Nyckeln till att lyckas – språket

– om att bygga upp ämnesspecifikt ordförråd med hjälp av digitala verktyget quizlet

Tidigare har jag skrivit om arbetet att erbjuda elever undervisning av god kvalitet när deras språkförmåga inte är fullt utvecklad, saknar tex adekvata ord och begrepp för SO- ämnet. se Differentierad undervisning med ord och begrepp som utgångspunkt  Den här bloggen kommer redogöra för hur man kan bygga upp ämnesspecifika ordförråd med hjälp av det digitala verktyget Quizlet, samt även ha kontinuerlig avstämning/check up, att elever utvecklar ord och begrepp relevanta för ämnet. All forskning visar att ett välutvecklat ämnesspråk bidrar till att elever lyckas bättre i ämnet. Skolverkets kunskapsöversikt Greppa språket hänvisar till en sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där några av punkterna som gynnar elevers lärande i olika skolämnen är:

  • läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne
  • läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet
  • läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem
  • läraren undervisar om olika lärandestrategier, och använder olika typer av formativ bedömning av elevernas prestationer

På nationellt centrum för svenska som andraspråk går att läsa att: ”forskning visar att kommunikativ, flerstämmig undervisning där man fokuserar på språkets roll i alla ämnen är gynnsam för alla elever och högst nödvändig för flerspråkiga elever.”

Mitt favoritverktyg för att bygga upp ämnesspecifika ordförråd har blivit Quizlet och det är pga att det är väldigt omtyckt av elever. Läraren skapar ord med tillhörande förklaringar enligt nedan, och det finns redan förvalda bilder i de flesta fall som kan infogas som stöd: Det finns över 150 språk att välja på. En funktion vi använt flitigt i mina grupper i år då jag fått många nyanlända barn med ytterst lite kunskaper i det svenska språket är översättningsfunktionen. Man kan då översätta innehållet på sidan till tex arabiska eller dhari. Flashcard/kortet visar begreppet på svenska men förklaringen läses upp på modersmålet.  

För några år sedan lanserades Quizlet Live, som är ett spel. När eleverna har övat sig på det du valt kan du som lärare starta spelet, bjuda in eleverna via en länk – och Quizlet delar sedan in dem i lag. Detta tycker de flesta är roligt, oavsett ålder, och det är en bra samarbetsövning som skapar engagemang och liv i klassrummet. Man måste nämligen samarbeta i laget för att vinna.

En annan stor fördel med verktyget är att du som lärare har möjlighet att kontinuerligt följa upp att eleverna tillägnar sig orden och begreppen genom att låta dom göra olika typer av digitala och självrättande test. Eleverna klickar på test och sedan kan de ändra inställningar i rutan options/alternativ till vilket typ av test de ska göra.

Jag lägger mycket tid på att bygga upp ordförrådet inledningsvis av ett arbetsområde. Eleverna använder sedan orden i kognitivt krävande uppgifter längre fram. De elever som endast kan enstaka svenska ord och uttryck kan nu inledningsvis också arbeta med quizlet precis som sina kamrater.

Att kämpa med ord och begrepp är ansträngande. Följande bildtext skrev en elev efter  att hon valt ut bilden bland 30 alternativ under en språkvalslektion.

Hon kom till sverige för ett år sedan hon lär sig svenska språket har många läxor och försöker att klara den, men hon blir trött och hon tar en kopp kaffe för att hjälpa henne att fortsätta jobba med läxorna  men till slut sover hon. 

Många av mina elever möts varje dag av enorma utmaningar och flera språk i klassrummet.

Olika studier i flerspråkiga klasser visar på att lärare som är medvetna om att eleverna har otillräckliga kunskaper i andraspråket, inriktar sig på att förenkla språket i undervisningen (Hajer, 1996 Leren in een tweede taal. Interactie in vakonderwijs aan een meertalige mavo-klas   Dicker 1995; The construction and maintenance of behavioral patterns in a content-based language instruction class.  Short, 2000 Creating Access: Language and Academic Programs for Secondary Newcomers. ) Man tenderar att plocka bort det som är svårt och väljer något som är enkelt att undervisa om. Läraren kan också förenkla och sänka kraven och låta eleverna ”slippa” att tala och skriva om ämnets innehåll. Detta leder till att innehållet och språkinlärningsmiljön begränsas på ett allvarligt sätt.

Som lärare är det också utmanande att befinna sig i en situation där ett flertal elever inte kan följa med i övriga klassens undervisning. Det finns inget som väcker så mycket frustration som när man som lärare eller skola inte räcker till. De forskningsrapporter som jag skumläst pekade på kollegiala samtal,  workshops och samplanering för att möjliggöra att elever kan börja erövra språket.

Framgångsfaktorer för språkutveckling:

• Att sätta upp en ”språkverkstad”, dvs. ett rum där det finns inspirerande material och där lärare kan förbereda sina lektioner
tillsammans. De kan be varandra om hjälp och tips om nödvändigt.

• Att regelbundet anordna temaeftermiddagar där olika aspekter
av språkutvecklande ämnesundervisning tas upp. Utbyte av
erfarenheter, fördjupade kunskaper och praktiskt arbete kan då
kombineras. Detta kommer vi att göra på onsdag 26/9 och om det kommer min nästa blogg att handla.

Att diskutera:

  • Vilka språkliga resurser ser ni hos era flerspråkiga elever?
  • Hur kan ni arbeta för att ge utrymme för flerspråkiga elever att få använda sina olika språkliga resurser i klassrummet?

Fördjupa dig mer?

Skolverket

Anna Kaya Språk och kunskapsutvecklande arbete

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? – Nationellt centrum för svenska som andraspråk 

Språkutvecklande ämnesundervisning – ett andraspråksperspektiv i alla ämnen

Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *