Olika sätt att närma sig litteratur

När barn börjar skolan har de väldigt olika läsbakgrund. Några har blivit lästa för dagligen sedan de var några månader gamla. Andra har fått lyssna på sin första bok när de började i förskolan. Några läser på egen hand, andra känner till bokstäverna i sitt namn och kanske finns det elever som nyss börjat lära sig svenska.  För att engagera alla elever i läsningen tror jag det är viktigt att närma sig litteraturen på olika sätt.

Trygghetsskapande bilderböcker

Jag undervisar elever i årskurs 1 i svenska och har under läsårets första textsamtal valt att läsa välkända bilderböcker om Mamma Mu och Kråkan samt Pettson och Findus. Jag har valt de böckerna för att det finns en igenkänningsfaktor och förförståelse hos många elever som både hört dem läsas, sett filmer, spelat spel, sjungit sånger och lagt pussel med de välkända karaktärerna som motiv. Jag har valt bilderböcker eftersom de stöttar eleverna att bibehålla koncentrationen. I årskurs 1 är det svårt för de flesta att sitta stilla under längre stunder. 

Vi har pratat om vem som har skrivit böckerna och vem som har illustrerat dem. Sven Nordqvists illustrationer kan jag titta på i evigheter och det är roligt att upptäcka dem tillsammans med barnen. Varje gång upptäcker man nya finurligheter. Sven Nordqvist har även illustrerat en bok som heter Äta gräs och vi kunde jämföra hans bilder i de olika böckerna. Vilka likheter och skillnader kunde vi hitta? Hur ser miljöerna ut? Hur ser naturen ut? 

Ett internationellt perspektiv

Jag har läst  böcker som tagit oss ut i världen på olika sätt. Sami Saids Äta gräs tog oss med hjälp av Google Earth till Eritrea. Barnen funderade över varför stora delar av Afrikas yta var rödbrun. Vi zoomade in, det var sand och berg. Genom att använda verktyget fick barnen en förståelse för platsen och levnadsvillkoren. Det byggde upp en nyfikenhet och barnen lyssnade uppmärksamt under högläsningen. Det är en allvarsam bok som behandlar många svåra ämnen såsom svält och fattigdom. Ord som torka och översvämning blev bekanta begrepp. 

Efter läsningen letade vi upp vår vänskola i Tanzania på Instagram. Den senaste insatsen från vår sida var en insamling för att köpa vattentankar att samla regnvatten i. Det regnar väldigt mycket där i perioder, liksom i Eritrea. Med de nya vattentankarna så kunde eleverna i vår vänskola tvätta händerna innan skollunchen. Efter det var det dags för mina elever att tvätta händerna och äta skollunch. Inte majsvälling utan grönsakslasagne. 

Fördjupande genreutflykter

I vår läsebok Huset på Alvägen letade uppfinnaren Vera efter två försvunna personer i skogen. Hon träffade på både en räv och en björn. Det finns en fabel om en räv och ett lejon, den skrev jag om till Räven och björnen. När jag berättat den för mina elever så blev de tysta och tankfulla en stund. Sen blev sensmoralen plötsligt tydlig och små leenden spred sig i den lilla gruppen barn. Barnen fick argumentera för vem som listigast, räven eller björnen. Någon tyckte björnen som fick maten att vandra rakt in i hans grotta. Någon tyckte räven som studerade spår som endast ledde åt ett håll, in i grottan och på det sättet undvek att bli björnens efterrätt. 

I Utslängd från zoo har den beresta mostern bland annat varit på Mount Everest. Förutom att vi såklart var tvungna att kolla in världens högsta berg på Google Earth fanns dessutom faktaboken Jordens rekordbok till hands och där kunde vi läsa om Mount Everest. Vi blev givetvis tvungna att läsa hela faktaboken för vi kunde bara inte låta bli. Särskilt den sista sidan i boken, den om världens mest otursförföljde och samtidigt tursammaste man har jag på begäran fått läsa om flera gånger. 

Ta med några kottar

Inför läsningen i vår läsebok Huset på Alvägen tog jag med mig tallkottar. Vi tittade noga på kottarna. Var kommer alla kottar ifrån? Jag föreslog att det kanske regnar kottar ibland. Det tyckte barnen lät tokigt och förklarade istället att de såklart trillat ner från granar. Det fanns frön i dem som ekorrar äter berättade en elev. Någon visste att granens kottar inte såg ut som mina kottar och berättade att mina kottar kom från en tall. I kapitlet som vi sedan läste klättrade en gammal dam upp i en stor tall. När vi senare under veckan var i skogen tillsammans beundrade vi de stora tallarna under vilka vi åt vår lilla matsäck. Det var inga klätterträd direkt och vi funderade på hur en gammal dam lyckats klättra upp i ett sådant träd. 

Avslutande ord 

Efter våra textsamtal låter jag barnen skriva och rita i en liten bok. En dokumentation av en tanke som kom från en bok vi läste tillsammans. Gemensamma läsupplevelser i klassen blir till minnen och erfarenheter som vi kan återkomma till under skolåren för att jämföra med nya texter vi läser.  Liksom att  variera val av litteratur är även en variation i hur vi närmar oss den viktigt för att skapa nyfikenhet och intresse för läsningen. 

Att diskutera

Hur skapar du nyfikenhet inför högläsning?

Vad gör du i din undervisning för att främja läsintresse?

Boklista

Huset på Alvägen av Martin Widmark och Kristina Grundström

Jordens rekordbok av Jens Hansegård och Anders Nyberg

Mamma Mu bygger koja av Jujja Wieslander och Sven Nordqvist

Pannkakstårtan av Sven Nordqvist

Utslängd från zoo av Megan Everett Skarsgård och Maria Nilsson Thore

Äta gräs av Sami Said och Sven Nordqvist

Share Button
Om författaren
Förstelärare Marbäcksskolan | frida.celander@skola.svedala.se

Legitimerad lärare i svenska, matematik, NO och SO för förskoleklass och grundskolans tidiga år. En del av min tjänst är jag arbetslagsledare.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *