Problemlösning som engagerar

Tidigare under hösten skrev jag en krönika i tidningen Ämnesläraren M (Matematik – NO – Teknik) som Lärarförbundet ger ut. Krönikan handlar om mitt arbete med problemlösning i klassrummet, eller mer om bieffekterna som uppstår när eleverna arbetar med problemlösning. Krönikan kan ni läs här: “Problemlösning som engagerar precis alla”. Krönikan väckte mycket nyfikenhet och jag fick många frågor. Jag tänkte här förtydliga min krönika och mitt arbete i klassrummet med mina elever.

Under mina år som mattelärare har det blivit tydligare hur viktigt problemlösningen är för eleverna och deras matematiska utveckling. Jag har undervisat matematik inom alla årskurserna i grundskolan från de minsta gluttarna i åk 1 till de långa drasuterna i åk 9. När jag ser på hela detta perspektivet inser jag hur viktig problemlösningen är och att eleverna tidigt i skolan ställs inför att lösa matematiska problem. Den största delen av matematiken i åk 9 handlar uteslutande om problemlösning, det är där eleverna ska visa att de kan använda alla sina kunskaper och metoder för att lösa problem.

Det finns ganska mycket forskning kring problemlösning inom matematiken. John Hattie mfl skriv i boken Framgångsrik undervisning i matematik att målet med skolan är bland annat att eleverna ska kunna omsätta sin kunskaper, kunna använde det som de har fått undervisning om. För att nå dit måste eleverna ges rätt strategier, verktyg och metoder. Vi som pedagoger måste ge eleverna rätt uppgifter och frågor som öppnar upp för diskussioner, samarbete och där eleverna ges möjlighet att använda sin kunskaper. Johan Sidenvall lyfter fram problemlösning, hur viktig den är i matematikundervisningen och hur vi pedagoger kan ge eleverna stöd i denna processen i sin avhandling Lösa problem – Om elevers förutsättningar att lösa problem och hur lärare kan stödja processen. Han säger bland annat att lektionerna i matematik består till största delen av rutinuppgifter och att eleverna ska lära sig saker utantill. Men har eleverna ingen förståelse och där de inte få använda sina kunskaper i nya situationer, då blir matematiken ganska obegriplig. Forskningen visar att det är mer givande för elevernas lärande att arbeta med problemlösning och skapa egna lösningsmetoder. Eleven erbjuds då en chans att reflektera över sina egna kunskaper och även ifrågasätta dessa.

Hur arbetar jag då med problemlösning tillsammans med mina elever?

Jag har som grundtanke att uppgifterna ska vara Open – Ended question. Uppgifterna kan aldrig besvaras med ett JA eller NEJ, det finns inte heller bara en lösning på uppgiften, MEN uppgiften har sällan ett oändligt antal svar. Uppgiften är alltså öppen med många svar, men samtidigt sluten då det endast finns ett antal svar. I vissa fall av dessa problemlösningsuppgifter kan eleverna sväva iväg i sina lösningar och vi får en känsla av att det finns oändligt många svar, det gäller då att kunna begränsa uppgiften. Dessa open-ended questions har alltid en karaktär att vara differentierade där alla elever i klassrummet kan hitta en eller två lösningar, men där eleverna utmanas att hitta så många lösningar som möjligt. Uppgifterna ska även kunna modifieras under arbetets gång för att utmana eleverna ännu mer.

Självklart sitter jag inte och kommer på massor av nya problemlösningsuppgifter utan jag använder material som redan andra tagit fram. Uppgifter i olika matteböcker kan lätta ändras för att få rätt karaktär, sedan finns framför allt fyra “gamla” böcker som jag alltid återkommer till. Det är:

  • Good Questions for Math Teaching K-6 av Peter Sullivan, Pat Lilburn
  • Good Questions for Math Teaching  grades 5-8 av Lainie Schuster, Nancy Canavan Anderson
  • Rika matematiska problem av Kerstin Hagland, Rolf Hedrén, Eva Taflin
  • Uppslagsboken utgiven av NCM – Göteborgs Universitet

Några riktigt bra exempel

  • Jag har 100 kronor i min ficka, vilka mynt och sedlar har jag?
  • Jag har handlat och betalde med 3 sedlar. Vad kostade det och vad kan jag ha köpt?
  • Vilka siffror saknas?
  • Man kan skriva bokstaven A på rutat papper, bokstaven är tio rutor stor. Vilka fler bokstäver kan du skriva som är tio rutor stora?
  • Hur långt staket behöver jag runt hundrastgården om den är 12 kvm?
  • I en påse ligger brickor med siffrorna 0 – 9. Du drar två brickor med återläggning och chansen att få först 1 och sedan 2 är 1/4. Hur många brickor med siffror 1 och 2 finns i påsen och hur många brickor finns totalt i påsen?
  • Du ska tillverka en förpackning för 4 bollar. Hur kan den förpackningen se ut och hur mycket material skulle det gå åt?
  • Om bokstaven A är värd 1 krona och bokstaven B är värd 2 koronor och så vidare. Vilket är det billigaste / dyraste ordet du kan komma på? Vilka ord är värda exakt 100 kronor?

Ja, det finns hur många problemlösningsuppgifter som helst som engagerar både elever, deras föräldrar och familjer.

Att diskutera:

  • Hur arbetar ni med problemlösning i klassrummet?
  • Vilka uppgifter engagerar eleverna?
  • På vilket sätt differentierar ni problemupplösningsuppgifterna?
Share Button
Om författaren
Förstelärare Ma/NO Aggarpsskolan | andreas.ekblad@svedala.se

Lärarexamen med inriktning mot årskurserna 1 – 7 inom framför allt matematik och NO-ämnena. Jag har fördjupat min matematikdidaktik med fokus på elever i behov av stöd.

En reaktion på ”Problemlösning som engagerar”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *