Vad är makt för dig? Hur skulle du gestalta kärlek eller lek? Efter två dagar på årets SETT-mässa passade jag på att göra ett besök på Fotografiska i Stockholm. Ett besök som fick känslorna att svalla samtidigt som idén till ett nytt arbetsprojekt föddes. Med huvudet fullt av tankar kring hur viktigt det är att få våra elever att förstå hur verkligheten, och då inte bara den digitala, skapas och formas av oss människor, föll mina ögon på de första fotografierna skapade av Ellen von Unwerth i hennes utställning Devotion! 30 years of photographing women. Och jag blev minst sagt något ställd eller kanske rättare sagt upprörd och provocerad, men framför allt beklämd. Är det så här, halvt avklädda och med putande läppar, som kvinnor blir porträtterade under rubriken kärlek? Samma syn mötte mig under rubrikerna makt och lek. Starka, vackra kvinnor, men i stort sett alla mer eller mindre nakna och med en tydlig sexuell anspelning. Är det den kvinnosyn som finns i dagens samhälle? Eller är det bara en story?
För vad är makt för dig? Kärlek och lek? Tänk dig att du får uppgiften att, med hjälp av en kamera, en människa – man eller kvinna, vuxen eller barn, och valfria attribut, skapa en bild som symboliserar makt, en som symboliserar kärlek och en som symboliserar lek. Skulle bilderna se olika ut beroende på om objektet är en kvinna eller man, barn eller vuxen, färgad eller vit? Och hur påverkas egentligen bilden av fotografen? Varför inte testa i ditt klassrum? 25 elever, samma uppgift men olika resultat, eller..?
Vilka är då de som står bakom de bilder som sprids på nätet eller, som i mitt fall, hänger på Fotografiska? Vad vill de förmedla? Varför? De bilder, filmer och texter som vi möter i vardagen återspeglar någons åsikt, någons sanning, värdering och norm. Det är vi, eller i alla fall någon eller några av oss, som styr vad som dyker upp i det digitala flödet eller som till exempel på Fotografiska, någon som står bakom de texter vi läser och de bilder vi ständigt möter. För att inte mer eller mindre omedvetet bli påverkade att tro att allt vi ser och hör är sanningen, the one and only truth eller the single story, and the danger of it, som Chimamanda Ngozi Adichie säger, måste vi, vara medvetna om att det vi ser hör eller läser enbart visar en människas perspektiv, inte allas.
Att vara källkritisk handlar alltså om att förstå att allt vi ser och hör är någons åsikt, någons norm, värdering och kanske till och med någons sanning. Det handlar om att skilja sant från falskt, att avgöra vad som är trovärdigt, men också att vara medveten om att olika avsändare har olika normer och värderingar, men också olika syften. Något som vi som vuxna och som lärare ständigt måste påminna och också uppmärksamma våra elever på. Vi måste helt enkelt hjälpa dem att se världen genom ett par källkritiska glasögon.
Att diskutera:
- Hur skapar vi en angelägen undervisning med fokus på källkritik i en rik och aktuell kontext genom att använda bilder och filmer men också såväl multimodala som traditionella texter?
- Hur lär vi våra elever att inta ett norm- och källkritiskt förhållningssätt?
