Scroll To Top

Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever

Vi träffas en gång i veckan, hon och jag.  Vi läser tillsammans, samtalar och diskuterar på engelska. Hon, en tjej på tio år och elev i en femteklass. Jag, en lite äldre tjej och högstadielärare i engelska. Vid ett annat tillfälle träffar hon, tjej på tio år, en av våra elever i nian för att diskutera allt mellan himmel och jord, på engelska, och vid ett tredje tillfälle befinner hon sig i sitt klassrum med sin klass men med uppgifter som passar henne och hennes språkliga nivå.

Hon, en tjej  på tio, men lika duktig på engelska som niondeklassarna eller kanske t o m duktigare, är ett av de barn som går under benämningen särskilt begåvade.  Ungefär fem procent av alla barn  bedöms vara särbegåvade  eller särskilt begåvade, vilket är ungefär lika många som får diagnosen adhd.  Skillnaden är bara den att barn med adhd ser vi dagligen i skolan, men hur ofta ser vi eller rättare sagt lägger vi märke till den kategori av barn som kallas för särskilt begåvade i våra klassrum eller korridorer? Betydligt färre, om än någon, och då inte för att de inte finns utan för att vi inte har lärt oss att identifiera och upptäcka dem. Fortsätt läsa Att upptäcka och identifiera särskilt begåvade elever

Share Button

Självsaboterande handlingar…och hur det gick sen

Har ni läst mitt förra inlägg? Sedan dess har jag varit på en föreläsning till med Torkild Sköld, del 2 kan man säga, och även den kan rekommenderas, men idag ska jag skriva om min elevs, om Pelles, framsteg. För mig blir det allt tydligare, att min professionella utveckling är direkt kopplad till många elevers framgångar. Det betonas idag igen – till min stora glädje – att även elevens eget ansvar måste nämnas i samband med skolresultat, men att locka fram denna ansvarskänsla är till stor del lärarens uppgift, anser jag. Fortsätt läsa Självsaboterande handlingar…och hur det gick sen

Share Button

Matematiska begrepp på olika sätt

I undervisningen i matematik ställs vi ofta inför utmaningen att lära ut nya ord och begrepp. För att engagera eleverna och skapa en god begreppsförståelse behöver vi variera undervisningen och skapa många tillfällen till att diskutera matematik och få prova sina tankar.  I arbetet med språkutvecklande undervisning i matematikämnet har jag bl a hämtat inspiration från boken Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons och Kooperativt lärande.  I denna blogg har jag sammanställt ett antal metoder som jag själv stött på och provat, men först en snabbtitt på vad som menas med ett begrepp och vad som står i kursplanen för åk 1-3. Fortsätt läsa Matematiska begrepp på olika sätt

Share Button

Cirkelmodellen, stödmallar och checklistor

Efter jul påbörjade jag ett arbetsområde kring sagor i min årskurs 4. Varje gång jag planerar ett arbetsområde kring skrivande minns jag fortfarande när jag själv skulle skriva texter i skolan.  Det enda man hade framför sig var berättelseboken med sina tomma sidor. Jag tyckte det var så svårt att komma igång och också att få ihop en läsvärd text. Att skriva texter var verkligen inte något jag såg fram emot. Jag blev aldrig bra på det heller för det var aldrig någon som lärde mig hur jag skulle kunna göra det bättre.

Fortsätt läsa Cirkelmodellen, stödmallar och checklistor

Share Button

Könsskillnader i skolresultat

Under höstens sista KU-dag jobbade vi på Naverlönnskolan med könsskillnader i skolresultat. Inför dagen hade vi som uppgift att läsa ett par kapitel i en studie från Sveriges kommuner och landsting “Se, förstå och förändra Att motverka könsskillnader i skolresultat”  för att få de bästa förutsättningarna att nå bra diskussioner. Studien utgår ifrån riket men även vi på Naverlönn har den här problematiken – att pojkar har sämre betyg än flickor, därav  fokus på ämnet denna dag. Fortsätt läsa Könsskillnader i skolresultat

Share Button

Undervisning och lärande