Ny skola – nya möjligheter

Att arbeta på en nybyggd fin skola ger inte automatiskt en bra undervisning. Däremot underlättar det och ger nya och bättre förutsättningar. Mitt arbete som NO-lärare har blivit betydligt lättare och roligare sedan vi i höstas flyttade in i nybyggda Aggarpsskolan.

Jag har alltid älskat att undervisa i NO. Eleverna på mellanstadiet tycker oftast att det är väldigt spännande och intressant. Många gånger har jag däremot tyckt att det är ett tungt och krävande jobb och har inte alltid tyckt att jag har haft de förutsättningar som krävs för att kunna utföra mitt arbete. Det har ofta varit tidskrävande och arbetsamt. Jag har rotat hemma och i hemkunskapsskåpen, handlat i livsmedelsbutiken inför varje kemiexperiment och kånkat på byttor och kastruller till och från jobbet. Experimenten har förenklats. På nybyggda Aggarpsskolan ser förutsättningarna helt annorlunda ut.

Redan året före invigningen fick jag och mina NO-kollegor vara med i planering och inköp av utrustning och material till NO-salarna. Vi fick i stort sett fria tyglar och en generös budget. Det var ett svårt men roligt arbete. Hur många e-kolvar, petriskålar mm behövs? Vilka mikroskop ska vi inhandla? För att inte tala om kemikalielistan… Resultatet blev två NO-salar med all utrustning man kan tänka sig och önska. Mellan de två stora salarna finns en enorm prep. I NO-prepen finns vagnar där man kan förbereda laborationer i förväg och gott om förvaringsutrymme till allt material. Mitt arbete har underlättats enormt. Jag kan idag göra laborationer och demonstrationer som förut inte var möjligt. Jag kan förbereda mina lektioner i förväg och låta vagnen stå med allt material mellan mina lektioner, ibland i flera dagar för att till nästa lektion bara rullas in och sätta igång med undervisningen. Det finns inte mycket som begränsar vad vi kan göra. När skolstarten väl kom började det roliga arbetet. Att få dela dessa fantastiska lokaler och all utrustning med våra elever. Alla klasser, från åk 3 till åk 8 har schemalagd tid i NO-salen, varje vecka.

         

Förändrar dessa förutsättningar då vår måluppfyllelse och elevernas engagemang? Absolut! Det blir något helt annat när eleverna får på sig labbrockar och glasögon, får blanda och experimentera med provrör och pipetter istället för en glasslåda. De går in i en roll och tar det på ett större allvar. Jag får en sal med kunskapstörstande forskare. När de kan koppla teorin till spännande engagerande experiment uppstår också ett större intresse till att förstå varför saker händer. Tydligast syns detta i elevernas rapportskrivande. Genom att vi laborerar varje vecka får de en vana och rutiner både på att genomföra laborationer och på att skriva laborationsrapport. För rapporter skriver vi till alla laborationer i åk 5. Jag ser hur deras förmåga att dra slutsatser och att förklara experimenten ökar och även att de kan koppla ihop olika experiment med varandra.

 

Inspiration till våra laborationer hämtar jag från flera olika håll. Hans Perssons böcker Försök med  …… ger många idéer, det gör även hans hemsida. Även från hemsidan experimentskafferiet finns många roliga och lärorika experiment (sidan är i skrivande stund under ombyggnad). Mina NO-kollegor och jag har också fått en naturlig samlingsplats på skolan där vi hjälps åt och delar med oss av våra idéer. Detta har lett till ett större och spontanare kollegialt lärande jämfört med tidigare då var och en skötte sitt i sina klassrum.

Att diskutera

  • Vilka förutsättningar behöver du för att genomföra en god undervisning?
  • Vad begränsar dig?
Share Button

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *