Scroll To Top

Att ta emot nya ettor. Både inspirerande och utmanande!

Det är många nya möten och kontakter som ska knytas. Nya elever som kommer med helt olika intressen, mentaliteter och kunskaper. Några elever kan redan alla bokstäver i alfabetet, andra läser redan korta ord och vissa har börjat läsa korta kapitelböcker.  Men det finns även elever som precis känner igen sitt namn i skrift och bara kan sina ”egna” bokstäver.  Hur skulle jag kunna tillgodose alla med lagom utmanande uppgifter? Det är en stor utmaning.   Fortsätt läsa Att ta emot nya ettor. Både inspirerande och utmanande!

Share Button

En gammaldags metod blir som ny – grammatikundervisning

Under tiden jag varit verksam språklärare (spanska, engelska) har det legat under ytan, och ibland över den, att grammatik som arbetsområde i språkundervisningen är förlegat och nästan är lite fult att jobba med.  Man ska helst inte lyfta grammatiken ur sitt sammanhang. Grammatik i skolan ska vara inbakad i texter, i helheten – ”fylleriövningar” är det skottpengar på, minst. Jag har nästan känt mig som en bov, eller i alla fall som en halvkass lärare när jag tillsammans med eleverna närmat mig detta jobbiga – grammatiken. Jag förstår varför man velat undvika ren grammatikundervisning och låter följande dialog, tagen direkt ut verkligheten, illustrera: Fortsätt läsa En gammaldags metod blir som ny – grammatikundervisning

Share Button

Fruktsallad som undervisningsmetod?

God undervisning för mig är när det är driv i lektionen. Det ska inte bara var jag som pratar. Det ska inte vara jag som lär ut och de som tar emot. Jag vill leda lärandet, men inte enbart vara en förmedlare av kunskap. Jag arbetar mycket när jag tar emot en ny grupp med att skapa ett klimat där vi lär tillsammans och där det är tillåtet att vara i “lärandet”. Det låter självklart att vi är i skolan för att lära, men många elever ger uttryck för att de tror att vi är i skolan för att bevisa att vi kan. Från att tidigare bara undervisat på mellanstadiet undervisar jag nu både på mellanstadiet och högstadiet. Det är mycket som skiljer och vi har mycket att lära från varandra. Jag blir än mer medveten om att undervisa hållbart. Med det menar jag att ge modeller som fungerar hela vägen och förbereder eleverna för nästa steg. På högstadiet får jag ofta frågan i undervisningssituationer “går det här på betyget?” Flera elever uttrycker nästan ovilja att testa svårare/utmanande/nya saker av rädsla för att misslyckas och få sämre betyg. Det är främmande tankesätt för mig och det går trögare än vanligt att få eleverna att släppa garden och våga ge sig ut på okända marker. Det blir min utmaning.

Fortsätt läsa Fruktsallad som undervisningsmetod?

Share Button

Att undervisa om Förintelsen

Förintelselägret Majdanek
Förintelselägret Majdanek

Nästan alla jag pratar med angående undervisning kring Förintelsen säger samma sak: “Det är viktigare än någonsin!” Det många  menar är att det sker extremistiska övergrepp runt omkring i världen och att vi måste undervisa våra ungdomar om Förintelsen för att något liknande aldrig ska ske igen. Det är svårt att tänka att något annat i historieundervisningen är viktigare än just detta men frågan är: hur gör man det på bästa sätt? Det räcker inte med att undervisa om vad som hände, det krävs också att undervisningen ger en förklaring till varför det hände och får eleverna att förstå och tro på att de som lever i en demokrati kan vara med och påverka och förändra. Fortsätt läsa Att undervisa om Förintelsen

Share Button

Genrepedagogik och cirkelmodellen – att utmana och stötta

“Idag ska vi skriva sagor. Ta nu fram era sagoböcker och låt fantasin flöda”.  Så här kunde det nog låta i mitt klassrum, innan jag fick upp ögonen för genrepedagogik och cirkelmodellen. Fokus låg på lust, fantasi och skrivregler, men för att kunna skriva behövs så mycket mer. Framförallt behövs stöttning, ett ämnesspecifikt ordförråd, återkoppling och strukturer för skrivande.

Barnen ska i årskurs 1-3 möta flera olika texttyper; berättande, poetiska, beskrivande och instruerande. Att explicit undervisa om olika texttyper och hur de är uppbyggda är den del av genrepedagogiken. Genre är här lika med texttyp och inte bokgenre, som man kanske annars tänker på. När man undervisar i genrepedagogik använder man ofta cirkelmodellen.

När man undervisar i genrepedagogik använder man ofta cirkelmodellen som består av fyra faser.
När man undervisar i genrepedagogik använder man ofta cirkelmodellen som består av fyra faser.

 

Fortsätt läsa Genrepedagogik och cirkelmodellen – att utmana och stötta

Share Button

Undervisning och lärande