Scroll To Top

Matematiska resonemang

I kursplanen för matematik i grundskolan står att eleverna ska utveckla sin förmåga att föra och följa matematiska resonemang om tillvägagångssätt, rimlighet och om hur begrepp relaterar till varandra och hur vi lärare ska bedöma hur väl eleverna kan det.

Vad menas det då med att eleverna kan resonera?

TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) är en internationell studie som genomförs i mer än 60 länder vart fjärde år. I studien mäts fjärde- och åttondeklassers kunskaper i matematik. På grund av studiens omfattning får den ofta mycket uppmärksamhet och genomslag i hur undervisningen utformas i många länder. Det är intressant att se hur man i den studien bedömer resonemangsförmågan. Det görs enligt nedanstående kriterier.

Eleven ska:

  • analysera situationer och göra meningsfulla slutsatser utifrån given information
  • generalisera påståenden och förhållanden utifrån specifika exempel
  • göra kopplingar mellan olika kunskaper och matematiska idéer
  • motivera, förklara och bevisa påståenden
  • lösa uppgifter som inte är rutinuppgifter

Hur arbetar jag för att eleverna ska utveckla sin resonemangsförmåga?

Fortsätt läsa Matematiska resonemang

Share Button

Varför pratar de inte?

Tala är silver, tiga är guld” eller…?

Att tala inför en grupp kan många gånger vara en plågsam upplevelse. Man känner sig uttittad och man bara hoppas att man ska komma ihåg allt som man ska berätta om. Vi har alla någon gång varit där, skulle jag tro. Att dessutom tala på engelska kan göra en presentation till en ”omöjlig” uppgift.

För några i klassen kommer orden så lätt och de kan komma ihåg allt vad de ska säga. De ser ju inte ens nervösa ut! Men så är det inte för mig. Jag KAN INTE prata på engelska!  (Elev i åk 4.)

 

– Inte än kanske, men snart så….och med rätt stöttning, ska du se att du kan! svarade jag eleven i fråga (med Carol Dwecks tankar om dynamiskt tankesätt och att våga gå utanför sin komfortzon). Fortsätt läsa Varför pratar de inte?

Share Button

Så kul att lära sig om Berlins sevärdheter – inte sant?

Av min kollega Björn Perssons blogginlägg om undervisning i samhällskunskap Att växla upp och höja förväntningarna fick jag inspiration att vilja få mina tyskelever i åk 7 att tycka det var roligt att tillgodogöra sig realia om Berlin. Visst hade jag kunnat säga att vi nu ska läsa och lära oss om sevärdheter i Berlin och det ska vara målet att nå för denna vecka, men det kändes inte kul. Hur kunde jag väcka 26 elevers nyfikenhet, intresse och en vilja att veta någonting om Tysklands huvudstad? Fortsätt läsa Så kul att lära sig om Berlins sevärdheter – inte sant?

Share Button

Utmana elevers tänkande i naturvetenskap

”Det är ändå vikten för järnet väger mer på sätt och vis”

Ett vanligt inslag i NO-undervisningen är att utmana elevers missuppfattningar och ersätta dem med nya hållbara insikter som förklarar hur vår omvärld fungerar. Conceptual change, eller begreppsförändring, är ett viktigt verktyg för att skapa varaktig förståelse för naturvetenskapens olika begrepp. Fortsätt läsa Utmana elevers tänkande i naturvetenskap

Share Button

”Skrivglädje-hyllan” väcker lust och inspiration

Skrivglädje

Vi talar ofta om läslust och i vår klass har vi också infört uttrycket skrivglädje. Vi arbetar med cirkelmodellen och skriver gemensamt och i par, för att lära oss strukturerna för de olika texttyperna och det har lett till skrivglädje, vilja och kunskap att skriva enskilt. Vi har våra textstöd uppsatta i klassrummet och barnen använder sig av dem  när de skriver.

I början av terminen fyllde jag en bokhylla i klassrummet med inspirationsmaterial till skrivande och hyllan fick namnet ”Skrivglädje”. Jag ville väcka barnens lust och inspirera dem att ta för sig och skriva egna texter som angår dem. Det här gör vi ett pass i veckan och på elevens val, då en del barn har som mål att öva eller fördjupa sig i en viss texttyp.

Jag lät allt material stå framme i några veckor, för att göra eleverna nyfikna. Många var där och kikade, bläddrade bland bilderna, drog ut lådor, provade stiftpennorna mm. De frågade när vi skulle börja använda materialet och om jag kunde berätta hur det skulle användas. De tog till och med upp det på klassrådet. När det var dags var alla förväntansfulla. Att bygga upp en spänning väcker nyfikenhet och lust.
Fortsätt läsa ”Skrivglädje-hyllan” väcker lust och inspiration

Share Button

Undervisning och lärande