Problemlösning i matematik

Människan är av naturen problemlösare. Därför borde problemlösning i matematik falla sig naturligt. Tyvärr är det inte alltid så enkelt men vi har oss själva att skylla- vi har inte tränat problemlösning tillräckligt mycket.SmartphoneTänk er en elev (eller vem som helst faktiskt) som har fått eller köpt en ny smartphone. Instruktionsböcker (i alla fall i tryckt form) är ett minne blott (förmodligen för att så få tittade i dem). Hur skall man göra för att lära sig hur den fungerar? Inga problem för en problemlösare.

Man kan alltid trycka på skärmen och se vad som händer. Eller också kanske man känner igen symboler på telefonen från andra sammanhang och på så sätt lista ut hur man gör. Man kan prova att göra som man gjorde med sin gamla telefon och se om den nya fungerar på samma sätt. Slutligen kan man gå in på youtube och titta på något klipp där någon visar de viktigaste funktionerna. Problemet löst!

Matteproblem däremot, det verkar vara något helt annat. En problemlösningsuppgift i matematik är en uppgift där det inte är uppenbart hur man skall gå tillväga för att lösa den, ungefär som i exemplet ovan. Det är alltså inte samma sak som en vanlig textuppgift.  Om man skulle beskriva problemet med telefonen med hjälp av matematiken generella problemlösningsstrategier skulle det kanske se ut så här:

Trycka på skärmen och se vad som händer – gissa och prova
Känna igen symboler – söka mönster
Jämföra med sin gamla telefon – förenkla problemet
Kolla på youtube – andra uttrycksformer t ex rita figur

Tyvärr är det många som inte använder sin förmåga att lösa problem när det kommer till matematik. Genom matematikundervisningen har vi förmedlat bilden av att man skall räkna, vilket medför att om man inte omedelbart vet hur man skall räkna så fastnar man. Eleverna har inte fått lära sig att lita till sin problemlösningsförmåga och vi har inte tränat dem tillräckligt att använda den. Man kan jämföra med svensklektioner där man inte tränar på att läsa, tolka eller skriva texter utan bara sysslar med stavning och grammatik.

I min undervisning i årskurs 9 har vi problemlösning en gång i veckan då jag ger eleverna problemlösningsuppgifter utifrån aktuellt stoff. Jag försöker ge uppgifter med låg tröskel, vilket innebär att alla elever skall kunna komma igång med uppgiften och att den har lösningar med flera svårighetsgrader. Utmaningen för eleverna är att de skall kunna lösa uppgiften på mer än ett sätt och använda sig av olika uttrycksformer. Arbetsgången som presenterades i matematiklyftets första modul har varit ett stort stöd. Det innebär att först arbetar eleverna enskilt med uppgiften så att de har egna idéer om hur uppgiften skall lösas, sedan resonerar de i grupp och enas om några lösningar och till sist har vi en helklassdiskussion med elevlösningar som jag väljer ut. Min erfarenhet så här långt är att eleverna verkligen behöver träna problemlösningsstrategier.

Share Button

2 reaktioner på ”Problemlösning i matematik”

  1. Tar till mig: ”Genom matematikundervisningen har vi förmedlat bilden av att man skall räkna, vilket medför att om man inte omedelbart vet hur man skall räkna så fastnar man.”
    Tror att de flesta av läroböckernas uppgifter kan lösas på mindre än en minut. Eleverna behöver vänja sig vid tanken om att ett rikt matematiskt problem kan vändas och vridas, analyseras, jämföras, resoneras kring… (kanske lite längre än en minut!)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *