Plast och förändra en vana

Allt började med en plastpåse på golvet i klassrummet som ingen ville kännas vid. Det var början av terminen och nya skrivhäften, pennor och suddgummi delades ut. Med trettio elever i klassen innebär det flera paket av skrivhäften som är inplastade fem och fem eller tio och tio beroende på storlek. Inplastad låda med suddgummi där sedan varje suddgummi också är enskilt plastinpackade. papperskorgen blev snabbt full. Vi hade inte ens återvinning av plast i vår byggnad. 

Vilka val gör vi? Vad kan jag påverka? Vilken idiot har ens beställt dessa suddgummin som är enskilt plastinpackade. Jo, det var ju jag. Nu var det ju inte så att jag aktivt valde suddgummin som var plastinpackade utan snarare att jag inte aktivt valde bort det. Tankarna började snurra. Vilka val gör vi och vilka val görs åt oss. 

Hur medvetna är barn om vilka val de kan göra och vad som spelar roll? Vi började med att titta på UR:s serie klimatkompis och den stora plastutmaningen. Även här finns ett bra material till hur man kan arbeta med eleverna. Vi började med att identifiera plast de kom i kontakt med. Eleverna fick skriva exempel på all plast de kunde komma på att de använde på lappar. Jag upplevde att de hade svårt med detta. De tog exempel genom att titta sig omkring i klassrummet och de flesta lappar handlade om våra plaststolar, linjaler och tavelmagneter. Detta är i och för sig plast, men plast vi använder under lång tid och exempel där de inte själva har någon påverkan på val. Jag fick hitta en ny infallsvinkel. Eleverna fick nu i uppgift att skriva ner hur mycket plast de kom i kontakt med från morgon till kväll under en dag. De fick sedan reflektera tillsammans med sin bänkkompis. Vilken plast används under lång tid och vilken som används under kort tid. Vilken kan vi byta ut? Fortfarande upplevde jag att mycket fokus blev på stolarna i klassrummet som borde bytas till trä eller metall, linjaler som borde bytas till metall och att magneterna kunde varit bara i metall, men också att man borde förbjuda all plast. Jag parade ihop eleverna 4 och 4 med sina lappar. Nu fick de dela ett papper i tre delar: en för vad kan jag påverka, en för vad kan rektor/kommunen påverka och en vad kan politiker/Sverige påverka. De fick placera ut sina lappar, men också skriva till nya. Få lappar hamnade på vad de själva kunde förändra. Jag kopplade tillbaka till plastpåsen igen ville kännas vid (jag hade faktiskt sparat den). Jag berättade om när min mamma för många år sedan i deras lokala mataffär började ta papperspåsarna till svamp när hon handlade grönsaker och frukt. Vilket tillslut gjorde att handlaren satte ut både plastpåsar och papperspåsar vid frukten. Att man kan välja att säga nej till locket på engångsmuggen när man köper läsk/kaffe, välja att hellre lägga äppelbitarna till fruktrasten i en burk än i plastpåse, att de gånger plastpåsar används ta med den hem och återvinna den i plastsopor om ingen sortering finns där man är, önska en trätandborste nästa gång tandborsten ska bytas mm. Ingen kan göra allt, men alla kan bidra med något. För att få ytterligare ett perspektiv på varför vi måste minska plastanvändningen tittade vi på filmen mikroplaster en film om det stora miljöhotet som finns på sli.se https://sliplay.se/member/play/products/939361-mikroplaster-en-film-om-det-stora-miljohotet 

Till filmen finns en lärarhandledning med frågor som vi använde till viss del. Vi läste tre tidningsartiklar tillsammans. Det är svårt att läsa vetenskapliga artiklar när man går i åk 5. Språket är ofta begreppstätt och meningarna objektivt formulerade vilket eleverna inte är vana vid. En tidningsartikel från expressens Leva & bo som i och för sig har några år på nacken blev mer tillgänglig. Artikelns 10 tips på hur du borde plastbanta i köket  innehöll även motiveringar till varför och här kunde vi jobba vidare. Vissa saker är lättare att förstå. Att marina djur äter plast och kvävs eller svälter till döds är begripligt. Spontan reaktion på att våra fiskar vi äter är fulla med mikroplaster blev: “Ha! jag visste att man inte ska äta fisk. Nu ska jag aldrig mer äta fisk” Att mikroplaster kan släppa från matlådor, fleecetröjor eller stekpannor är svårare. Att dessa sedan kan ta sig in i våra kroppar och att Bisfenol A(nytt begrepp vi lärde oss) är hormonstörande. Vad innebär det? Här hamnade vi på ett sidospår. Vad betyder hormon? En kille trodde sig veta men ville inte riktigt berätta då det enligt honom var rätt snuskigt. Efter lite lirkande kom det fram ändå.

 “Du vet, sånt där som tjejer har… då får de typ hormon”  

“Som tjejer har?”

“ Ja, mens. Alltså när min syrra har de och blir så där helt tokig. Då säger pappa det”

“ Vad säger pappa?”

“Att hon har hormon som spökar”

“Så hormon är något man får när man har mens? Så då är det bara tjejer som har mens som har hormon?”

En annan elev:

“Och såna som är gravida och äter konstiga saker som broccoli. Dom äter bara broccoli för dom har hormon eller nått”

Vi tittade på en liten film om hur hormoner styr olika funktioner i kroppen. Vi gick tillbaka till artiklarna igen. 

Nästa steg blev att skriva ner vilken förändring som man själv skulle kunna genomföra och varför man vill det. 

Målet för mig att få eleverna att reflektera över att de själva spelar roll de kan förändra men också att söka fakta varför ska vi förändra? Alla elever skrev ett plastkontrakt med en sak de kan förändra som de själv har makt att besulta om. Vanligast blev att byta till trätandborste, ha frukt i flergångslåda, vara mer noga med att sortera även plasten från papperskorgen i sitt rum och att inte micra rester i plastlåda. Jag upplevde att det var svårt att få eleverna att se att de kunde vara en del i en miljöförändring. De var mycket mer benägna att komma med exempel de tyckte vi vuxna skulle ändra. Nu så här tre månader senare kan jag konstatera att det är dags att påminna om det där plastkontraktet igen, då fler och fler kommer med frukt i plastpåsar igen.

Att diskutera: 

  1. Hur medvetna är era elever om deras egna plastanvändning, och framförallt deras plastsvinn?
  2. Hur kan ni jobba med problemet med plastanvändningen för att era elever ska förstå deras egna förmåga att förändra saker?
  3. Vilka skyldigheter har ni inom er roll som lärare för att minska plastanvändningen i skolan? Vad gör ni för att uppfylla dessa skyldigheter?
Share Button
Om författaren

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.