Problemlösningsstrategier

Jag har under en tid arbetat med olika problemlösningsstrategier med mina elever.

Matematiska problem är, till skillnad från rena rutinuppgifter, situationer eller uppgifter där eleverna inte direkt känner till hur problemet ska lösas. I arbetet med matematiska problem måste eleverna i stället undersöka och pröva sig fram för att finna en lösning. Man kan använda en mängd olika strategier för att göra beräkningar och förstå och lösa problem i matematik. En strategi kan vara ett sätt att ta sig an ett problem.

Strategierna jag har använt med mina elever utgör olika sätt att ta sig an problemet eller delar av problemet. Dessa strategier fungerar naturligtvis olika bra för olika problem. Eleverna märker snabbt vilken strategi de använder mest och behärskar. För att mina elever ska kunna bli duktiga problemlösare i matematik är det viktigt att de utvecklar bra strategier. Strategierna jag har använt mig av är:

– Rita en bild
– Gissa och prova
– Gör en tabell
– Arbeta baklänges
– Använd praktiskt material

Vi har valt att strukturera arbetet kring de olika strategier genom att fokusera på en strategi i taget med eleverna. Olika metoder lämpar sig för olika sorters problem och jag upplever att det blivit väldigt tydligt när vi har delat upp de olika strategierna. Jag har inspirerats av Skolverkets problemlösningsavsnitt i matematiklyftet för att hitta olika problem.

Ibland arbetar eleverna två och två, ibland i större grupp och ibland ensamma. I slutet av passet har jag alltid muntliga redovisningar. Då berättar eleverna i mindre grupper vilken strategi de använt sig av och varför de valt att lösa problemen på ett visst sätt. När eleverna har redovisat sina problem skapar de två och två ett problem tillsammans som går att lösa med den valda strategi som vi övat på. Problemen lägger eleverna sedan på en padlet. Där kan de sedan lösa varandras problem och på så sätt lära av varandra.

Exempel på problem: Gustavs nya cykel har ett kodlås med fyra siffror. Han har glömt koden, men minns att den började med en 1:a och sedan kom siffrorna 2, 4 och 6. Ordningen på dem har han glömt. Vilka olika koder kan det ha varit? Rita en bild: Att rita en bild hjälper eleverna att göra problemet överskådligt. Eleverna ser lättare sambanden som behövdes vid beräkningen.

Jag strävar efter att mina elever ska förstå det matematiska resonemanget bakom strategin och lösningen.

Ett bra matematiskt resonemang resulterar i djupare kunskaper och ökad förståelse för de matematiska innehållet i uppgifterna. När de löser problemen har jag en frågeställning de ska arbeta efter.

Frågor eleverna ställer sig under arbetet..

  • Förstår jag uppgiften?
  • Hur många lösningar finns det?
  • Hur vet vi att vi har hittat alla lösningar?
  • Är resultatet rimligt?

Jag säger ofta till eleverna att jag egentligen inte bryr mig om svaret som de kommer fram till utan hur de har gjort för att komma dit. På så sätt blir de medvetna om att de alltid måste redovisa sina beräkningar och sitt  resonemang kring problemlösningen. Jag får  en tydlig bild av elevernas förståelse när de uttrycker sig muntligt och konkret. Lärandet blir mer aktivt; alla elever får chansen att tänka efter, samtidigt som de får höra hur andra resonerar och väljer att lösa olika problem. Mina erfarenheter är att det matematiska samtalet i klassrummet är grundläggande för att undervisningen ska vara effektiv och för att alla elever ska få en matematisk förståelse.

Under arbetet med strategierna har mina elever utvecklat en god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativa förmågor och färdigheter i matematik. De flesta av mina elever lär sig bäst att arbeta med utmaningar och problem, genom att de får prata med varandra och lära om vad de gör och  genom att förklara matematiken.

Arbetet med problemlösningar har även gjort mig bättre på att identifiera olika nivåer av kunskap hos eleverna.  När jag tittar igenom elevernas lösningar innan de redovisar så ger det mig en helhet i hur de har tänkt så att jag kan hjälpa dem om de kör fast vid redovisningen. Det ger mig också ett bra tillfälle att diskutera eventuella missuppfattningar eller brister i kunnandet.  Elever gör oanade matematiska upptäckter som man sen kan utveckla vidare i sin undervisning.

Att diskutera:

  • Hur arbetar ni med problemlösning?
  • Vad tycker ni är den största utmaningen med problemlösning?
Share Button

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *