilka regler som gäller för Kompisrasten. Alla ska försöka kunna leka med alla, innan de går ut på rast bestämmer de vilken lek de ska leka, har de svårt att komma på något tittar de på tankekartan som vi gjort tillsammans och väljer en lek från den, om de inte kan komma överens om vilken lek de ska leka gör de sten/sax/påse en gång, de går igenom regler för leken tillsammans innan leken startar, om det är något som inte känns bra under rasten går de alltid direkt till en vuxen och ber om hjälp.

Lekgruppsrast: Varje måndag är det Lekgruppsrast. Eleverna är indelade i grupper om 4-5 barn per grupp. Jag och Ramón har satt ihop grupperna utefter hur vi vet att eleverna fungerar ihop och utifrån ett genustänk. Grupperna är fasta över en längre tidsperiod. Innan vi kom igång med lekgrupperna fick barnen sitta i sina grupper och göra en gemensam tankekarta över lekar och aktiviteter som passar när man leker i grupp. Varje måndag innan lekgruppsrasten tar vi ca 20 minuter av lektionen till att eleverna sitter i sina lekgrupper och tittar på tankekartan. De väljer tillsammans eller genom att rösta vilken lek de ska leka den aktuella veckan. Därefter går de igenom vilka regler som ska gälla, eventuella roller som ska finnas med i leken och hur de ska fördelas. När alla i gruppen känner sig klara tillkallar de mig eller Ramón så att vi gör en sista avstämning med gruppen så att alla känner sig lyssnade till. Uppstår någon svårighet under rasten ska de alltid gå till vuxen direkt.

Samarbetsrast: Två dagar i veckan har vi Samarbetsrast, tisdagar och onsdagar. På samarbetsrasten är det en liten grupp på ca 4 elever som får delta. Alla få naturligtvis vara med vid något tillfälle. På tisdagen går gruppen iväg utanför skolans område tillsammans med någon av oss och tränar samarbete på olika sätt. Det kan tex vara ett naturuppdrag som ska lösas i grupp. På onsdagen tränar gruppen samarbete inomhus tillsammans med någon av oss. När vi sätter ihop gruppen kan vi ta hänsyn till vilka elever som behöver stärka sina relationer till varandra och vi har möjlighet att anpassa aktiviteten till just den gruppen vi har den veckan, så att alla kan känna att de lyckas.

Efter varje gång vi haft rastaktivitet i någon form ges eleverna reflektionstid för att kunna fundera över vad som gått bra, mindre bra, hur man mår, vad man själv bidrog med till sin grupp eller sin kompis och vad man kände att någon annan tillförde.

Under alla rastaktiviteter som vi har med klassen är vi närvarande för att kunna ge stöd och motivation till våra elever. När vi är närvarande och delaktiga får vi syn på mönster i beteende och maktstrukturer i gruppen. Detta är viktiga verktyg för oss att använda när vi arbetar med barnen och fortsätter att utveckla och anpassa vår rastverksamhet till våra elever och deras behov.

Att diskutera:

  • Hur arbetar ni för att stärka relationerna mellan era elever?
  • På vilka sätt tränar eleverna på att samarbeta på rasterna?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *