Pojkjävlarna – hemortenshistoria del.1

“Vi sprang som rädda hundar över sockerbetsfältet. Bakom mig kom förvaltaren stövlande. Han sprang så att jordkokorna yrde kring honom. – Pojkjävlar, röt han. Tillbaka till betorna! Jag är ingen pojkjävel, sa jag lugnt. Jag är Nilsas Maria!”

Ulf Nilsson (1979)

I detta blogginlägg kommer jag att berätta om planeringen av vårt nya ämnesövergripande tema Svedala förr och nu – hemortens historia som handlar om Svedala historiskt, i nutid och om ortens uppbyggnad.

Syftet med temat är att eleverna ska få kunskaper ur ett historiskt perspektiv och om olika händelseförlopp bakom samhällsförändringar för att förstå sin egen tid och kunna tänka kring framtiden. De kommer att ta del av skildringar av människors levnadsvillkor förr i tiden, hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader kan berätta om livet där under olika tider. Vi kommer även att bredda vår synvinkel till FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) förr att titta på barn och arbete i nutid.

När ett nytt tema inleds är det bra med en lektion där elevernas nyfikenhet väcks och där deras förförståelse aktiveras och byggs upp. Att ge eleverna en inblick i det som de ska möta under temats gång.

Min del i temat handlar om barn och arbete. Vi kommer att läsa två historiska romaner, den första är Ulf Nilsson (1979) Pojkjävlarna som utspelar sig en varm sommardag 1909. Barnen, i familjen vi följer, arbetar långa slitsamma dagar med att gallra betor på landägarens stora betfält. Den andra är Ulf Nilsson (1985) Jord och fria fåglar om 12-årige statarpojken Per Larsson som under sommarmånaderna hårdhänt får lära sig hur det är att vara fattig. Han får också smaka på överklasslivet genom vänskapen med den märklige prästpojken. Böckerna anknyter väl, om än indirekt, till Svedala och Marbäcksskolans närområde. För att eleverna ska kunna sätta sig in i böckerna och de vedermödor barnen i dem växer upp med, behöver vi prata en del kring det och lära oss lite mer.

Elevernas hemort, Svedala, är en liten ort med goda kommunikationer till de närliggande större orterna Malmö och Lund, vilket historiskt sett har spelat en viktig roll och gör så än idag. Den väl utbyggda järnvägen, där Svedala var en knutpunkt, hade stor betydelse för uppförandet av det sockerbruk och försökstegelbruk som låg i närheten av platsen där skolan ligger och de områden där flertalet elever bor. Tillgången till vatten, åkermark, lera och goda kommunikationer gav förutsättningar för dessa och andra industrier. Trots närhet till jordbruk är få av eleverna förtrogna de vedermödor som finns kring arbetet.

Försökstegelbruket som tidigare fanns i Svedala
Försökstegelbruket i Svedala byggt 1905 på initiativ av Nils Fredriksson. Där utvecklades och provades nya tegelmaskiner och tillverkningsmetoder. 1965 brann försökstegelbruket ner till grunden.

Under temats gång kommer eleverna även att få bekanta sig med Svedalas historia via byggnader och fotografier över de industrier och institutioner som tidigare funnits på orten. Senare kommer vi att göra en stadsvandring där min kollega berättar om och visar vad de äldre husen använts till tidigare och var exempelvis sockerbruket och försökstegelbruket som rivits låg.

I det första skedet av vårt tema fokuserar vi på det historiska perspektivet, längre fram kommer vi att titta närmre på hur det ser ut och fungerar idag, men även fundera kring hur framtiden kan se ut.

Annika Eld har skrivit om ett liknande tema, Stadsvandring i Malmö, där hon valt ut vissa platser som hon besöker tillsammans med sina elever.

”Valet av dessa platser hänger ihop med att det inte längre finns några fabriker där och därmed utgör de en bra grund för att diskutera processer i samhällsförändringen: varför finns inte fabrikerna kvar och vad finns på dessa platser idag och varför?”

Hennes inlägg tangerar vårt tema då båda har ett historiskt perspektiv för att ge kunskap om samhället i nutid.

Böckerna vi valt att läsa handlar om att få ett barnperspektiv på levnadsförhållandena under tidigt 1900-tal. Huvudpersonerna i båda böckerna tillhör arbetarklassen, men vi får även en liten glimt av hur barn i högre samhällsklass har det vid denna tid.

Vi har inga klassuppsättningar av de valda böckerna därför blir upplägget högläsning följt av diskussion om barnens situation och återkopplar till det vi läst i tidningen Rafiki om barn och arbete i vår tid.

Eleverna kommer vid ett eller flera tillfällen få i uppdrag att rita och skriva om en händelse de fastnat för. Därefter lyfter vi fram deras bilder och diskuterar bakomliggande tankar. Vi tittar bland annat på likheter och skillnader i vad det är som fångat elevernas intresse. Utöver det kommer vi att reflektera över det lästa genom att dramatisera valda delar ur böckerna för att förstå situationer och känslor närmre.

I nästa blogg berättar jag om mer om arbetet.

Att diskutera

  • Hur arbetar ni med arbetsområden där flera ämnen naturligt går  i varandra?
  • Vad använder ni för litteratur i arbetet med hemortens historia?
Share Button
Om författaren

En reaktion på ”Pojkjävlarna – hemortenshistoria del.1”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.