Pojkjävlarna – hemortens historia del 2

Pojkjävlarna – Hur blev det?

I mitt förra inlägg skrev jag om planering och tankar kring genomförandet av vårt kommande arbete Svedala förr och nu ett ämnesintegrerat arbete där SO och svenska skulle vävas ihop. Nu har arbetet pågått i ca sex veckor och vi håller på att runda av och knyta ihop det. Arbetet med boken har skett parallellt i två klasser.

Arbetet med boken inleddes med att eleverna fick förutspå handlingen, ena gruppen med hjälp av bilden på omslaget och den andra med hjälp av titeln. Därefter tog läsningen vid. Största delen har bestått av högläsning, men vid ett par tillfällen har eleverna läst utdrag ur boken. Efter läsningen, oavsett form, har vi bearbetat texten med hjälp av reflektioner i loggbok, gemensamma muntliga reflektioner och vid ett tillfälle fick de kliva in i boken och ge röst åt förvaltaren, som spelar en viktig roll i boken. Då fick den ena gruppen i uppgift att beskriva förvaltaren: Vem är han? Varför är han som han är? Den andra gruppens uppgift var att försöka sätta sig in i hur förvaltaren tänker kring barnen och sitt arbete. Det blev bra diskussioner kring honom när eleverna läste upp sina tankar. Svåra uppgifter, men efter att de tänkt till kunde de beskriva både utseende och beteende. Efteråt ritade de honom som de föreställt sig att han såg ut.

I boken får vi ta del av vad barnens far har sagt till barnen. Han har sagt att greven stjäl deras arbete men att det är fel att stjäla. Han har även sagt att man måste vara modig och säga ifrån på skarpen om något är fel, och han berättade om hur samhället kommer att vara i framtiden när arbetarna har tagit makten. De här tankarna har lett till intressanta diskussioner och vi har funderat på vad som stämmer med hur det är nu och hur det kan bli i framtiden.

I början av arbetet läste vi om att barnen gallrade betor, men eleverna visste inte vad det betyder. En elev tog därför med en sockerbeta för att alla skulle få se vad det är och sedan vi tittade på en film för att lära oss om betor och hur de förvandlas till socker. Barnen i boken gömde sig i tegelbruket där far och de äldre bröderna arbetade, och vi fick höra talas om en del av de maskiner som de arbetade med. För att förstå bättre tittade vi på en film från Julitas gamla tegelbruk.

Både socker- och tegeltillverkningen har tidigare funnits i Svedala och det finns fortfarande både byggnader och gatunamn i elevernas närområde som knyter an till detta. Eleverna fick veta mer om det under en promenad runt i byn. Byggnader och platser som varit viktiga för Svedalas uppbyggnad pekades ut. Efter promenaden har de skrivit och reflekterat kring detta i en återberättande text. Eleverna uttryckte att promenaden hjälpte dem knyta ihop det med vad de läst om bland annat Åbjörn Andersson och Nils Fredriksson, som spelat stor roll för Svedala uppbyggnad, och saker de sett på gamla och nya kartor över bygden.

Gatunamnsskylt på teglad husvägg med fönster. Gatunamnet kommer från Åbjörn Andersson som spelade en viktig roll för Svedalas utveckling.

När vi hade läst ut boken var det dags för utvärdering av såväl bok som arbetsupplägg. Utvärderingen är viktigt för att få tillgång till elevernas tankar och den ger mig redskap för att tänka kring undervisningen och dess upplägg, och är även en viktig del i elevernas möjlighet till delaktighet i undervisningen. Med viss svårighet har jag letat efter ett bra sätt att verkligen få tag på elevernas perspektiv där både positiva och negativa åsikter kommer fram. Jag provade vid ett tillfälle med en enkät med elever från årskurs två, men det fungerade inte särskilt bra. Denna gång gjordes utvärderingen skriftligen enskilt och den bestod av frågorna: ”vad var bra?”, ”vad var mindre bra?”, ”vad har du lärt dig?” och ”vad tyckte du om arbetsgången?”. Eleverna skrev ner sina tankar och sedan gick vi igenom svaren gemensamt.

Eleverna tyckte att boken var bra, att de lärt sig mycket om hur det var att leva förr i tiden och att de lärt sig många svåra ord, exempelvis ordet stum. Herlitz 2021 skriver att läsning bidrar till utökat ordförråd och ger möjlighet till fördjupning och diskussioner utifrån elevernas tankar och funderingar. Det bekräftar vad eleverna uttryckte.

Innan vi avslutade arbetsområdet ville eleverna från en av klasserna skriva en sammanfattning av boken för att andra ska bli inspirerade att läsa den. De tänkte att sammanfattningen skulle utgå från kapitelrubrikerna i boken och någon bild samt några stödord. Skrivandet skulle ske i små grupper och till slut sammanfogas för att sedan sättas upp på vår anslagstavla där alla kan läsa det. När det var gjort kände den klassen sig färdig med boken. I den andra klassen vill eleverna göra en filmad dramatisering av boken. De har skrivit ett manus, bestämt vem som ska spela de olika rollerna och har börjat repetera inför filmningen. Vår fritidspedagog, som även undervisar eleverna i bild, ska hjälpa dem att göra bakgrundsbilder till dramatiseringen.

Jag kan så här i slutskedet av arbetsområdet konstatera att tiden springer i väg och att planeringen inte riktigt höll. Innehållet i Pojkjävlarna gav upphov till så många tankar, funderingar, diskussioner och även till möjlighet att jämföra barns levnadsförhållanden förr och nu, som också var en del av syftet med arbetet. Jag bestämde mig därför att låta elevernas intresse styra vad vi skulle fördjupa oss i och lägga mest vikt vid. Vi läste som planerat om barnarbete i andra länder och orsaker till detta, men mer översiktligt än det var tänkt. Tanken var att vi även skulle läsa boken Jord och fria fåglar av Ulf Nilsson men det hann vi inte.

Att diskutera:

  • Hur utvärderar du din undervisning?
  • Hur gör du eleverna delaktiga i undervisningen?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.