Scroll To Top

Muntlig kommunikation som stöttning för att utveckla elevernas skrivna texter

Hur kan jag stötta mina elever så att de kan producera egna välutvecklade texter med  ett ämnesspecifikt språk . Genom att arbeta med olika muntliga kommunikativa övningar och experiment  stöttas eleverna innan sitt skrivande. Talet blir grunden för att lära tillsammans och utveckla lärandet.

Sekvensbilder och ämnesbegrepp

I detta blogginlägg kan du läsa om hur mina elever genom muntliga övningar utvecklar sitt lärande och hur  det  underlättar och höjer nivån på deras egna skrivna texter.

Fortsätt läsa Muntlig kommunikation som stöttning för att utveckla elevernas skrivna texter

Engagemang genom värdeskapande eller kreativitet

”Jag tycker att engagemanget blir bättre. Eftersom att om man vet att någon annan ska se det som man har gjort så vill man ju att den ska tycka att det man gjort är bra och då kanske man jobbar bättre. Så därför tycker jag att ens engagemang blir bättre.” (Elev)

Hur påverkas elevernas engagemang genom värdeskapande pedagogik? Hur ska elevernas arbete kunna generera ett värde för någon annan? Detta var några av de frågeställningar som kom upp i samband med att vi började terminens första modularbete på Naverlönnskolan i Svedala. Modulen i fokus denna gång var Värdeskapande lärande i praktiken med det övergripande syftet att utveckla och stärka elevernas entreprenöriella förmågor, såsom nyfikenhet, initiativkraft, att ta ansvar och tro på sin egen förmåga. I detta inlägg tänkte jag skriva lite om hur en av mina klasser under ett pågående arbetsområde (bokprojekt) lät någon annan ta del av deras resultat i syfte att skapa värde. Även om det är värdeskapandet i sig som står i fokus i detta inlägg, visade dock elevernas utvärdering av uppgiften att värdet nödvändigtvis inte låg i ”att skapa värde för någon annan”, utan snarare i det kreativa inslaget i uppgiften. Fortsätt läsa Engagemang genom värdeskapande eller kreativitet

Vad är viktigast: att jag lär känna eleverna eller mig själv?

Jag hör ibland och säger det väl själv oftare än jag tror ”Den klassen är så orolig” eller ”Oh, vilken ljuvlig klass” och så vidare. Som om alla i den klassen vore det ena eller det andra. Samtidigt vet vi lärare ju att alla är olika och individualisering krävs i undervisningen. Men hur ska jag kunna se och bemöta 25 själars behov till framgång för att strax därpå möta nya 25 själar?

”Mitt knep” för idag är att vända på klacken en aning. Jag brukar i mina inlägg lägga mycket energi på att fokusera kring eleven, jag är ju också fostrad till det genom skollag, läroplan, omdömen, betygssättning m.m. Men idag vill jag lägga krutet på dig, på mig, på den som leder lektionen, undervisningen och gruppen – läraren. Jag utgår ifrån att läsaren har ”körkortet” på plats, d.v.s. att lärarlegitimation och/eller erfarenhet finns, för jag vill inte prata om undervisning idag.

Fortsätt läsa Vad är viktigast: att jag lär känna eleverna eller mig själv?

Tre elever i klassen- vilken lyx!

Det är tacknämligt att ha en liten undervisningsgrupp, 3 st (!), när uppdraget är att gå i mål med hela högstadiets kemikurs på en undervisningstimme per vecka under ett läsår. Samtidigt som dessa andraspråkselever ska behärska kursen på, ett för dem, främmande språk.

Det åligger oss alla lärare att möjliggöra språkutveckling för samtliga våra elever. Detta blir särskilt påtagligt när eleverna har annat modersmål är svenska. I ”min” lilla kemigrupp ska eleverna ges möjlighet att nå grundläggande mål för högstadiet under läsåret. Men jag menar att det av rättviseskäl ska skapas utrymme för eleverna att även nå kvalitetsbetyg. Två av de tre eleverna har nyligen sökt till teknisk/naturvetenskaplig linje i gymnasiet – så det gäller att vi ligger i! Allt ska falla på plats.

Som en av eleverna uttryckte det när vi sågs efter ett ledighetsuppehåll: ”Kristin, vi jobba med vår full fart framåt nu? Lära mycket!”

I boken Greppa språket, ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet står att läsa att det tar 1-2 år för flerspråkiga elever att lära sig vardagens språk, ”ytflyt”. Däremot tar det 6 – 8 år för andraspråkselever att tillägna sig ett skolspråk med ämnesspecifikt ordförråd och med förmåga att föra väl underbyggda resonemang (Skolverket 2016).

Fortsätt läsa Tre elever i klassen- vilken lyx!

Lektionsobservationer – vägen mot kollegialt lärande del 2

Som jag skrev i mitt förra inlägg, Vägen mot kollegialt lärande, har vi på NFU, sedan 2014, arbetat mot målet att öka vårt kollegiala lärande. Under våren har vi genomfört lektionsobservationer hos varandra. I stort sett samtliga lärare har både observerat och blivit observerade. Huvudmålsättningen med observationerna hittills har varit att vi ska känna oss trygga i observationssituationen. Fortsätt läsa Lektionsobservationer – vägen mot kollegialt lärande del 2

Undervisning och lärande