Ämnessamtal – ett sätt att utveckla utvecklingssamtal.

Utvecklingssamtal har i sin traditionella form ibland bäddat för frustration hos såväl föräldrar som lärare. Om man velat prata om matten och mentorn som håller i mötet är lärare i svenska har det kunnat bli bekymmersamt för alla inblandade. Utvecklingssamtal är precis som det låter, till för elevernas utveckling och information kring denna. I många fall har de alltså innehållit “vita” fläckar.  En enskild lärare kan förstås inte ha koll på alla ämnen. All önskad info har därför inte alltid funnits på plats och då är det ju i slutänden eleven som hamnar i kläm. Det var bland annat detta vi ville åt när vi började arbetet med att gå från “utvecklingssamtal” till “ämnessamtal” på Spångholmsskolan.

Vi tänkte om. Fortsätt läsa Ämnessamtal – ett sätt att utveckla utvecklingssamtal.

Share Button

Upptäcka hedersförtryck

Det första vi kan göra är att ta upp det i vår undervisning så ofta vi kan och integrera det i våra ämnen. Det faller sig förmodligen mest naturligt när vi undervisar i ämnen inom SO-blocket, men jag har lyckats få in det i min NO-undervisning, bland annat på biologin när vi arbetar med kroppen och hur vi fortplantar oss. Var inte rädda för att diskutera oskuldsnormer och den påstådda mödomshinnan och hur den inte existerar. Bara där kan vi väcka tankar och även slå hål på en myt som faktisk kan kosta flickor deras liv. Detta då en stor del av hedersförtryck vilar just mot flickors oskuld och hur deras Fortsätt läsa Upptäcka hedersförtryck

Share Button

Erfarenheter från utbildning vid Vad Vashem, Jerusalem. Del 1

Jag befinner mig i skrivande stund i Jerusalem. Här är jag i syfte att  förkovra mig i judisk historia och judiskt liv vid Yad Vashem, The World Holocaust Remembrance Centre som är Israels myndighet, monument, arkiv och forskningscentrum för “hågkomst av Förintelsens offer och hjältar”. Här har vi dagligen fått lyssna till forskare som pratat om olika perspektiv och aspekter av Förintelsen och hur vi kan forma vår undervisning för att öka kunskapen om densamma men också för att förstå mänskliga mekanismer som gjorde Förintelsen möjlig.  Fortsätt läsa Erfarenheter från utbildning vid Vad Vashem, Jerusalem. Del 1

Share Button

Rättvisande, likvärdiga och rättssäkra betyg för eleverna – genom ökad kunskap och samsyn hos lärarna

Vi, personalen på Spångholmsskolan, gläds gemensamt åt Lgr 22 – att elevens sämsta bedrift inte längre ska fastställa hela betyget. Nu ska istället lärarens helhetsbedömning få avgöra. Äntligen kan, och ska, lärarens totala bedömning ge en mer rättvis bild av elevernas kunskaper vilket förhoppningsvis flyttar fokus från de gamla kunskapskraven till just elevernas kunskap. Vi kan i förlängningen även låta eleverna få uppleva att de inte är i skolan för att bedömas utan för att lära. I bästa fall kan vi samtidigt få bort betygsstressen. Visst är betygen viktiga, till exempel för att eleverna efter årskurs 9 ska kunna få en behörighet till gymnasiet, men framförallt är det väl för att följa elevernas kunskapsutveckling samt för att utvärdera och för att ytterligare utveckla undervisningen? Fortsätt läsa Rättvisande, likvärdiga och rättssäkra betyg för eleverna – genom ökad kunskap och samsyn hos lärarna

Share Button

Hörni – vad är egentligen studiero? – del 2

Nio av tio lärare i grundskolan svarar att det alltid eller ofta är studiero på deras lektioner. När frågan ställs till eleverna svarar dock bara fyra av tio att det alltid eller ofta är arbetsro. Årets resultat är i linje med föregående års resultat. Detta läser jag i  Skolinspektionens rapport Trygghet och Studiero 2022 strax efter att jag publicerat mitt förra blogginlägg Hörni – vad är studiero? 

Hur kan det vara så? Kan det vara så att elever och pedagoger runt om i Sverige upplever situationen i klassrummet olika eller handlar det om, som vi upptäckte på Roslättsskolan, att det saknas en samsyn kring begreppen?

Fortsätt läsa Hörni – vad är egentligen studiero? – del 2

Share Button

Undervisning och lärande