Sommarlovet är långt… i vissa fall kanske för långt. Efter sommarlovet tar det tid innan barnen kommer in i skolarbetet igen. En del har inte läst en bok på två månader. För de flesta är det här inget större problem, men för de som inte befäst kunskapen än och inte har en god avkodning och flyt i läsningen behövs nu träning.
Vi bestämde oss för att starta terminen med en intensivläsningsperiod, för att “kickstarta” läsandet. Vi schemalade parläsning cirka 20 minuter varje dag, de första två veckorna, på temat ”Folksagor och konstsagor”
Parläsning har stort stöd i forskning. Det anses vara en mer effektiv och motiverande träningsform än individuell läsning och man rekommenderar att den i undervisningen används så ofta som möjligt. Parläsning förbättrar också de läsande elevernas läsförmåga oavsett åldersgrupp och ursprunglig läsförmåga.
Vi läser vanligtvis i par varje vecka, bla då vi övar på läsläxan, så barnen är vana vid arbetsformen. Kunskapskravet i åk 3 är att kunna läsa bekanta och elevnära texter med flyt och visa på en grundläggande läsförståelse. Med en god avkodning avlastas arbetsminnet och man kan fokusera mer på förståelsen. Klassen räknade ut att på två veckor kommer alla att ha läst inte mindre än tio sagor! De tyckte många var sporrande! Så många sagor hade flertalet aldrig läst själva. Motivationen steg. Sagor valde jag av två anledningar. För det första är de bekanta texter och barnen har redan en del förförståelse och för det andra ville jag bygga upp gemensamma förkunskaper för genren, för att kunna arbeta vidare med skrivandet.
Vi kallade det ”läsmorgon”. Jag gillar att ha ett namn på projekten. Barnen är placerade efter en KL-struktur (kooperativt lärande) i lärpar och har en läskamrat bredvid sig, som ”axelkompis”. Det här underlättar arbetet, då ingen omflyttning behövs och barnen känner trygghet i att veta vem de läser med. Ljudnivån ska hållas låg, inom KL pratar man om ”korta röster” på grund av att det är ett kort avstånd paret emellan. Vi är 22 barn i klassen, så det är 11 som läser samtidigt och det fungerar bra.
Paren läser stafettläsning. De läser varannan mening och det får dem att hålla fokus på texten hela tiden. De hjälper varandra och reder ut oklarheter under läsningens gång. Alla övar på samma gång och barnen får stort talutrymme i ett flerstämmigt klassrum. På kort tid, får många mycket övning. Vi går runt och lyssnar och har tid att ställa frågor. Det är en effektiv arbetsform.
Mitt syfte är att vi nu övar avkodning, läsflyt och samarbete på samma gång som vi bygger upp kunskap om ämnesområdet. Jag knyter oftast samman läsandet och skrivandet. I läsloggarna har barnen skrivit upp sagornas titlar. De ska vi använda oss av när vi i steg två ska studera texterna, för att få förebilder för genren. Många par har redan kommenterat mönster de sett i sagorna, upprepningar, magiska tal, liknande struktur mm. Sagor är tacksamma på grund av sin tydliga struktur. Cirkelmodellens tredje steg är att vi skriver gemensamt och i par och slutligen fjärde steget individuellt. Tyst läsning av olika böcker hade inte på långa vägar kunnat ge samma resultat och underlag att arbeta vidare med. Jag hade inte heller fått samma koll på barnens avkodningsförmåga och läsflyt och barnen hade inte haft någon mottagare eller kunnat agerar läranderesurser för varandra.
Det krävs tid för att bli en god läsare. Visst måste barnen läsa hemma, men vi behöver ge dem tid i skolan också. Nio av tio ord vi använder har vi lärt oss från skriven text. Vi har alla ett stort ansvar för läsandet.
För att citera Mats Myrberg (prof. specialpedagogik) och Ingvar Lundberg (framliden prof. psykologi/forskare i läs-och skrivutveckling), så har en sjuåring ett ordförråd på ca 5000-7000 ord. En sjuttonåring som läst/eller lyssnat regelbundet till texter har ca 50 000-70 000 ord. En sjuttonåring som inte har läst/lyssnat till texter har endast 15 000 – 17 000 ord. Det sägs att en vuxen behöver ca 50 000 ord för sitt dagliga liv, för att kunna hänga med i nyhetssändningar och för att kunna förstå en tidningstext, instruktioner, anvisningar mm. Så stor är skillnaden.
Så visst spelar läsningen roll!
Att diskutera
- I vilka sammanhang kan du planera för parläsning?
- Vilka effekter vill du se av parläsningen? Vad vill du fokusera på?
- Vad talar för och emot parläsning, kontra enskild tyst läsning?
Legitimerad lärare 1-7 i svenska, SO och bild, med behörighet i matematik och NO i åk 1-3.